Socker i allt - hur farligt är det?

Uppdaterad:
Publicerad:

"Det finns ju socker i allt!" Larmet om socker i många livsmedel hörs ljuda i medierna med jämna mellanrum. Vår näringsfysiolog Ingrid Larsson granskar sanningen i påståendet om det skadliga sockret.

Från vårt första andetag uppskattar vi människor söt smak vilket gör sockret till vår mest uppskattade smaksättare. Men samtidigt är vi rätt kräsna, för vi vill ha en viss koncentration av socker i ett livsmedel för att tycka det är gott.

– Den söta drycken ska innehålla cirka 10 procent socker för att kännas lagom söt. Blir det mer socker än så tycker man att drycken är för söt och mindre socker, ja då känns den för blaskigt, säger Ingrid Larsson.

Det är få som äter sockerbitar men desto fler som gärna äter socker i form av geléråttor, grodor, skumgodis och lakrits. Här kommer utseende, konsistens och olika smaker in i bilden och skapar variation, vilket många gillar. Ju mer variation i maten desto mer äter man, vilket också gäller när man står i lösgodisavdelningen i affären.

– Lägger man till fett till sockret som i choklad, glass, efterrätter och bakverk uppskattas smaken ännu mer. Dessa livsmedel identifieras också som söta men man tänker kanske inte på att de ofta innehåller en del fett och protein som ökar energiinnehållet, förklarar Ingrid Larsson.

Då och då uppstår diskussionen kring att socker finns "överallt", bland annat i påläggsskinka, buljongtärningar, leverpastej, dipmixer, sås- och soppulver. Mängden socker i dessa livsmedel är en bråkdel av det som finns i läsk och sötsaker.

– När man tittar på innehållet i den ätfärdiga såsen, soppan, gräddfilsdippen eller buljongtärningen löst i vatten blir sockerinnehållet försumbart. Sockermängden i bröd, och ketchup är högre. Här ingår också socker som konsistensgivare och i tillverkningsprocessen (jäsning av bröd). Man kan justera sockermängden genom att äta osötat bröd till vardags och de söta brödsorterna mer sällan och kanske äta ketchup till några utvalda maträtter, säger Ingrid Larsson.

Rekommendationerna säger att tillsatt socker bör utgöra maximalt 10 procent av energiintaget. Det betyder att kvinnor med ett energiintag på 2000 kcal kan äta cirka 50 gram tillsatt socker per dag och män med ett energiintag på 2800 kcal 70 gram tillsatt socker per dag.

I Sverige äter vi cirka 15 kg godis och choklad per person och år och läskkonsumtionen motsvarar 66 liter per person och år. Även om de genomsnittliga värdena per dag ser begränsade ut blir det mycket per år och det finns stora variationer mellan människor, då många äter mycket mer socker än genomsnittet och andra äter mindre.

– För många är godis och läsk en stor källa för socker och studier visar entydigt att högt och regelbundet intag av socker från läsk ökar risken för en rad sjukdomar, allt från karies och fetma till hjärtkärlsjukdomar och stroke, säger Ingrid Larsson och fortsätter:

– Äter man två matskedar ketchup till spagettin med köttfärssåsen och grönsakerna blir det cirka 5 gram tillsatt socker men då får man också i sig mycket bra näring, för att inte tala om mättnaden som den lagade måltiden ger. När detta jämförs med vad vi äter och dricker i form av godis och läsk är det lätt att förstå vad vi behöver fokusera på.

I ivern att jaga sockerkornen riskerar man att glömma de stora källorna för socker i maten. Så nästa gång det skrivs att det finns socker i "allt" till och med i buljongtärningen och i leverpastejen ger Ingrid Larsson tipset att fundera över hur mycket socker du får från dessa livsmedel.

– Vilka andra näringsämnen får du genom att äta en grov macka med leverpastej, tomat och gurka till frukosten eller från kött- och grönsakssoppan till lunch? Vad betyder det för dina matvanor jämfört med sockret du får i dig från choklad, godis, läsk och bakverk?