Utredningsmetoder

Diagnostiska metoder:

 Ankeltrycksmätning  och ABI ingår i ett kärlstatus.

Gångmattetest kan användas som ett komplement till kärlstatus vid misstänkt claudicatio, exempelvis hos patienter som har relativt typiska symtom men ett väsentligen normalt ABI i vila. Patienten får gå på gångmattan enligt ett standardiserat protokoll där hastighet och lutningsgrad successivt ökas. Patienten får gå så långt hon/han orkar. ABI mätes före och direkt efter testet. Vid kärlutlöst claudicatio sjunker alltid ABI efter ansträngning. En stor styrka med testet är att man samtidigt kan observera patienten och bedöma om det är claudicatio eller något annat som tvingar patienten att avbryta.

Ultraljudsundersökning kombineras alltid med doppler och färgkodning ("färgdoppler") så att man får en bild av anatomi, flödeshastighet och flödesriktning. Fördelen med ultraljud är att undersökningen är non-invasiv, kan göras utan kontrast, samt att man slipper röntgenstrålning. Nackdelen är att den ibland är mycket undersökarberoende. Den lämpar sig mycket väl för diagnostik av stenoser, framförallt i a carotis, men även på andra ställen (a iliaca, a femoralis, av-fistlar, kärlanastomoser, venbypasser), samt för aneurysm. Ultraljudsundersökning av bukaorta är mycket enkel och används vid screening av bukaortaaneurysm.

 

"Färgdoppler" av a carotis. Röd-gul färg = flöde åt höger. Blått = flöde åt vänster (turbulenta backströmmar). Ju ljusare färg desto snabbare flöde.

Metoder för kartläggning inför operation:

I vissa fall används enbart ultraljudsundersökning, men i regel används också någon annan bildgivande undersökning.

MRT och CT användes enbart för kartläggning inför operation (öppen eller endovaskulär), inte för diagnos (undantag tarmischemi, se nedan).

MRT (Magnetic resonance tomography) används för kartläggning av aortaaneurysm (MRI, I=imaging)) och perifera kärl (MRA, A=angiography). Fördelen är att man slipper röntgenstrålning. Nackdelen är att många patienter pga klaustrofobi inte klarar undersökningen, och att metallproteser stör bilden. Vid MRA av perifera kärl kan kontrast behövas (gadolinium). Vid njurinsufficiens (GFR<30) kan gadolinium ge nefrogen systemisk fibros, sällsynt men potentiellt dödlig.

 

MRA av artärsystemet.

CT är den vanligaste metoden för preoperativ kartläggning av aortaaneurysm. Nackdelar är strålning och nefrotoxisk jodkontrast. CT-angiografi (CTA) kan användas för kartläggning av perifera kärl, och är den bästa metoden för diagnostik av hinder i mesenterialkärl. Obs att frågeställningen mesenterialkärlischemi i förekommande fall måste framgå tydligt på remissen! I akuta fall bör man ta direkt kontakt med radiolog.

 

CTA av a mesenterica superior med emboli. Kontrastdefekt i a mesenterica superior strax efter avgången från aorta.

 

Kontrastdefekten fortsätter ut i a pancreaticoduodenalis.

CT eller MRT hjärna bör ingå i preoperativ utredning av symptomgivande carotisstenos med tanke på att större hjärninfarkt är kontraindikation mot operation.

 

CT hjärna. Stor infarkt temporo-occipitalt på höger sida.

Transkraniell doppler kan ge god information om kollateralsituationen i circulus Willisi, exempelvis innan en carotisoperation.

Angiografi (DSA, digital subtraktionsangiografi) är på väg att helt ersättas av MRA och används nu nästan enbart som komplettering till MRA och i samband med endovaskulär kirurgi. Obs att aneurysm sällan syns på angiografi eftersom kontrastförande lumen ser normalt ut då tromber finns utefter aneurysmväggen.

Vänstra bilden: CT bukaorta. Aneurysm med tromb. Lumen kontrastfyllt. Högra bilden: Tromb från bukaortaaneurysm, 11 cm diameter.

Metoder för uppföljning/postoperativ kontroll:

Kontroll av perifera kärlrekonstruktioner (PTA, bypassoperationer) görs enklast på mottagningen med ankeltryck och dopplerundersökning. På många kliniker finns uppföljningsprogram av venbypasser med ultraljud.

Aneurysm som har behandlats med EVAR följs enklast upp med ultraljud, CT eller MRT. Om aneurysmet inte skrumpnar kan endoläckage föreligga (vilket ger fortsatt högt tryck i aneurysmet) som får kartläggas med CT-angiografi.

 

CT-kontroll efter EVAR. Aneurysmet har krympt (jfr bilden ovan till vänster). Stentgraftets båda skänklar är kontrasfyllda.


Senast uppdaterad: 2018-05-21 14:58