Överlevnaden ökar för patienter med spridd cancer
Överlevnaden för patienter med spridd cancer har på kort tid ökat tydligt – och i vissa fall med flera år. Tillgång till nya läkemedel och ett bättre omhändertagande av patienterna är de viktigaste orsakerna.
Patienter med spridd tumörsjukdom som insjuknar i någon av de fem största tumörsjukdomarna prostatacancer, bröstcancer, lungcancer, tjocktarmscancer eller malignt melanom har allt större chans att leva längre perioder med sin sjukdom. Överlevnaden för patienter i Västra Götalandsregionen har i vissa fall ökat med flera år på kort tid.
Malignt melanom är i dag en av Sveriges vanligaste tumörsjukdomar och den form av hudcancer som ökar mest.
– De flesta patienter botas genom kirurgi men om sjukdomen har hunnit sprida sig har prognosen tidigare varit mycket dålig. Nu ser vi dock att överlevnaden ökar tydligt, säger Lars Ny, docent och överläkare på onkologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Tidigare var medianöverlevnaden för patienter som fick cellgiftsbehandling cirka 9 månader. Med nya behandlingar har medianöverlevnaden ökat till 28 månader för gruppen som har fått immunterapi, visar siffror från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Stora framgångar ses också för flera andra diagnoser. Bättre läkemedel mot spridd prostatacancer har ökat medianöverlevnaden från ett till tre år 2012–2017, och patienter med spridd lungcancer lever dubbelt så länge som för fem år sen. För patienter med spridd bröstcancer har de nya läkemedlen inneburit att 5-årsöverlevnaden i Västra Götalandsregionen uppskattas ha ökat från 35 till 40 procent de senaste 10 åren.
– I dag lever många patienter med sin spridda cancer som en kronisk sjukdom under flera år, säger Johanna Svensson, verksamhetschef på onkologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Den ökade överlevnaden ställer höga krav på sjukhusets tillgänglighet. De stora medicinska framgångarna innebär att vården behöver ta hand om allt fler människor med en mycket avancerad sjukdom. Patientens sjukdom ska regelbundet utvärderas och vården måste kunna hantera ibland allvarliga akuta biverkningar samt perioder av försämring med ökad smärta och nutritionsbesvär.
– Det är en fantastisk utveckling att patienter kan leva allt längre med en mycket svår sjukdom. Men det kräver hög tillgänglighet i form av möjlighet att få kontakt dygnet runt, komma till mottagningen med kort varsel och tillgång till en vårdplats för att patienten ska känna sig trygg och vården ska vara säker, säger Johanna Svensson.