Unik satsning på vård för barn med ätstörningar

2017-03-28

Ätstörningar kryper neråt i åldrarna. Nu gör Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik satsning på ätstörningsspecialiserad dag- och hembaserad vård för barn under 16 år.

Annika Fransson, specialistsjuksköterska inom psykiatrin, Anne-Line Solberg, specialistpsykolog och sektionsledare samt skötaren Annika Falkemo. Annika Fransson, specialistsjuksköterska inom psykiatrin, Anne-Line Solberg, specialistpsykolog och sektionsledare samt skötaren Annika Falkemo.

Varje år registreras 150 nybesök på Anorexi och Bulimimottagningen i Göteborg. Hittills har majoriteten av patienterna varit tonåringar och unga vuxna mellan 16 och 25 år.

Men ätstörningar drabbar allt yngre barn och fram till nu har det saknats möjlighet att ge dem tillräckligt bra stöd i vardagen.

– För de yngsta har det varit ett glapp mellan öppen- och slutenvård som vi hoppas kunna överbrygga när vi öppnar verksamheten för alla barn och unga under 25 år, säger Anne-Line Solberg, sektionsledare och specialistpsykolog.

Det finns inte ett enda skäl till varför barn och ungdomar utvecklar anorexi och bulimi, utan orsaken anses vara ”multifaktoriell”. Låg självkänsla, ångest, prestationskrav eller en känsla av att inte ha kontroll är några faktorer som har nämnts i forskningen.

Antalet unga som insjuknar i anorexia har varit konstant genom åren och man räknar med att en procent av tonårsflickorna drabbas. Däremot har debutåldern sjunkit under tvåtusentalet och idag är det inte ovanligt att Anorexi och Bulimimottagningen möter patienter i låg- och mellanstadieåldern.

– Vi har haft nioåringar inskrivna på mottagningen, säger Annika Fransson som är specialistsjuksköterska inom psykiatrin.

Skillnaden på att behandla de yngsta barnen, jämfört med de äldre tonåringarna, är att ett större fokus läggs på familjen. Föräldrarna deltar i behandlingen och mycket av stödet handlar om att ge vårdnadshavarna verktyg att hantera måltidssituationerna.

– Det gäller att hitta strategier för hur föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn att äta. Att måltiderna inte är förhandlingsbara till exempel, säger Annika Fransson.

En av de nya rutinerna är att åka hem till familjerna och göra en del av arbetet på deras hemmaplan. Då sitter behandlingspersonalen med vid köksbordet och lotsar barnet genom måltiderna. Det kan vara konkreta instruktioner som att lägga upp rätt mängd på tallriken, lyfta gaffeln och ta en tugga av maten.

– Föräldrarna är ofta väldigt oroliga och ger efter för barnets önskemål, bara hon eller han äter. Vi vill fungera som en påminnelse om att det är de som bestämmer vid matbordet, vilket är nödvändigt för att barnet ska bli friskt från sin ätstörning, säger Anne-Line Solberg.

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns även korttidsavdelning, Slottis, som tar emot ungdomar med psykiatriska problem. Här finns både dag- och dygnetruntomsorg för de barn och unga som bedöms vara i behov av sluten vård. En av sju platser på Slottis har varit avsatt för dem som är under 16 år och har en ätstörning, men nu konkurrerar de med övriga diagnoser om samma plats.

– Nu hoppas vi att den här lösningen ska minska trycket på slutenvården, säger sektionsledaren Anne-Line Solberg.

 

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset