Akut diarrésjukdom

Senast ändrad 2015-09-18 av Johanna Petersson Verksamhetsutvecklar

Vad är akut diarrésjukdom?

Akut diarrésjukdom (gastroenterit) är en infektion i tarmen orsakad av bakterier, virus eller parasiter. Förutom diarré är illamående, kräkningar, knipsmärtor i magen och feber vanligt, framför allt i början av infektionen. Sjukdomen har ofta ett svårare förlopp hos barn och gamla.

 

Vad orsakar akut diarré?

Bakterier (t ex salmonella, campylobacter) är den vanligaste orsaken till akut diarré vid utlandsresa s.k. ”turistdiarré” men fall där man smittats i Sverige förekommer också.
Diarrébesvären brukar vara det mest framträdande symptomen. Smittämnet överförs med förorenad mat eller vatten och mer sällan från person till person. Symptomen börjar inom en vecka efter smittillfället.

Virus (t ex rotavirus eller calicivirus) är den vanligaste orsaken till akut diarrésjukdom i Sverige. Diarrébesvären brukar föregås av någon eller några dagars kräkningar. Smittsamheten är hög och smittan överförs från person till person. Smitta via mat kan också förekomma. Symptomen börjar ett par dagar efter smittillfället.

Parasiter (t .ex. giardia eller amöba) kan också vara orsaken till diarré vid utlandsresa. Besvären brukar vara mer långdragna än vid bakterieorsakad turistdiarré och börjar sällan förrän 1-2 veckor efter smittillfället. Det är inte ovanligt att magknip och diarré återkommer under någon dag(ar) närmaste månaden efter tillfrisknandet. Smittämnet överförs oftast med förorenad mat eller vatten.  

En speciell form av diarrésjukdom beror på att bakterier bildar gifter, ”toxiner”. Det är toxinet och inte själva bakterien som man blir sjuk av. Besvären börjar ofta inom ett dygn efter man ätit förorenad mat och är över inom ett (två) dygn. Den sjuke är inte smittsam.

Så ställs diagnosen

Bakterier odlas fram från ett s.k. ”pinnprov”, d.v.s.  från en bomullstäckt pinne som förts in i ändtarmsöppningen.
Virus påvisas i ett prov från avföringen.
Parasiter och/eller dess ägg påvisas i ett avföringsprov som undersöks i mikroskop.

I allmänhet tar det 5 arbetsdagar innan provet är besvarat. Om bakterier, virus eller parasiter påvisats i avförings-provet kommer du att kontaktas av ansvarig läkare.

Behandlingsalternativ

 

De flesta akuta diarrésjukdomarna läker ut av sig själva. Behandlingen inriktas i första hand på att ersätta vätskeförluster och förhindra ”uttorkning”. Oftast klarar man detta genom att dricka rikligt med vätska. Droppbehandling på sjukhus ges framför allt vid täta kräkningar eller diarré med hög feber och påverkat allmäntillstånd.  Preparat som minskar tarmrörelserna (t ex Imodium) har enbart symptomlindrande och ingen botande effekt. Dessa preparat kan köpas receptfritt på apotek men de bör ej användas vid feber eller vid diarré med blod–  eller slemtillblandning.

Vid bakterieorsakad tarminfektion ges sällan antibiotika. Behandlingen ger viss symptomlindring men bakterierna finns ofta kvar i tarmen. Vid salmonellainfektion kan antibiotikabehandling till och med medföra att det tar längre tid att bli av med bakterierna.

Något verksamt läkemedel mot själva viruset vid virusorsakad diarré finns inte.

Vid parasitorsakad diarré ges antibiotika för att minska symptom och smittsamhet.

 

Vad ska man dricka och hur mycket?

Du bör dricka rikligt med vätska, t ex te, buljong, saft, nypon-, blåbärs– och morotssoppa eller vätskeersättning.  Den kan du blanda till själv* eller köpa på apotek i form av pulver (Semper) eller brustablett (Resorb: ej till barn under 3 år). Undvik mjölk, mycket söta drycker och kaffe.

Vuxna bör dricka 3-4 liter vätska per dygn. Om dina urinmängder är mindre än de brukar och urinen mer koncentrerad så behöver du dricka mer vätska! En god tumregel är att dricka ett glas med vätska varje gång man har vattentunn avföring.

Vid kräkningar kan vätskan behöva ges i små, täta portioner, till exempel en matsked var 5-10:e minut.

*Recept på hemlagad vätskeersättning:

1 liter vatten (eller svagt te)

1/2 tesked salt

6 strukna teskedar druvsocker alternativt 7 teskedar vanligt socker.

Smaksätt eventuellt med 2 teskedar apelsin-, äppel– eller druvjuicekoncentrat.

 

När kan man börja äta och vad?

När aptiten återkommer kan du, även om viss diarré kvarstår, gå över till skonsam normalkost, t ex rån, vitt bröd, äggstanning, omelett, ris och kokt fisk, kött eller kyckling. Undvik mjölk, kaffe, alkohol, grova grönsaker, hårt stekt och kryddstark mat.

 

Hur länge är man sjuk?

Kräkningar och feber brukar försvinna inom några dagar, däremot kan illamående, magknip och diarré kvarstå 1-2 veckor. De allra flesta tillfrisknar utan några resttillstånd.

 

När bör man återkomma till sjukhus?

Om kräkningar försvårar vätskeintaget eller om diarrén är så svår att du inte kan ersätta vätskeförlusterna med ett ökat vätskeintag eller om du på annat sätt försämras, bör du återkomma. Om du inte blivit bättre inom 2 veckor ber vi dig kontakta Infektionsmottagningens sköterskeexpedition.

 

Behöver man komma på planerat återbesök?

Det stora flertalet patienter behöver inte komma på något återbesök. Din läkare kontaktar dig om man i proverna påvisat en orsak till din tarmsjukdom. I vissa fall föreskriver lagen att du lämnar kontrollodling(-ar) för smittfriförklaring.

 

Hur länge är man sjukskriven?

Så länge man har feber, kräkningar eller mycket diarré kan man behöva vara sjukskriven. De flesta kan därefter återgå i arbete även om man bär på ett smittämne.

Om du i ditt arbete hanterar oförpackade livsmedel, bereder eller delar ut mat, sköter spädbarn eller personer med nedsatt immunförsvar

· Får du inte återgå i arbete förrän svar på prover föreligger.                                                                                                                                                                                                                         

· Kan det, om du drabbas av en tarminfektion som kontrolleras enligt smittskyddslagen, t ex salmonella, innebära att du måste omplaceras på ditt arbete alternativt avstängas tills dess du lämnat negativa kontrollodlingar. Det är din läkare som avgör detta. Om du avstängs, ersätts du via Försäkringskassa motsvarande sjukpenning.

Förskolebarn i organiserad barnomsorg som bär på smittsam tarminfektion kan också avstängas, varvid förälder kan sjukskrivas för vård av barn.

 

Hur länge är man smittsam?

Smittsamhet är som högst när man har diarré och kräkningar. Vid bakterieorsakad diarré kan man ha kvar bakterierna i tarmen upp till 2 månader efter symptomfrihet, i enstaka fall längre. Detsamma gäller för parasitorsakad diarré. Virusorsakad diarré smittar sällan mer än 3 dagar efter symptomfrihet.

 

Hur undviker man att föra smitta vidare?

Smittämnet finns i avföringen och ibland i kräkningarna. Smittspridning kan förhindras genom enkla hygieniska åtgärder:

Handhygien: Du bör vara extra noga med din handhygien efter varje toalettbesök och före varje måltid. Dela inte tvål och handduk med andra.

Toaletthygien: Delar du toalett med andra, rengör sits, kran, handtag och föremål du berört med otvättade händer efter dig.

Mat: Undvik att hantera mat och dryck avsedda för andra personer. Berör ej oförpackade matvaror i affärer.

Bad: Duscha är bättre än att bada i badkar. Bad i offentlig badinrättning är olämplig tills du blivit diarréfri.                                                                                                           

Tvätt: Kroppsnära kläder, inklusive sänglinne och handdukar bör maskintvättas.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Akut diarrésjukdom är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Akut diarrésjukdom ingår i tema Tema infektion