Vensjukdomar

Varicer och venös insufficiens


Kristian Smidfelt

Bakgrund

Det venösa återflödet i nedre extremiteterna går via det djupa respektive ytliga vensystemet. Huvudstammarna i det ytliga vensystemet är vena saphena magna och vena saphena parva. Perforanter förbinder det ytliga och djupa vensystemet.

Venös insufficiens innebär förhöjt ventryck i stående till följd av ytlig och/eller djup klaffinsufficiens med eller utan obstruktion. Varicer (ytliga vener >0,5 cm i diameter) kan föreligga med eller utan venös insufficiens. Mindre ytliga vener (0,5 cm) brukar benämnas telangiektasier eller ådernät och har huvudsakligen kosmetisk betydelse.
Varicer är mycket vanligt förekommande i befolkningen. Prevalensen är ca 10-15% hos män och 20-25% hos kvinnor.           

Klinik                                      

I läroböcker brukar i allmänhet följande symtom av varicer och venös insufficiens anges: tyngdkänsla, myrkrypningar, trötthetskänsla, värk, vadkramper, klåda och bensvullnad. Dock är värk och andra mer diffusa symtom i benen vanligt förekommande i befolkningen även vid frånvaro av varicer och venös insufficiens. Därav skall symtom i benen utredas förutsättningslöst, och andra förklaringar till besvären övervägas även vid förekomst av varicer.

Ytlig och djup venös insufficiens kan leda till hudförändringar och bensår. Venös insufficiens är en av de dominerande orsakerna till utveckling av bensår. Prevalensen av venösa bensår är dock endast ca 0,3%. Om man ställer denna siffra i proportion till den höga prevalensen av varicer i befolkningen kan man dra slutsatsen att risken för utveckling av bensår är låg, även vid förekomst av varicer. Indikation för varicerkirurgi som primär bensårsprevention finns således inte.

Däremot finns en klar indikation för behandling av den venösa insufficiensen vid förekomst av venösa hudförändringar. Dessa förekommer i allmänhet i damaskregionen, det vill säga på distala underbenet och runt fotlederna. Venösa hudförändringar kan utgöras av läkt eller öppet venöst bensår, eksem, hyperpigmentering, lipoderamatoscleros och atrophie blanche. Venös insufficiens kan även ge upphov till bensvullnad av varierande grad.

Hyperpigmentering är en brunmissfärgning av huden på grund av hemosiderininlagring. Lipoderamatoscleros innebär att underhuden är fibrotisk, vilket gör huden indurerad och hård. Atrophie blanche är vitaktig ärrliknande hud med röda papler.

Se Olle Nelzéns video om venundersökning!

Utredning

Förstahandsutredning vid symtomgivande venös insufficiens är duplex ultraljud, som i de flesta fall ger en god bild av venfunktionen och svarar på frågan om det finns venös insufficiens och/eller obstruktion i det ytliga och/eller djupa vensystemet. 

Behandlingsindikationer

Grundbehandlingen vid venös insufficiens är kompression med kompressionsstrumpa (stödstrumpa) eller linda. I flertalet fall används en strumpa som går upp till knät.

Vid förekomst av venösa hudförändringar och samtidig påvisad ytlig venös insufficiens finns indikation för kirurgisk eller kateterburen behandling av den ytliga insufficiensen. Dessa patienter bör remitteras till enhet som bedriver sådan verksamhet för bedömning.

Vid symtom och påvisad ytlig venös insufficiens är indikationen för åtgärd relativ om hudförändringar saknas, och en individuell bedömning avseende symtomen och huruvida dessa är orsakade av den venösa insufficiensen får göras.

Varicer som ej är symtomgivande samt telangiektasier behandlas normalt ej i offentlig vård.

Behandlingsmetoder

Ytlig venös insufficiens kan åtgärdas med konventionell kirurgisk resektion av vena saphena magna (sk stripping av vena saphena magna) eller vena saphena parva, i kombination med lokala extirpationer av varikositeter. Ytlig venös insufficiens kan också behandlas med kateterburen teknik. Den insufficienta venen punkteras då och ockluderas med radiofrekvensablation, laser eller skumsklerosering under ultraljudsvägledning. Studier som jämför långtidsresultaten mellan de olika behandlingsmetoderna pågår. Under senare år har andelen patienter som behandlas med kateterburen teknik ökat.

Vid isolerad djup venös insufficiens finns ingen väletablerad kirurgisk behandlingsmetod. Kompressionsbehandling är av vikt i denna patientgrupp.

Vid kombinerad ytlig och djup venös insufficiens är kompression grunden i behandlingen. Vid kombinerad insufficiens och förekomst av svårläkta bensår, terapiresistent venöst eksem etcetera, kan det vara aktuellt med kirurgisk behandling av den ytliga insufficiensen efter specialistbedömning.

 

Venös insufficiens med varicer och venöst eksem höger ben samt hyperpigmentering vid  mediala malleolen vänster ben

 

Venös insufficiens med hyperpigmentering och lipoderamatoscleros bilat.

 

Öppet och delvis läkt venöst bensår i damaskregionen.


Senast uppdaterad: 2018-11-08 10:04