Specialisten svarar på frågor om jod

2017-03-17

Gillar du att strö flingsalt över maten? Då kan du drabbas av jodbrist. Sveriges berggrund innehåller generellt för lite jod, och mineralen kan vara svårt att vi sig genom maten. Jodbrist kan leda till struma, och om gravida kvinnor får i sig för lite jod kan det skada barnet. Vanligt bordsalt är lösningen. Specialisten Stine Sörsrud, svarar på frågor om hur mycket jod vi behöver och vad som händer om vi får i oss för lite - eller för mycket - jod.

Vad är jod?

– Jod är ett mineral som förekommer naturligt i berggrunden och halten varierar mycket mellan olika geografiska områden. Även fisk, skaldjur och ägg innehåller mycket jod. Algprodukter som säljs som näringstillskott kan i vissa fall innehålla höga jodhalter.

Varför behöver vi jod?

– Jod ingår i sköldkörtelhormoner som deltar i ämnesomsättningen.

Hur mycket jod behöver man?

– Friska vuxna och barn över 10 år rekommenderas få i sig 150 mikrogram jod per dag, vilket motsvarar 1,2 liter mjölk  eller 10 ägg eller 2,5 portion kokt lax eller 0,5 tesked joderat bordssalt.

Får vi inte i oss tillräckligt genom maten vi äter?

– Eftersom berggrunden i Sverige generellt innehåller lite jod, kunde det tidigare vara svårt att få i sig tillräckligt med jod genom maten. Därför infördes jodberikning av hushållssalt på 1930-talet. Då såg man också en minskande förekomst av struma i Sverige. Globalt är jodbrist fortfarande ett problem i många länder.

Vad händer vid jodbrist?

– Brist på jod leder till struma, förstoring av sköldkörteln, som var en vanlig sjukdom i Sverige på 1800-talet och i början av 1900-talet men förekom i vissa områden så sent som på 1960-talet.

Vad händer om vi får i oss för mycket?

– Om man överdoserar jod kan det påverka sköldkörtelns funktion och leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen. Algprodukter kan innehålla skadligt höga halter jod, vilket framförallt kan vara ett problem när man är gravid eller ammar.

Är jod speciellt viktigt för särskilda grupper av befolkningen?

– Gravida och ammande kvinnor rekommenderas ett något högre intag av jod (gravida 175 mikrogram/dag, ammande 200 mikrogram per dag). Jodbrist under fosterstadiet är särskilt allvarligt och kan störa utvecklingen av nervsystemet, den fysiska utvecklingen och leda till psykiska utvecklingsstörningar.

– För mycket jod under graviditet och amning är inte heller bra då det kan leda till påverkan på fostrets sköldkörtel. Också under amningsperioden bör mammans intag av jod inte vara för högt, eftersom jod går över i bröstmjölken och kan påverka det lilla barnets mentala och fysiska utveckling.

 Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset