Så stoppades mässlingen – och detta lärde sig Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppdaterad:
Publicerad:
mässling bild

En analys av förra vinterns mässlingsutbrott i Göteborg visar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset var framgångsrika när det gällde att stoppa smittspridningen. Dessutom gav arbetet nya kunskaper om bland annat smittsamhet, immunitet och genombrottsinfektioner.

I dagarna är det ett år sedan Göteborg drabbades av ett mässlingsutbrott som varade i över en månad. På fjolårets juldag gick Sahlgrenska Universitetssjukhuset upp i stabsläge för att hantera det som hotade att bli en kris. Nu har sjukhuset utvärderat hur man klarade av att minimera och stoppa smittan.

Resultatet visar att sjukhuset agerade flexibelt och effektivt. Trots mässlingens höga smittsamhet och en reducerad bemanning blev smittspridningen begränsad och kunde snabbt stoppas.

 – Vi reagerade snabbt och kunde anpassa våra verksamheter till den nya situationen, vilket är bra eftersom det sannolikt kommer att ske liknande utbrott framöver. Och medarbetarna gjorde en jätteinsats, säger Anders Hyltander, områdeschef och ordförande i den sjukhusgemensamma planeringsgruppen för risk, kris och katastrofmedicinsk beredskap.

En framgångsfaktor var grindvakterna utanför akutmottagningarna som hindrade smittade personer från att gå in. Trots att funktionen var ny i sammanhanget – rutiner och instruktioner togs fram efterhand – var det tydligt att grindvakter kan fylla en mycket viktig funktion vid utbrott av smittsamma sjukdomar.

Mässlingsutbrottet har även lett till ny kunskap om bland annat smittsamhet, immunitet och genombrottsinfektioner. En vetenskaplig analys i samarbete mellan Smittskyddsenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet publiceras inom kort.

 – Det här arbetet kan leda till en förbättrad diagnostik vid nya mässlingsutbrott och en bättre immunitetsundersökning. Därmed förbättras vår förmåga att förebygga och hantera framtida utbrott, säger Lars-Magnus Andersson, överläkare och verksamhetschef Infektion.   

Ett av syftena med genomlysningen var att hitta förbättringsområden i sjukhusets krishantering. Lärdomar är bland annat att behöver man sprida kunskap om vissa rutiner och hur medarbetare ska göra gör att snabbt få tillgång till nödvändiga dokument. Medieintresset under utbrottet var stort och kommunikationsarbetet får mestadels beröm. Samtidigt gäller många av förbättringsförslagen utmaningar kring att nå ut information.