Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Tillgång till blodbanan

Tillgång till blodbanan är en förutsättning för att kunna genomföra bloddialysbehandling. Det finns olika sätt att skapa tillgång till blodbanan.

En CDK är en tunn plastslang som läggs in i ett blodkärl på halsen. Att CDK:n är tunnelerad innebär att den leds i en tunnel under huden för att mynna ut framme på bröstet. För att CDK:n ska sitta på plats fästs den med två små stygn i skinnet. Så småningom läker CDK:n fast och stygnen kan avlägsnas. En CDKkan vara både tillfälligoch en permanent lösning. CDK:n går att använda för dialys direkt efteratt den är inlagd. I samband med dialysstart kopplas två slangar till CDK:n, en som leder blodet från kroppen till dialysmaskinen och en som leder det renade blodet tillbaka till kroppen. Efter behandlingen täcks CDK:n med ett förband för att minska infektionsrisken.

CDK:n i det dagliga livet

Det finns goda förutsättningar för en CDK att fungera under lång tid. För att din CDK skall fungera optimalt och för att minska risken för infektioner, är det viktigt att du följer de råd du får av personalen och via informationsmaterial. När CDK:n och huden runt CDK:n inspekteras, desinfekteras och läggs om i samband med dialysstart, görs detta för att förhindra komplikationer och upptäcka eventuella infektioner.

Fäst CDK:n

CDK:n ska alltid vara väl fäst mot huden så att den inte rubbas ur sitt läge. Fixeringen kan ske på ett flertal sätt. Innan CDK:n läkt fast (avgörs av vårdpersonal) ska CDK:n vara både fixerad mot huden och omlagd med förband. Är CDK:n väl fäst och omlagd, hindrar den inte vare sig dagliga aktiviteter, normalt sportande eller samliv. Om du upplever att CDK:n skaver mot huden eller om det smärtar eller känns annorlunda, är det viktigt att du berättar det för oss så att vi kan åtgärda detta. En CDK som växt fast (avgörs av vårdpersonal) måste inte täckas med förband men bör även den fixeras mot huden.

Dusch och bad med CDK

Dusch och bad skall undvikas. I samband med dusch är det viktigt att du följer de inplastnings- och omläggningsinstruktioner du tränat in för att förhindra infektioner. En CDK som läkt fast (avgörs av vårdpersonal) behöver inte plastas in i samband med dusch, men ska vara väl fixerad mot huden. 

Vanliga uttryck för dig som har en CDK

  • Artärskänkeln, skänkeln på CDK:n som leder blodet från kroppen till dialysmaskinen, oftast utmärkt med någon röd detalj.
  • Venskänkeln, skänkeln på CDK:n som leder det renade blodet tillbaka från dialysmaskinen till kroppen, oftast markerad med någon blå detalj.
  • Fixera, CDK:n tejpas fast både i samband med dialys och efter avslutad behandling för att undvika drag i CDK:n. Drag i CDK:n ökar risken för hudskador och hudinfektioner vid CDK ingången.
  • Artärtryck, artärtrycket är inget tryck i egentlig mening. Artärtrycket läses av på dialysmaskinen och ger en uppfattning om CDK:ns förmåga att ”leverera blod” till dialysmaskinen. Om CDK:n förmåga att leverera blod är lägre än maskinens inställda blodpumpsflöde, kommer maskinen att larma för lågt artärtryck. Blodpumpen måste då sänkas för att behandlingen skall kunna fortsätta.
  • Ventryck, ventrycket läses av på dialysmaskinen och visar
    motståndet blodet möter då det pumpas tillbaka till kroppen via venskänkeln.
    Ett stigande ventryck tyder på något hindrar blodets återflöde.

CDK, när du ska kontakta sjukvården

Kontakta alltid din dialysmottagning, eller om den är stängd vårdavdelning 131.

  • om det uppstår svullnad, rodnad, smärta eller blödning vid CDK-ingången.
  • om det uppstår en stor blödning tryck vid nyckelbenet över CDK:n, ring 112 för ambulans.
  • om CDK:n lossnar eller rubbats ur sitt läge ex att du upplever att den har åkt ut och blivit längre.
  • om du känner allmän sjukdomskänsla som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom.
  • om du får feber som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom.

Kontaktuppgifter

Varför behövs en fistel/graft?

Tillgång till blodbanan är en förutsättning för att kunna genomföra bloddialysbehandling. Eftersom de vanliga blodkärlen inte är tillräckligt kraftiga för att användas måste en fistel/graft anläggas. En fistel skapas genom att en artär, blodkärl som leder blodet från hjärtat och en ven, blodkärl som leder blodet till hjärtat, sys samman via ett mindre kirurgiskt ingrepp. Efter operationen ökar blodflödet i venen vilket får kärlet att öka i storlek och underlättar ”stickandet” i samband med bloddialysbehandling. En fistel kan anläggas antingen på underarmen eller överarmen. Om de egna blodkärlen inte lämpar sig för en fistel kan ett konstgjort kärl, ett graft, opereras in mellan en artär och en ven. Ett graft kan anläggas på underarm, överarm eller på låret och fyller samma funktion som en fistel.

Fistel/Graft i dagliga livet

När det är dags att börja använda fisteln/graftet erbjuds du bedövningsplåster för att minska smärtan i samband med att nålarna sätts på plats. När fisteln/graftet inspekteras och desinfekteras i samband med dialys görs detta för att förhindra och upptäcka eventuella komplikationer. Det är inte ovanligt att det i början uppstår blåmärken och svullnad i samband med att man sticker i fisteln/graftet. Detta är ofarligt men kan göra ont och se otäckt ut. I takt med att fisteln/graftet används, brukar dessa problem avta. När fisteln varit i bruk ett tag brukar det gå bra att använda samma stickställe. Det uppstår en stickkanal vilket underlättar ”stickandet”. Ibland kan stickhålen behöva bytas på grund av att de blir för stora eller vid perforation (blodkärlsskada). Även ett graft kan bedövas med bedövningsplåster men i ett graft sticks alltid nya stickhål.

Att sticka sig själv låter för det flesta initialt ganska skrämmande. De patienter som vill och kan upplever ganska snart att de får en bra känsla för hur nålarna ska sitta och kontroll över sin behandling.

Se till att fistel/graftarmen vilar skönt mot underlaget och att du då och då rör på armen för att slippa besvär med att armen stelnar till under dialysbehandlingen.

Efter det att dialysbehandlingen är avslutad är det viktigt att inte ”fuska” med komprimeringen av fisteln/graftet. Även om det synliga blodflödet stoppat, ska även blodkärlet hinna sluta sig så att det inte uppstår någon blödning under huden som kan skada fisteln/graftet. Därefter ska fisteln/graftet täckas med förband och eventuellt en elastisk linda. Förbanden bör avlägsnas cirka 4 timmar efter avslutad dialysbehandling.

Den är viktigt att själv fortsätta att kontrollera fisteln/graftet även när stygnen är tagna och fisteln läkt. Att göra det till en vana att inspektera fisteln/graften i samband med dusch kan vara ett sätt att få in en fungerande rutin. Känn med fingrarna och lyssna med stetoskop att fisteln/graftet ”svirrar" (se sid. 4, vanliga uttryck). Inspektera att fisteln/graftet och huden runtomkring ser ut som det brukar. En välläkt, välfungerande fistel/graft skall du vara rädd om. I det dagliga livet innebär det exempelvis att vid grovarbete såsom och trädgårdsarbete, sporter där fisteln/graftet kan skadas behöver du skydda den mot skador med lämpligt skydd. Höga kraghandskar kan vara lämpligt vid t.ex. trädgårdsarbete.

Dusch och bad med fistel/graft

Det är lämpligt att vänta med dusch och bad till dagen efter dialysbehandlingen, eftersom huden då hinner att sluta sig och därmed minskar risken för infektioner. Dialysfria dagar går det bra att duscha och bada utan fistelförband.

Vanliga uttryck för dig som har en fistel/graft

  • Svirr, bruset som uppstår när blodet snabbt strömmar genom blodkärlet. Svirret kan höras via stetoskop och kännas genom att lätt lägga fingertopparna på fisteln/graftet. Svirret är ett tecken på att fisteln/graftet fungerar bra. Gör det till en vana att dagligen känna och lyssna efter att fisteln/graftet svirrar.
  • Artärnål, nålen som leder blodet från kroppen till dialysmaskinen.
  • Vennål, nålen som leder det renade blodet tillbaka till kroppen från dialysmaskinen.
  • Fixera, när dialysnålarna är på plats är det noga att fixera, tejpa fast nålarna omsorgsfullt. Tejpen skall hindra nålarna från att glida ut under behandlingen.
  • Artärtryck, artärtrycket är inget tryck i egentlig mening. Artärtrycket avläses på dialysmaskinen och ger en uppfattning om fistelns/graftens förmåga att ”leverera blod” till      dialysmaskinen. Om fistelns/graftets förmåga att leverera blod är lägre än maskinens inställda blodpumpsflöde kommer maskinen att larma för lågt artärtryck. Blodpumpen måste då sänkas för att behandlingen skall kunna fortsätta.
  • Ventryck, ventrycket avläses på dialysmaskinen och visar motståndet blodet möter då det pumpas tillbaka till kärlet via vennålen. Ett stigande ventryck tyder på något hindrar blodets återflöde.
  • Perforation, innebär att blodkärlet brister under behandlingen eller i samband med att nålarna sätts på plats och en svullnad uppstår. För att minska svullnaden är det bra att lägga på ett kallt omslag. För att fortsätta behandlingen behöver en ny nål sättas.
  • Stopptid, efter att dialysen är avslutad är det viktigt att fisteln/graftet komprimeras tillräckligt länge för att blodet inte skall sippra ut under huden och åstadkomma skador på      fisteln/graftet eller blåmärken. En överarms fistel/graft  har högre tryck än en      underarmsfistel/graft och skall därför komprimeras längre tid. En ökning av stopptiden kan tyda på att förändring skett i fisteln/graftet och bör undersökas för att inte en eventuell skada skall förvärras.
  • Flödesmätning, innebär att kartlägga blodflödet i fisteln/graftet. Undersökningen sker under behandlingen och är helt smärtfri.
  • Recirkulation, innebär att en del av detrenade blodetsom ges tillbaka i blodvägen, går direkt till dialysmaskinen och renas igen. Vi eftersträvar så liten recirkulation som möjligt.

Viktigt att tänka på för dig som har en fistel/graft

  • Kontrollera dagligen att din fistel/graft fungerar genom att känna efter ”svirr”.
  • Var observant på infektionstecken såsom svullnad, rodnad smärta och/eller feber.
  • Om du går till någon annan vårdgivare, så är det inte tillåtet att ta blodtryck, blodprover eller att ge injektioner i fistel/graftarmen, då det kan skada fisteln/graftet.
  • Känn efter att fistel/grafthanden är varm och att du har bra känsel i den.
  • Håll huden smidig och hel. Använd hudkräm.
  • Undvika att utsätta fistel/graftarmen för åtsittande smycken t.ex klocka, åtsittande      skjortmanschetter eller att bära tunga kassar då det kan skada fisteln/graftet.

Fistel/Graft, när ska du kontakta sjukvården?

Kontakta alltid din dialysmottagning eller, om den är stängd, vårdavdelning 131 om du upptäcker att fisteln/graftet:

  • ”svirrar” mindre eller inte alls eller om du inte kan höra något ”svirr” med stetoskop
  • om det uppstår svullnad, rodnad, smärta eller blödning vid fisteln/graftet
  • om det kommer vätska eller var från stickställena
  • om du känner allmän sjukdomskänsla som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom
  • om du får feber
  • om det börjar blöda från fisteln/graftet, tryck på blödningsstället, håll armen i högläge och komprimera tills blödningen upphör.
  • Vid stor blödning från fisteln/graftet, tryck på blödningsstället, håll armen högt och ring 112 för ambulans.

Kontaktuppgifter

När vi i bloddialyssammanhang pratar om hygien, använder vi oss ofta av tre ord: tvätt, desinfektion och sterilt. När vi pratar om att tvätta något avser vi tvätt med tvål och vatten exempelvis en normal dusch. Att desinfektera något innebär däremot attminimera antalet bakterier på t.ex. händerna. Detta åstadkommer man genom att använda handsprit. Handdesinfektion med handsprit är absolut nödvändigt för att hindra bakteriespridning. Sterilt innebär att något är helt bakteriefritt, något som i princip är omöjligt att åstadkomma hos människan. Däremot är många av de sjukvårdsprodukter som använd sterila t.ex. start/avslutningsset och dialysvätskan.

När det gäller den personliga hygienen i samband med bloddialysbehandling handlar det om enkla rutiner som är mycket viktiga!

  • Tvätta och sprita alltid händerna när du kommer till dialysmottagningen, efter varje toalettbesök, innan du äter och när du lämnar dialysmottagningen.

  • Tag för vana att alltid ha ”nyspritade” händer när du hanterar din CDK, fistel eller graft.

  • Använd en engångshandske när du trycker på din fistel efter avslutad dialysbehandling.

  • Den som har en fistel eller graft bör undvika att bada på dialysdagen, eftersom det då inte hunnit att bildats någon sårskorpa.

  • För att minimera risken för bakterier att komma in via en nyinlagd CDK, bör du inte duscha på CDK:n de 10 första dygnen efter ingreppet. Det går bra att duscha nedanför CDK:n.

  • Därefter är det viktigt att du följer de inplastnings och omläggningsrutiner du lärt dig att använda i samband med dusch.

  • Undvik alla former av bad om du har en CDK. Stillastående vatten innehåller alltid bakterier.

  • Tänk på att husdjur alltid bär på bakterier och därför inte skall vara i närheten av dialysmaterial.

CDK (Central Dialyskateter)

Med detta material vill vi informera om vad som kommer att ske i samband med inläggningen av din CDK, samt vad som är viktigt för dig att tänka på efter CDK inläggningen. Du är alltid välkommen med frågor om det är något du undrar över.

Varför behövs en CDK?

Tillgång till blodbanan är en förutsättning för att kunna genomföra bloddialysbehandling. En CDK kan vara både en tillfällig och en permanent lösning. CDK:n går att använda för dialys direkt efter att den är inlagd.

Vad är en tunnelerad CDK?

En CDK är en tunn plastslang som läggs in via ett blodkärl på halsen ner i hjärtats högra förmak. CDK:n leds i en tunnel under huden för att mynna ut framme på bröstet, tunnelerad.  För att CDK:n ska sitta på plats, fästs den med två små stygn i skinnet. Så småningom växer katetern fast och stygnen kan avlägsnas

Hur används en CDK?

I samband med dialysstart kopplas två slangar till CDK:n, en som leder blodet från kroppen till dialysmaskinen och en som leder det renade blodet tillbaka till kroppen. Efter behandlingen täcks CDK:n med ett förband för att minska infektionsrisken.

Viktigt att meddela personalen i god tid före operationen om du äter blodförtunnande läkemedel eller är rökare. Sahlgrenska har som krav är att du ska vara rökfria 6-8 veckor före/efter operationen. Rökare drabbas oftare av komplikationer. Genom rökstopp minskas risken för infektion, blodpropp, fördröjd sårläkning och hjärt- och lungkomplikationer.

Dagen före CDK inläggningen

Är du dialyspatient får du vanligen dialys dagen före inläggningen av CDK:n. I samband med dialysbehandlingen tas blodprover. Efter dialysbehandlingen läggs du in på vårdavdelning 131, där du kommer att förberedas inför ingreppet. För att minska infektionsrisken ska du vid två tillfällen, dagen före Inläggningen av CDK:n och inläggningsdagen, duscha och tvätta både hår och kropp med bakteriehämmande tvål, Descutan®. Följ anvisningarna noga. Efter överenskommelse kan du sova hemma natten inför CDK inläggningen. Om du sover hemma bäddar du med rena sängkläder och tar på rena nattkläder efter Descutan dusch. Det går bra äta och dricka som vanligt inför ingreppet. Det är tillåtet att äta fram till kl 22.00 dagen före operationen. Efter kl 24.00 får du vare sig äta eller dricka. På operationsdagens morgon får du ordinerad medicin av sjuksköterskan på avdelningen.

Dagen för CDK inläggningen

Förutom Descutanduschen kommer nya blodprover tas för att kontrollera dina värden. En kanyl sätts för att vid behov kunna ge antibiotika, smärtstillande och lugnande medicinering. Du kommer att få klä på dig rena operationskläder och köras i säng till röntgen, där inläggningen sker. Inläggningen sker i lokalbedövning Om du kommer hemifrån för att få din CDK, skickar vi med dig bakteriehämmande tvål, för dusch, hem. Kom ihåg att komma överens om vilken tid du ska infinna dig på avdelningen.

Efter CDK inläggningen

Efter inläggningen ska du ligga kvar i sängen minst en timma för att minska blödningsrisken. Förutsatt att inga komplikationer tillstöter kommer du att få lämna sjukhuset dagen efter CDK inläggningen.

Hemma efter CDK inläggning

  • för att minska infektionsrisken ska du avstå från att duscha de närmaste tio dagarna efter inläggningen av CDK:n.
  • var uppmärksam på eventuella infektionssymtom såsom svullnad, rodnad, värmeökning, smärta och/eller feber.
  • var observant på allmän sjukdomskänsla och feber.

Tänk på att alltid

  • sprita händerna innan du hanterar din CDK.
  • desinficera CDK:n med sprit innan dialysbehandlingen påbörjas.
  • fästa CDK:n mot huden.
  • täcka CDK:n med förband (gäller inte nödvändigtvis inläkt CDK).
  • skydda CDK:n med duschplast när du duschar (gäller inte inläkt CDK).

Tänk på att aldrig

  • hantera din CDK utan att först tvätta och sprita händerna.
  • låta husdjur komma i kontakt med CDK:n på grund av infektionsrisk

CDK, när ska du kontakta sjukvården?

Kontakta alltid din dialysmottagning, eller om den är stängd vårdavdelning 131.

  • om det uppstår svullnad, rodnad, smärta eller blödning vid CDK-ingången
  • om det uppstår en stor blödning tryck vid nyckelbenet över CDK:n, ring 112 för ambulans
  • om CDK:n lossnar eller rubbats ur sitt läge ex att du upplever att den har åkt ut och blivit längre.
  • om du känner allmän sjukdomskänsla som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom
  • om du får feber som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom

Kontaktuppgifter

Vid dusch förstärks ordinarie CDK förband med duschförband för att hindra
bakterier att komma in i kroppen. Läs kapitel 4, om CDK:n innan du hanterar din CDK. På grund av infektionsrisken är dusch ej tillåtet de 10 första dagarna
efter CDK-inläggningen.

Inför dusch:

  • Låt ordinarie förband sitta kvar.
  • Lägg kompresser över ordinarie förband.
  • Täck hela CDK:n med duschplast. Se bild.

Efter dusch:

  • Avlägsna duschplasten försiktigt. Var noga med att inget drag uppstår i CDK:n.
  • Om ordinarie förband är fuktigt, sprita händerna enligt bildserie avlägsna förbandet försiktigt samtidigt som du håller i CDK:n för att undvika drag.
  • Torka vid behov CDK- ingången med höggradigt rena kompresser.
  • Sätt på nytt torrt förband.

Varför behövs en fistel/graft?

Tillgång till blodbanan är en förutsättning för att kunna genomföra bloddialysbehandling. Eftersom de vanliga blodkärlen inte är tillräckligt kraftiga för att användas måste en fistel/graft anläggas.

Vad är en fistel?

En fisteloperation innebär att en artär och en ven ansluts till varandra, en fistel bildas. Fisteln anläggs oftast på underarmen. Det kraftiga blodflödet i artären, blodkärlen som för blodet från hjärtat, strömmar direkt över i venen som på grund av det ökade blodflödet successivt kommer att växa till och bli kraftigare.

Fisteln kan börja användas sex till åtta veckor efter operationen. I samband dialysstart sätts två nålar, en som för blodet från kroppen till dialysmaskinen och en som leder det renade blodet tillbaka till kroppen. För att minimera smärtan i samband med sticken erbjuder vi dig bedövningsplåster. När behandlingen är klar avlägsnas nålarna och ett förband sätts på. Proceduren upprepas vid varje behandlingstillfälle.

Vad är ett graft?

Om de egna blodkärlen inte lämpar sig för att anlägga en fistel kan ett konstgjort kärl, ett så kallad graft opereras in mellan en artär och en ven. Ett graft kan anläggas på underarmen, överarmen eller på låret. Hur snabbt efter operationen ett graft kan användas beror på vilket graftmaterial som använts och bestäms av operatören.

I samband dialysstart sätts två nålar, en som för blodet från kroppen till dialysmaskinen och en som leder det renade blodet tillbaka till kroppen. För att minimera smärtan i samband med sticken erbjuder vi dig bedövningsplåster. När behandlingen är klar avlägsnas nålarna och ett förband sätts på. Proceduren upprepas vid varje behandlingstillfälle.

Inför operationen

Viktigt att meddela personalen i god tid före operationen om du äter blodförtunnande läkemedel eller är rökare. Sahlgrenska har som krav är att du ska vara rökfria 6-8 veckor före operationen och 6-8 veckor efter operationen. Rökare drabbas oftare av komplikationer. Genom rökstopp minskas risken för infektion, blodpropp, fördröjd sårläkning och hjärt- och lungkomplikationer.

Inför fistel/graftoperation görs ett ultraljud av blodkärlen på dina armar, en så kallad venmapping. Syftet med undersökningen är att avgöra vilken arm som lämpar sig bäst för operation. Det är det kirurgen som bestämmer på vilken arm fisteln/graftet ska anläggas. För att öka blodgenomströmningen i kärlen på armen som ska opereras får du en boll att krama. Försök att göra 20 ”kramningar” minst två gånger dagligen.

Dagen före operationen

Om du börjat med dialysbehandling får du vanligen dialys dagen före operationen. I samband med dialysbehandlingen kommer det att tas blodprover och EKG. Om du behöver stanna på sjukhuset inför operationen kommer du att läggas in på avdelning 131 på Sahlgrenska sjukhuset. Operationen sker oftast i lokalbedövning. Du kommer att få träffa en kirurg som markerar var fisteln/graftet ska anläggas. För att minska infektionsrisken ska du kvällen före operationen duscha och tvätta både hår och kropp med bakteriehämmande tvål, Descutan®. Följ duschinstruktionerna noga. Vid graftoperation ska Descutan dusch ske 2 gånger dagen före operationen.

I de flesta fall går det bra att sova hemma natten inför operationen. Tänk på att byta till rena sängkläder och sovplagg natten inför operationen. Det är tillåtet att äta fram till kl 22.00 dagen före operationen. Efter kl 24.00 får du vare sig äta eller dricka. På operationsdagens morgon får du ordinerad medicin av sjuksköterskan på avdelningen.

På operationsdagen

På operationsdagens morgon görs de sista förberedelserna inför operationen. Vid behov tas blodprover. Vid fisteloperation räcker det att du tvättar armen som skall opereras med Descutantvål. Vid graftoperation skall helkroppsdusch nr 3 genomföras på morgonen. Tänk på att det inte är tillåtet med några smycken, smink eller målade naglar. Efter tvätten kommer du att få klä på dig operationskläder. Om läkare bedömer att det behövs kommer du att få antibiotika inför operationen. Om du önskar finns det möjlighet att få lugnande medicinering inför operationen. Om operationen sker i lokalbedövning och inga komplikationer tillstöter kommer du direkt till vårdavdelningen efter ingreppet. Operationstiden varierar.

När du är nyopererad

Efter ingreppet kan armen svullna och göra ont. Detta är normalt och smärtan kan dämpas med smärtstillande läkemedel. Du kommer att bli hemskriven från sjukhuset på operationsdagen (om du opererat en överarmsfistel/graft är det troligt att du behöver stanna till dagen efter operationen).

Nyopererad hemma 

Håll operationsområdet torrt och rent. Förbandet som satts på i samband med operationen bör sitta kvar en vecka för att minska infektionsrisken. Kontrollera dagligen att din fistel/graft fungerar genom att både känna och lyssna efter ”svirr”. Var noga med att du lärt dig detta innan du lämnar sjukhuset. Titta efter eventuella tecken på infektion såsom svullnad, rodnad, värmeökning och smärta. Kontrollera att handen är varm och att du har känsel i den. Var observant på allmän sjukdomskänsla eller feber. Gör uppehåll med ”bollkramningen” några dagar efter fistel/graft operationen.

Efter operationen ska fisteln/graftet kontrolleras av sjukvården. Prata med personalen på avdelningen innan du går hem om vart du ska vända dig för att få hjälp med detta. Åtsittande klocka, tröja eller armband ska undvikas eftersom det kan skada fisteln. Lyft inte tungt (t.ex. full drickaback). Detta gäller de första fyra veckorna efter operationen, därefter kan belastningen ökas successivt. Full belastning tillåts 12 veckor efter operationen. Det går bra att träna buk-, rygg- och benmuskler på gym om man undviker övningar där fistel/graftarmen är inblandad.

Tänk på att alltid

  • sprita händerna/stetoskopet innan du vidrör din fistel/graft.

  • desinficera fisteln/graften med sprit innan dialysnålarna sätts på plats.

  • kontrollera att blödningen efter nålarna upphört innan du lämnar dialysmottagningen.

  • täcka fisteln/graftet med ett förband när du avslutat dialysbehandlingen.

  • lyssna/känna efter ”svirr” i fisteln/graftet.

  • skydda fisteln/graftet på lämpligt sätt vid exempelvis trädgårdsarbete eller sport där fisteln/graftet kan skadas. 

Tänk på att

  • inte ha åtsittande ärmar, armband eller klocka över fisteln/graftet

  • aldrig ha tyngd över fisteln/graftet t.ex. handväska

  • tillåt aldrig blodprovs eller blodtrycksmätning i fistel/graftarmen av annat än dialyspersonal.

  • Undvik att utsätta fisteln/graftet för slag eller stötar som kan uppstå vid olika aktiviteter.

Fistel/Graft, när ska du kontakta sjukvården?

Kontakta alltid din dialysmottagning eller, om den är stängd, vårdavdelning 131 om du upptäcker att fisteln/graftet:

  • ”svirrar” mindre eller inte alls eller om du inte kan höra något ”svirr” med stetoskop
  • om det uppstår svullnad, rodnad, smärta eller blödning vid fisteln/graftet
  • om det kommer vätska eller var från stickställena
  • om du känner allmän sjukdomskänsla som du inte kan sätta i samband med förkylning eller annan sjukdom
  • om du får feber
  • om det börjar blöda från fisteln, tryck på blödningsstället, håll armen i högläge och komprimera tills blödningen upphör.
  • Vid stor blödning från fisteln/graftet, tryck på blödningsstället, håll armen högt och ring 112 för ambulans.

Kontaktuppgifter

Tillgång till blodbanan är en förutsättning för att kunna genomföra bloddialysbehandling. AV-fistel eller AV-graft är två alternativ. För att behandlingen ska bli effektiv krävs att blodet kan flöda lätt genom fisteln/graften.

Upprepade "stickproblem", "lågt flöde i fisteln", höga ventryck på dialysmaskinen eller svårigheter att få blodflödet att stanna efter avslutad dialysbehandling, är alla tecken på att något inte står rätt till med fisteln/graften. För att ta reda på vad som orsakar problemen görs ett ultraljud över fisteln/graften. Utifrån svaret på undersökningen bedömer en njurläkare vad som eventuellt behöver åtgärdas.

Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel är det viktigt att du informerar personalen om detta

Inför ingreppet kommer du få all information du behöver av din dialysmottagning. Ingreppet sker på enheten Intervention 1. Smycken och smink är inte tillåtet.

Innan ingreppet påbörjas görs ett nytt ultraljud för att identifiera förträngningen. Därefter steriltvättas armen för att minimera infektionsrisken i samband med ingreppet. En kanyl sätts i fisteln/graften och en ledare förs in i blodkärlet. Därefter ges röntgenkontrast och röntgenbilder tas. Förträngningen vidgas med hjälp av en liten ballongkateter som förs in i kärlet.

Efter ingreppet får du stanna kvar några timmar på Dialysmottagning 130. Under förutsättning att inga komplikationer tillstöter kommer du att få lämna sjukhuset samma dag.

Det är viktigt att du själv kontrollerar att fisteln "svirrar" efter ingreppet. Om du har några frågor eller det skulle uppstå några komplikationer, såsom blödning, svullnad eller rodnad, kontakta omgående din dialysmottaning eller på kvälls- och nattetid njurmedicinskvårdavdelning 131 via växeln 031-342 10 00.

Under förutsättning att inga komplikationer uppstår, går det bra att använda fisteln vid kommande dialysbehandling.

Tvätta händerna först med tvål och vatten och torka noggrant. Därefter handdesinfektion enligt instruktion.

  1. Kupa en av handflatorna och tag rikligt med handsprit i denna (minst tre pumptryck)
  2. Doppa och gnid andra handens alla fingertoppar i ”spritpölen” Häll över ”spritpölen” till andra handen och upprepa proceduren
  3. Gnid in resterande spritmängd på båda händerna, såväl handflator som handrygg. Var särskilt noga med att gnida in båda tummarna och mellanrummet mellan samtliga fingrar
  4. Fortsätt att gnida händerna tills de är helt torra, innan du hanterar din CDK, fistel eller graft.

Senast uppdaterad: 2019-05-29 09:54