Datortomografi

Datortomografi är en speciell röntgenundersökning som ger detaljerade bilder av undersökt kroppsdel. Undersökningen utförs av röntgensjuksköterskor, ibland med medverkan av röntgenläkare. En röntgenläkare granskar bilderna och bedömer om det finns tecken till sjukdomar eller skador.

Hur går det till att få bilder?
Ett röntgenrör sänder ut så kallad joniserande strålning medan det roterar runt den undersökta kroppsdelen som samtidigt förs in i datortomografen. En medroterande detektor känner av hur mycket av strålningen som dämpas i de olika vinklarna. Utav dessa mätvärden kan en dator rekonstruera snittbilder av kroppen.

Varför gör man undersökningen?
Datortomografi är en undersökningsmetod som snabbt kan påvisa ett stort antal olika sjukdomar och skador. Den är därför en viktig del i den akuta diagnostiken. Till exempel kan benbrott, blödningar eller inflammationer påvisas. Datortomografin används dock även för diagnosställning och uppföljning av t ex olika tumörsjukdomar. För mer information se länkarna till höger.

Komplikationer och risker

Diabetiker som tar Metformin, Glucophage eller Avandamet behöver vanligtvis göra ett uppehåll i medicineringen. Patienten kommer att få exakt information i sådana fall.

Vid kontrasttillförsel finns viss risk för en allergisk reaktion. I de flesta fall är den inte allvarlig och går snabbt över. Svåra reaktioner är mycket sällsynta. Röntgenpersonalen är förberedd och vet hur man hjälper patienten i nödfall.

Vid känd njursjukdom kan kontrastmedel försämra njurfunktionen ytterligare. Beroende på läkarbedömning kan kontrastmedel ges ändå.

Under graviditeten brukar DT-undersökning av bukorganen undvikas om det inte gäller ett livshotande tillstånd eller en viktig diagnos.

Före undersökningen

Innan undersökningen börjar kommer röntgenpersonalen att informera patienten om hur undersökningen går till och hur man ska förhålla sig för att bilderna ska bli så bra som möjligt. Om undersökningen ska göras utan kontrastmedel behövs inga särskilda förberedelser frånsett att man bör ta av sig smycken och kläder på undersökt kroppsdel, för att dessa inte ska störa undersökningen.      

Vid en del undersökningar behöver man tillföra kontrastvätska till blodet vilket då sker genom en så kallad venkateter i armen. Katetern placeras ett blodkärl via ett stick i armen, vilket kan göra lite ont. Vid tillförsel av kontrastvätska känner de flesta en snabbt övergående värmekänsla i kroppen. För vissa patienter kan det vara farligt att få kontrastmedel och därför frågar röntgenpersonalen alltid innan om patienten har en njursjukdom, allergier eller använder vissa läkemedel (se nedan).

Så går det till

Man får ligga på ett patientbord som kan föras in i maskinens öppning, så kallad ”gantry”. Oftast utförs undersökningen i ryggläge men ibland även i magläge. Det är viktigt att patienten ligger stilla under bildtagningen och även att hen håller andan vid vissa undersökningar. Då bildtagningen i regel går mycket fort brukar det inte vara något problem att hålla andan. Under själva bildtagningen är patienten ensam i undersökningsrummet, men har kontakt med röntgenpersonalen via mikrofon/högtalare. Särskilt om kontrastmedel har getts kan det vara nödvändigt att ta ytterligare bildserier under samma undersökning. De flesta DT-undersökningar tar 5-20 minuter.

Efter undersökningen

Efter undersökningen mår man i de flesta fall som vanligt. Det rekommenderas vanligtvis att dricka rikligt med vatten efter undersökningen om man har fått kontrastmedel i blodet. Svaret på undersökningen skickas till den doktor som skrivit remissen.