Specialisten svarar – om självmord

Uppdaterad:
Publicerad:
Två bänkar skymtar mellan två trädstammar.

På måndag, 10 september, uppmärksammas internationella suicidpreventionsdagen. Varje år tar ungefär 1 500 personer sitt liv i Sverige, och det är den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15–24 år. Är du orolig för någon i din närhet, eller mår du själv dåligt?

Här svarar specialistläkaren och forskaren Anna Maria Nilsson på några frågor om ett ämne som kan vara svårt att prata om.

Vilka tecken ska man titta efter hos någon man är orolig för?

– Vissa uttrycker direkt i verbal kommunikation att de vill dö. Andra kan uttrycka det mer vagt, med små beteendeförändringar. Det är sådant man kan märka av när man är nära någon och har koll på hur de mår. Vissa kan också göra förberedelser som att samla tabletter, skriva ett testamente eller skriva upp alla sina lösenord. 

Var ska man vända sig om man misstänker att en närstående går i tankar att ta livet av sig?

– Är man orolig så ska man söka hjälp när någon på ett eller annat sätt uttryckt att de inte vill leva längre. Det finns flera bra telefonlinjer och vi har också den psykiatriska akutmottagningen på Östra. Det är viktigt att följa med och stanna kvar hos den här personen, att bryta in och samtala. Man ska fråga, bekräfta och visa att man bryr sig. Det kan göra stor skillnad för det finns nästan alltid en ambivalens hos någon som är suicidal.

Vad får man för hjälp när man kommer in till Sahlgrenska?

– Det finns en regional medicinsk riktlinje som ska följas. Personal på psykiatriska akutmottagningen ska samtala med patienten och eventuella närstående och göra en värdering av den aktuella suicidrisken. Utifrån det ska man gemensamt göra en individuell plan med åtgärder. Det kan vara inläggning för behandling eller observation, eller att man bokar ett uppföljande samtal vid en mottagning. En aktiv kontakt med närstående är också jätteviktigt.

Ämnet är tabubelagt, hur kan det förändras?

– Inom vården har vi ett ansvar att prata mer om frågan och stödet till personalen måste öka. De blir ofta lika stressade som närstående om deras patienter gör suicidförsök. Allmänt gäller det att våga prata om hur vi mår och hur man kan vara medmänniska. Där tycker jag ändå att det är en skillnad i dag, den yngre generationen har lättare att prata om känslor och det är en positiv utveckling. 

Du forskar kring suicidprevention, vad innebär det?

– Väldigt enkelt uttryckt handlar det om inkludering. Den som plågas av suicidalitet känner sig exkluderad från allt, världen och livet. Då måste man in i en gemenskap igen.

Mer information

stegforlivet.se – ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Suicidprevention i Väst.

Självmord går att förebygga – information om självmord på 1177.

Psykiatrisk akutmottagning – information om vår psykiatriska akutmottagning på Östra sjukhuset.