Världsunik protesoperation med fingerkänslig robothand genomförd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patienten som har fått den unika protesen sitter framför en bärbar dator som visar själva handen på skärmen.
Fotograf: Dr. Max Ortiz Catalan

En svensk patient har blivit den första mottagaren av ett osseo-neuromuskulärt implantat som styr en rörlig handprotes. Den banbrytande operationen – som är den första i sitt slag – genomfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av handkirurgen Paolo Sassu i samarbete med forskaren Rickard Brånemark från Massachusetts Institute of Technology, USA.

Sedan tidigare har enheten Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE) inom verksamheten för handkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset implanterat benförankrade – osseointegrerade – hand- och armproteser. Proteser som bara varit aktuella för patienter som är amputerade ovanför armbågen och gett patienten begränsade signaler när hen vidrört föremål med protesen.

Med den nya teknologin har man på CARE nu för första gången lyckats operera in titanimplantat i båda underarmsbenen (radius och ulnar). Och genom inopererade elektroder, till de många fler musklerna och nerverna som finns i underarmen, har patienten fått en mer avancerad styrning av den artificiella handen, men också utökad känsel genom handprotesens fingrar.

− Vi representerar idag en av de få universitetssjukhusen i världen som kan erbjuda denna typ av avancerade behandlingar för amputerade patienter. Dessutom har vi ett fantastiskt samarbete med professor Max Ortiz från Chalmers som utvecklat teknologin tillsammans med Rickard Brånemark, säger Paolo Sassu, överläkare vid verksamheten för handkirurgi/CARE inom Mölndals sjukhus.

Detta gör den till den första kliniskt framgångsrika, fingerfärdiga och kännande handprotesen som kan användas i vardagslivet.

Patienten genomgår nu ett rehabiliteringsprogram för att återfå styrkan i sina underarmsben. Om några veckor kommer hen att börja använda proteshanden, med ökande funktionalitet och känsel, i sitt vardagsliv. 

Implantatet och teknologin bakom den nya protesen har utvecklats av ett forskarlag på Chalmers i Göteborg tillsammans med Integrum – företaget som står bakom den första benförankrade protesen som fästs direkt i benet på patienten.

Den fortsatta kliniska uppföljningen och ytterligare två operationer kommer att ske på Sahlgrenska Universitetssjukhuset inom några månader. Även dessa genomförs av Paolo Sassu, överläkare på verksamheten för handkirurgi/CARE i samarbete med forskaren Rickard Brånemark vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Den världsunika operationen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är del i det större projektet Detop finansierat av EU-kommissionen genom Horisont 2020. Ett projekt med målet att ta teknologin till nästa mognadsgrad och att göra den kliniskt tillgänglig för människor som blivit amputerade i sina övre extremiteter. http://www.detop-project.eu/

Det svenska bidraget till EU-projektet är omfattande. Johan Wessbergs forskargrupp på Göteborgs universitet undersöker hur människan uppfattar beröring, och hur maskiner kan återskapa denna upplevelse. Christian Antfolks forskargrupp på Lunds universitet studerar hur människan reglerar sina rörelser, och algoritmer som återskapar denna så kallade motorkontroll.

Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum leder utvecklingen av den osseo-neuromuskulära teknologin och dess integrering med den italienska protesen och alla övriga komponenter.


Senast uppdaterad: 2019-02-07 10:17