Idag öppnas Sveriges första avdelning för självskadebeteende

Uppdaterad:
Publicerad:
Peer suppor Cathrine Hagman Holmen och enhetschef Nina Pedersen på självskadeenheten

Patienter med allvarligt självskadebeteende har länge saknat specialiserad vård. Nu satsar Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset stort på den första högspecialiserade självskadeenheten i Sverige. Bland medarbetarna finns bland annat tidigare självskadepatienter.

Idag, den 12 augusti, öppnar Sveriges första högspecialiserade vårdenhet för patienter med självskadebeteende. Det är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som med stöd av Västra Götalandsregionen startar den nya enheten. Den har tio vårdplatser och riktar sig till patienter med allvarligt självskadebeteenden. Det handlar om personer vars självskadebeteende oftast gränsar till livshotande och där annan psykiatrisk vård inte har hjälpt.

Ursprungligen fanns det nationella planer på att skapa tre specialistenheter runtom i Sverige, men när dessa planer inte blev verklighet valde Västra Götalandsregionen att ändå satsa på en högspecialiserad självskadeenhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På den nya enheten erbjuds ett intensivt och strukturerat behandlingsprogram. Därutöver kan patienterna få ett behandlingsprogram med särskilt fokus på behandling av posttraumatiskt stressyndrom, berättar enhetschefen Nina Pedersen.

- Många av dem som inte blir hjälpta av dagens behandlingsmetoder är svårt traumatiserade. Det finns ofta en rädsla hos vården för att gå in och jobba med trauman då det riskerar sätta igång allvarliga självskadebeteenden. Skillnaden med vår enhet är att vi kan erbjuda traumabehandling i en trygg miljö med kompletterande DBT-behandling. Vi har även en hög personaltäthet så att vi kan hantera patienternas reaktioner och ge dem det stöd de behöver, säger hon.

Varit framgångsrik i andra länder

Kombinationen av trauma- och DBT-behandling har varit väldigt framgångsrik i bland annat Tyskland. Med DBT syftas på dialektisk beteendeterapi som till stor del handlar om att hjälpa patienten till förändring genom inlärning av nya beteenden som kan ersätta självskadebeteenden men också att acceptera livets svårigheter. Terapiformen utgår från att självskadebeteendet fyller en funktion och att vården därför behöver hjälpa patienten att hitta nya beteenden som kan fylla samma funktion.

En som kan vittna om DBT-behandlingens effektivitet är Cathrine Hagman Holmen som är anställd som peer support på den självskadeenheten. Hennes expertis ligger i de egna erfarenheterna av att leva med självskadebeteende och hon har därmed ett unikt perspektiv och värdefull kunskap. 

- Jag ska först och främst finnas där som stöd för patienten och visa att jag har varit i deras situation. Jag trodde aldrig att jag skulle bli fri från mitt självskadebeteende men jag blev räddad tack vare DBT-behandling. Jag kan hjälpa patienterna förstå att det är möjligt att bli frisk och visa vilka vägar man kan gå, säger hon.

Förbättra vården för patientgruppen

Att möta patienternas behov och förväntningar har varit viktigt, därför har personer med egen erfarenhet av självskadebeteende varit delaktiga i utformningen av vården. Nina Pedersen tror att det är en stor fördel. Likaså faktumet att personalgruppen har många olika kompetenser, men ett och samma mål: att förbättra vården för en länge missgynnad patientgrupp.

- Det här är en patientgrupp som det har pratats mycket om och jag har i mitt tidigare behandlingsarbete med dem sett hur svårt de har haft att få tillgång till bra vård. Vården har många gånger bidragit till att fördröja deras läkningsprocess. Därför är jag så stolt över att Västra Götalandsregionen nu satsar på den här patientgruppen och att Sahlgrenska Universitetssjukhuset leder självskadevården framåt. 

Mer om självskadeenheten

Enheten kommer att ha tio vårdplatser för patienter med allvarliga självskadebeteende. För att få vård inom enheten krävs en remiss från specialistpsykiatrin inom Västra Götalandsregionen, Jönköpings län, Region Halland eller Värmlands län. Personalgruppen kommer att bestå av vårdenhetschef, vårdenhetsöverläkare, psykologer, kurator, peer support, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, socialpedagog, sjuksköterskor och skötare. Vården är frivillig och tanken är att patienten ska ha permissioner på helgerna under de tremånadersperioder som behandlingen varar. Vid behov kommer det finnas möjlighet att förlänga behandlingen.

Peer support är en ny yrkesroll som innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning blir professionellt verksamma inom hälso- och sjukvården för att stötta brukare/patienter i deras återhämtning.