Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hög ljudnivå på förskolan påverkar barnen negativt

Barn som leker med ett spel

Ljudnivån på förskolan påverkar barnen. Det anser majoriteten av 4000 förskollärare som svarat på en enkät. ”Hur personalen påverkas har studerats tidigare men här är barnens upplevelse i fokus”, säger Sofie Fredriksson, audionom på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Många studier har mätt ljudnivån på förskolan och fått värden på omkring 80 dBA ekvivalentnivå inomhus under dagen. Det är den nivå där arbetsmiljöverkets regelverk kräver insatser.

När knappt 4000 förskolelärare i en enkät fick svara på frågor om hur de upplevde att barnen reagerar på ljudnivån svarade 82 procent att barnen påverkas mycket eller ganska mycket.

När förskollärarna fick beskriva vad de sett var det främst negativa förändringar i barnens beteenden, som hur de använde sina röster. Barnen blev högljudda och skrikiga, troligtvis i sin iver att överrösta varandra, menar Sofie Fredriksson, som jobbat med studien som letts av professor Kerstin Persson Waye vid Sahlgrenska akademin.

– Sen blir ju också ljudnivån högre för att barnen stojar, så det blir en ond cirkel, konstaterar Sofie Fredriksson.

I personalens enkätsvar fann man ett samband mellan att rapportera hög ljudnivå och att rapportera att barnen påverkades.  Personalen beskrev bland annat att barnen var stressade och hade svårt att koncentrera sig.

– Det är ju problematiskt i en miljö som vi vill ska ge omsorg och vara lärande, säger Sofie Fredriksson.

Barnen visade också, enligt förskollärarna, ibland negativa känslor och var oroliga. Vissa höll för öronen och var utåtagerande, andra drog sig undan.  Mot dagens slut blev många trötta och irriterade.

– Förskolan där barnen ska lära sig mycket och ha många relationer kan ju vara tröttande i sig. Det är självklart svårt att särskilja just ljudnivåns betydelse, säger Sofie Fredriksson och fortsätter:

– Men vi vet ju att högt ljud påverkar oss och vi är framför allt oroliga för de långsiktiga effekterna. Eftersom i stort sett alla barn går på förskola blir det en fråga om folkhälsa.

Eftersom det är viktigt att vila öronen om man till exempel vistas i bullriga arbetsmiljöer kan man som förälder försöka skapa en ljudvänlig miljö hemma. Men Sofie Fredriksson vill betona att det generellt inte är skadligt att lyssna på ljud, med lägre ljudnivå.

–Tvärtom. Barnens hörsel är inte färdigutvecklad utan ska ju stimuleras. Men det är kanske inte så bra att låta barnet okontrollerat reglera ljudet i lurarna till datorn eller telefonen själva.

Nu fortsätter Sofie Fredriksson, tillsammans med kollegor, med att i en interventionsstudie testa åtgärder på en förskola som kan förbättra ljudmiljön. Det är personalen som själva kommit fram med åtgärder. Det kan vara att om möjligt dela upp barnen i mindre grupper under dagen, att man tar in ljudaspekten vid inköp av leksaker och att öronproppar kan finnas för att användas ibland.

– Personalen kan också själva föregå med gott exempel och inte ropa till varandra i onödan, även om det kan vara svårt när det är stressigt, avslutar Sofie Fredriksson. 

 

 

 

 

-

 


Senast uppdaterad: 2019-08-07 13:01