Snabbare hjälp på barnakuten när sjuksköterskorna står i första rummet

2016-05-30

Barnakuten på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus tar emot 50 000 patienter varje år. Många av dem är lindrigt sjuka och hade egentligen inte behövt söka akut. Genom att låta sjuksköterskor göra en större del av bedömningarna - kan mottagningen snabbare hjälpa patienterna.

Från vänster, Unni Solli vårdenhetschef, Anna-Pia Wentzel sektionsledare och Anette Karlsson, barnsjuksköterska på barnakuten Från vänster, Unni Solli vårdenhetschef, Anna-Pia Wentzel sektionsledare och Anette Karlsson, barnsjuksköterska på barnakuten

Magsjuka, skrapsår eller förkylningar.  Långt ifrån alla sjukdomar som barnen drabbas av kräver ett läkarbesök. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har akuten testat en ny modell under den senaste månaden, en mottagning där de lättaste åkommorna bedöms och behandlas av sjuksköterskor.

- Syftet har varit att korta väntetiderna till läkarna, framförallt för de svårast sjuka barnen. Det här är en lösning på vägen dit, säger Anna-Pia Wentzel, sektionsledare på barnakuten.

I dagsläget klarar inte mottagningen att alltid nå Sahlgrenska Universitetssjukhus mål, att 90 procent av patienterna ska ha en totalvistelsetid på akuten på högst 5,5 timmar. Det betyder att väntan på att träffa en läkare ibland blir olidligt lång för familjerna.

- Ofta har barnen lindriga symptom, men föräldrarna är oroliga. Då kan det räcka med att få veta att det inte är något farligt, säger Anette Karlsson, som är en av sjuksköterskorna som gör självständiga bedömningar.  

Ungefär hälften av alla barn som söker akut hade kunnat få samma hjälp inom primärvården - och i den bästa av världar skulle föräldrarna ha sökt sig dit. Men eftersom det är svårt att styra patienternas vårdval, har sjuksköterskemottagningen fått bli ett alternativ. Istället för att familjerna inväntar en läkare, undersöks barnen här av en specialistsjuksköterska eller en barnerfaren sjuksköterska.

- Det gäller när vi direkt kan se att det inte handlar om en allvarlig sjukdom, och om barnet är äldre än sex månader, säger vårdenhetschefen Unni Solli.

Den nya organisationen är fortfarande i sin linda och några gigantiska effekter har medarbetarna hittills inte kunnat se. I snitt har ledtiden under kvällarna förkortats med tio minuter för samtliga barn, både de som är mer och mindre allvarligt sjuka. Men just nu är också trycket ovanligt stort på akuten, så det går inte riktigt att avgöra vad den egentliga tidsbesparingen är, menar verksamhetschefen Kate Abrahamsson.

- Det viktigast är att våra svårast sjuka patienter får snabbare vård. Den höga tillgängligheten på barnakuten upprätthålls tyvärr ofta på den här gruppens bekostnad, säger hon.

Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus har fler öppenvårdspatienter än någon annan enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bara 10 procent av alla barn som söker hit läggs in på avdelning. Akuten är också den sista utposten i regionen, vilket betyder att de barn som inte får hjälp någon annanstans hamnar här till slut.

- Vår största önskan är att minska köerna, men då måste patienterna söka sig till rätt vårdnivå. Men så länge det inte ser ut så i verkligheten är sjuksköterskemottagningen ett sätt för oss att garantera patientsäkerheten, säger Kate Abrahamsson.