Epilepsikirurgi – ju tidigare desto bättre visar ny övergripande studie

Uppdaterad:
Publicerad:
Kristina Malmgren med kollegor
190515 Sjuksköterska Christina Charling, Anna Edelvik, överläkare neurologi, samt överläkare och professor Kristina Malmgren vid epilepsimonitorerings- och utredningsenheten under en fotografering inför starten av ett centrum för högspecialiserad epilepsivård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset den 15 maj 2019 i Göteborg. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN / Cop 200
Fotograf: MATHIAS BERGELD

Den som har svårbehandlad epilepsi och får kirurgi tidigt har större chans att bli fri från anfall. Det visar en metastudie, där forskare vid Sahlgrenska akademin tillsamman med SBU analyserat resultat från en rad tidigare studier. Slutsatsen blir att personer med svårbehandlad epilepsi bör få tillgång till epilepsikirurgisk utredning så snabbt som möjligt.

I Sverige har omkring 65 000 personer epilepsi, och av dem är 11 000 barn. Många blir hjälpta av de epilepsiläkemedel som är tillgängliga – av dem som inte blir helt anfallsfria är det en stor del som iallafall blir påtagligt förbättrade.

För en del av de patienter där läkemedlen inte fungerar och som då får fortsätta leva med jobbiga epileptiska anfall kan kirurgi vara en effektiv hjälp, men bara om epilepsin kommer från ett område i hjärnan. där det är möjligt att operera.

– Svårbehandlad epilepsi påverkar alla aspekter av livet och ingen annan behandling är lika effektiv som epilepsikirurgi. Innan kirurgi blir aktuellt behöver en avancerad utredning göras, som visar att personens anfall kommer från detta avgränsade område i hjärnan, säger Kristina Malmgren, senior professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har Kristina Malmgren och hennes kollegor gjort en systematisk litteraturöversikt och metaanalys av studier som undersöker sambanden mellan tidig eller senare operation och chansen till anfallsfrihet. Metastudien har ingått i underlaget för de nationella riktlinjer för epilepsi som Socialstyrelsen nyligen antagit, och resultaten har nu publicerats i den ansedda tidskriften Neurology.

Det finns idag gott vetenskapligt stöd för att personer med svårbehandlad epilepsi har bättre chans att bli anfallsfria eller få mycket färre anfall om de kan genomgå epilepsikirurgisk behandling, jämfört med om de fortsätter med enbart läkemedelsbehandling.

– Tidigare studier har visat att många personer som genomgår epilepsikirurgi har haft epilepsi under många år, ofta halva livet. En tidigare operation har visats kunna minska många av de negativa konsekvenserna av epilepsin. Det finns dessutom vissa studier som talar för att chansen till anfallsfrihet efter operationen ökar om personen opereras tidigare jämfört med senare, säger Kristina Malmgren.

Metaanalysen omfattar tolv studier som undersökte resultatet av operation för patienter som haft epilepsi mellan två och tjugo år innan de blev opererade. Sannolikheten för anfallsfrihet var mellan 15 och 21 procent högre för dem som opererades tidigare, men. författarna påpekar att evidensgraden för de studier som ingår är låg, eftersom det är observationsstudier av genomsnittlig kvalitet.

– Epilepsins varaktighet är den enda kända prediktorn för anfallsfrihet efter epilepsikirurgi som är möjlig att påverka. Studien understryker därför att det är viktigt att personer med svårbehandlad epilepsi får tillgång till epilepsikirurgisk utredning så snart som möjligt, säger Kristina Malmgren, som också konstaterar att det aldrig är för sent att gerbjuda epilepsikirurgi, eftersom nyttan kvarstår även om epilepsin har varat under många år.

– Denna kunskap kan komma att leda till att personer med svårbehandlad epilepsi i större utsträckning remitteras för bedömning av om epilepsikirurgi är en lämplig behandlingsform för dem, avslutar Kristina Malmgren.

Text: Elin Lindström Claessen, Sahlgrenska akademin