Sjukvårdsbiträdena är tillbaka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppdaterad:
Publicerad:
Sjukvårdsbiträde Fanny Gustafsson. sjuksköterskan Monica Laurin Johansson och vårdenhetschef Annika Ansrieus på avdelning 353 är alla nöjda med att sjukvårdsbiträden införts på avdelningen.

För ett drygt år sedan anställdes de första sjukvårdsbiträdena i modern tid på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På avdelning 353 är alla parter idag mycket nöjda. "Sjukvårdsbiträdena har blivit en välkommen extra resurs", säger Annika Anserius, vårdenhetschef.

Det var i september 2017 som Annika Anserius fick frågan om hon ville anställa sjukvårdsbiträden i sin verksamhet på avdelningen 353 på Östra sjukhuset, där patienter med trombos och hematologiska sjukdomar vårdas.

– Det gick väldigt fort från att jag fick frågan till dess att jag hade sjukvårdsbiträdena här. Och det har blivit precis så bra som jag hoppades och trodde, säger Annika Anserius, som därmed blev en av de första cheferna i modern tid på SU med sjukvårdsbiträden i medarbetargruppen.

Behovet fanns av personalsom kunde utföra arbetsuppgifter som inte kräver utbildning, men som är viktiga för att det dagliga arbetet med patienterna ska underlättas. Det kan exempelvis handla om att fylla på sängkläder, patientkläder och blöjor i patientnära skåp, plocka upp leveranser av förråd och ta hand om det som gäller avdelningsköket.

Fanny Gustafsson var en av fem sjukvårdsbiträden som avdelningen utökades med. Hon hade sin yrkeserfarenhet från hotell- och restaurangbranschen och hade länge känt att vårdjobb var ett lockande alternativ.

– Både mamma och mormor jobbar inom vården så jag hade en positiv bild. Samtidigt visste jag inte hur jag själv skulle trivas. Nu fick jag chans att testa, säger hon.

Efter en veckas sjukhusintroduktion var hon igång på avdelning 353, på heltid men med en utbildningsdag i veckan under de två första månaderna.

– Jag fick gå bredvid en undersköterska den första tiden, i ungefär två veckor. Jag trodde att det skulle vara svårt att komma in i jobbet men det har gått snabbt och jag trivs jättebra, säger hon.

I hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att se till att alla förråd är påfyllda, att köket är i ordning och att svara i telefon. Men hon har också mycket patientkontakt när hon hjälper till med duschning, toalettbesök och måltider. Det är något hon uppskattar.

Också ur undersköterskornas och sjuksköterskornas synvinkel har sjukvårdsbiträdena inneburit en positiv avlastning. Monica Laurin Johansson, som är sjuksköterska på 353:an, bekräftar att sjukvårdsbiträdena känts väldigt välkomna.

– Vi har haft en sådan tur som fått så bra sjukvårdsbiträden. De extra händer som hjälper till har gjort att stressen minskar på morgnarna och det har varit precis den avlastning som vi önskat, säger hon och fortsätter:

– Det är ibland väldigt mycket spring. Nu kan jag till exempel dokumentera i lugn och ro om sjukvårdsbiträdena hjälper till att gå in till patienterna när de ringer.

Men det fanns också de som var skeptiskai början. Skulle man nu ta in outbildad personal istället för undersköterskor för att spara pengar? Det är något Annika Anserius avvisar bestämt varje gång frågan kommer upp.

– Jag är tydlig med att syftet med att anställa sjukvårdbiträden är att öka personalresurserna och att undersköterskor och sjuksköterskor får göra det de är utbildade för.

Det gynnar särskilt undersköterskorna, menar hon. I deras profession ingår bland annat såromläggningar, provtagningar, kontroll av vitalparametrar, riskbedömningar med efterföljande åtgärder och kateterisering. Nu får de mer tid för det som är deras särskilda medicinska kompetens.

– Med sjukvårdsbiträdena här kan undersköterskorna dessutom få möjlighet att stötta sjuksköterskorna med vissa uppgifter.

Av de fem sjukvårdsbiträden, alla i åldern 19–24 år, som anställdes för ett drygt år sedan på avdelningen hade ingen vårderfarenhet. Nu är bara tre kvar på avdelningen – en har börjat studera till sjuksköterska och en kompletterar sina studier för att söka till läkarlinjen. Och Fanny Gustafsson ska börja läsa till undersköterska på halvtid i mars.

– Det blir väldigt roligt.  Jag ser fram emot att få utföra allt det jag ser undersköterskorna göra här men själv inte kan eller får idag. Samtidigt har jag en fördel för att jag vet mycket mer om vårdarbetet nu än om jag hade gått direkt från gymnasiet till utbildningen, säger hon.

Även Annika Anserius är nöjd. Dels får hon ha kvar sitt sjukvårdsbiträde på halvtid under utbildningen, dels hoppas hon på att sedan få anställa henne som färdig undersköterska om två år. Hon tycker också att utbildningen verkar spännande.

– Det är en helt ny utbildning som SU beställt för just gruppen sjukvårdbiträden, säger hon och berättar att hon nu försöker rekrytera sjukvårdsbiträden för att fylla de luckor som uppstått på avdelningen.

Arbetet som sjukvårdsbiträde kan fungera som inkörsport för människor som funderar på att satsa på vårdyrken, en chans att pröva på – det är alla ense om. Det var så det fungerade på 60–70-talet.

– Så började jag en gång för länge sen, säger Monica Laurin Johansson och Annika Anserius instämmer:

– Ja, vi är många som kommit in den vägen.

På bilden:
Sjukvårdsbiträde Fanny Gustafsson, sjuksköterskan Monica Laurin Johansson och
vårdenhetschef Annika Anserius på avdelning 353 är alla nöjda med att
sjukvårdsbiträden införts på avdelningen.

Mer information om sjukvårdsbiträden

Sjukvårdsbiträden är nu en personalkategori på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, det har sjukhusledningen beslutat. Bakgrunden är de positiva erfarenheterna från rekrytering och utbildning av sjukvårdsbiträden.

"Att införa yrkeskategorin sjukvårdsbiträde på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en möjlighet att stärka det patientnära arbetet i vården och bidra till sjukhusets långsiktiga strategi för kompetensförsörjning" står det bland annat i beslutet från den 27 november 2018.