Specialisten svarar på frågor om hudcancer

2017-05-10

Hudcancer ökar mest av alla cancerformer i landet och varje år drabbas över 60 000 svenskar. Men all hudcancer går att bota om patienten får diagnosen i ett tidigt skede. Det viktigaste är att hålla koll på sina prickar. Specialisten John Paoli svarar på frågor om hudcancer, och om ofarliga och farliga prickar i huden.

John Paoli, docent och överläkare på Verksamheten för hud- och könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. John Paoli, docent och överläkare på Verksamheten för hud- och könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hur rädd ska man vara?

Man ska inte vara rädd. Det räcker med att vara medveten!

Vilka prickar är farliga?

När vi pratar om ”prickar” menar vi främst de brunaktiga prickarna som samhället kallar ”födelsemärken” eller ”leverfläckar” (på medicinskt språk kallas de ”nevi” i pluralis och ”nevus” i singularis). Dessa begrepp är lite missvisande eftersom man sällan föds med nevi och de har inget med levern att göra. Vanligen framträder nevi i barnaåren eller senare, även upp i tidig vuxen ålder. Att få nya nevi är mindre vanligt efter 40-årsåldern och mycket ovanligt hos äldre. En vuxen människa har i genomsnitt 25-30 nevi. Märkena kan vara släta eller upphöjda.

Det finns också andra sorters pigmentfläckar som uppstår på kroppen, som inte är nevi. Hos vuxna, framförallt äldre, kan ålders- eller solrelaterade förändringar tillkomma som oftast är av helt godartad karaktär. Vanliga är seborrhoiska keratoser (även kallade ”åldersvårtor” eller ”mjällvårtor”), fläckar som är gulbruna till svarta, inte sällan feta, matta eller skrovliga på ytan. På solexponerade områden, särskilt i ansikte och över bröst-, axel- och skulderpartiet, uppträder ofta släta pigmentfläckar som kallas lentigo solaris ”solfläckar” eller ”vuxenfräknar”.

De allra flesta pigmentförändringar är godartade. Barn har praktiskt taget aldrig elakartade pigmentförändringar (malignt melanom), men risken finns hos vuxna. Det gäller särskilt personer som är ljushyade eller har många och/eller stora nevi. Malignt melanom kan uppstå i ett tidigare godartat nevus, men vanligast är att det uppkommer som en ny pigmentförändring.

Malignt melanom börjar ofta som en liten brun eller brunsvart prick som liknar ett nevus men den fortsätter att växa och ändrar färg över tid. Processen kan gå långsamt eller relativt snabbt. Tänk särskilt på plötsliga förändringar i färg, form eller storlek. Om du är över 50 år, bör helt nya pigmentförändringar undersökas av din läkare. En enkel regel för att känna igen melanom är engelska ABCDE-kriterierna:

A. ”Asymmetry”: den ena halvan av förändringen är annorlunda av den andra halvan.

B. ”Borders”: oregelbunden, oskarp eller utflytande kantzon.

C. ”Colors”: ju fler färgskiftningar i beige, brunt, svart, rosa, vitt och/eller blått, desto mer suspekt.

D. ”Diameter”: vanligtvis är större än 6 mm.

E. ”Evolution”: nytillkommen eller ändring i storlek, färg och/eller form.

Hur ska man kunna ha koll på alla prickar på kroppen?

Det är inte så svårt som man kan tro - om man regelbundet ser över hela hudkostymen. Lär dig att känna igen form, färg och storlek på dina pigmentförändringar. Ta gärna hjälp av en partner, dubbla speglar och/ eller fotografier. Det finns appar som till exempel ”Foto-Skin” som hjälper dig att fotografera dina nevi och följa dem över tid.

Vilka typer av hudcancer kan man drabbas av?

Malignt melanom är den diagnos som de flesta förknippar med hudcancer och det är den farligaste formen av hudcancer. Den är dock den minst vanliga av de tre vanliga typerna, med omkring 4 000 nya fall per år i Sverige. Dessvärre dör fortfarande 500 patienter varje år av spridd sjukdom. Detta kan vi ändra på med tidigare diagnos.

Skivepitelcancer är näst vanligast med ungefär 7 000 nya fall per år. Risken för spridning är tack och lov relativt låg i jämförelse med melanom, men ett 70-tal personer dör av cancerformen varje år. Vi upptäcker dessutom över 9 000 nya förstadier till skivepitelcancer (skivepitelcancer in situ) varje år. De allra tidigaste förstadierna till skivepitelcancer, så kallade aktiniska keratoser, är också extremt vanliga och förekommer hos omkring en tredjedel av Sveriges befolkning över 60 år.

Basalcellscancer eller basaliom är den vanligaste men minst farliga formen av hudcancer. Ungefär 50 000 nya fall bekräftas varje år men det finns ett stort mörkertal då många basaliom behandlas utan mikroskopisk analys.

Det finns också ovanliga former av hudcancer som exempelvis merkelcellskarcinom, hudlymfom, dermatofibrosarcoma protuberans, atypiskt fibroxantom, med flera.

När ska man söka vård och vart kan man vända sig?

Upptäcker du en pigmenterad fläck som växer eller uppfyller ABCDE-kriterierna ovan, om du får en rödrosa knuta som växer eller ett sår i huden som inte läker, sök läkare. Du kan vända dig till din vårdcentral som remitterar dig till hudläkare vid behov.

Finns det några myter runt hudförändringar som kan vara bra att känna till?

Det finns tyvärr! Här är några:

– Nevi på fötter och händer är inte farligare än övriga nevi.

– Klåda är väldigt sällan ett tecken på att du har melanom. Det beror oftast på skav mot lätt upphöjda hudförändringar. En helt platt fläck som kliar kan dock vara värd att kolla upp.

– Mörkhyade personer kan också få hudcancer även om det är mindre vanligt.

– Att råka komma åt och skada ett nevus orsakar inte någon skada som kan leda till melanom.

– ­Mörkhyade personer kan också få hudcancer. Ett känt och tragiskt fall var faktiskt Bob Marley.

– Så kallade ”dysplastiska nevi” är inte förstadier till melanom som man tidigare har trott och som namnet föreslår. Begreppet används tyvärr fortfarande felaktigt av vissa läkare för att beskriva stora nevi eller nevi med lätt avvikande färg/form.

– Solarieljus gör befintligt melanin (vårt kroppsegna pigment) mörkare genom en oxidationsprocess (den ”rostar”) men man får ingen nybildning av pigment. Därför kan man inte ”bygga upp lite skydd före solsemestern” genom att sola på solarium.

– Vidare har svenska befolkningen generellt en övertro i hur väl man tål solens ultravioletta strålning. Blir huden röd så har man bränt sig. Så enkelt är det. Njut av solen med sunt förnuft!

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset