Amning

Senast ändrad 2016-06-04 av Ros-Marie Sädås Barnmorska

Amningsmönstret de första dygnen
Första dygnet brukar barnet suga i anslutning till förlossningen – om allt är bra och de får tillfälle. Sedan kommer en vilostund som kan vara flera timmar. Har man barnet nära sig, gärna hud-mot-hud, kan man lätt se de diskreta signalerna på suglust. Närheten till mamma gör också att barnets instinkter vaknar.

Tidiga tecken på att barnet vill suga är:

  • barnet sticker ut tungan, slickar på läpparna
  • barnet för handen mot munnen
  • barnet söker efter bröstet och "hackar och pickar" (aktiv rootingreflex)

Har man ett barn som inte så tydligt visar att det vill suga är det extra viktigt att ha barnet hud mot hud och vara uppmärksam på barnets signaler. Invänta barnets lust att suga och forcera inte barnet till bröstet. För att locka barnet kan man handmjölka fram lite råmjölk som barnet får slicka i sig. 

Andra dygnet brukar barnet bli hungrigt och under detta dygn är det vanligt att barnet vill suga mycket ofta. Det är bra om de får göra det, då ger brösten ifrån sig råmjölken och den energi barnet behöver. Brösten får den stimulans som är så viktig för att mjölkproduktionen ska komma igång. Här är det viktigt att man fått kunskap om hur det ska kännas och se ut med ”rätt tag”, annars kan bröstvårtan lätt skadas. Andra dygnet kan upplevas påfrestande då bebin vill suga "hela tiden". Växla bröst vid behov för att minska slitage och obehag i bröstvårtan. Tänk på att det är övergående och att studier visat att barn som ammats mer under dygn två får till en bättre mjölköverföring dygn fyra! (ett dygn då man vill att bebins bajs ska byta färg till gulaktig, som tecken på att bebisen får mjölk i magen och då man gärna vill se att barnet inte går ned mer i vikt)

Tredje till fjärde dygnet brukar den mogna mjölken successivt komma igång. Många mammor är då hemma för första gången med sitt nya barn. Det är bra att ha barnet nära sig så att man uppmärksammar barnets signaler. Det är vanligt att de fortsätter att äta ofta för att sedan bli mer nöjda när mjölkflödet ökar.

Vid stress, smärta eller oro kan utdrivningsreflexen störas. Det kan då vara svårt att amma och mjölken vill inte rinna till. Det betyder inte att mjölken minskat eller tagit slut. Försök slappna av och lägg sedan åter barnet vid bröstet så brukar det fungera.

Lyssna efter sugmönstret!
Då det kommer större volym mjölk kan man också se att barnets sugmönster ändras. Först suger barnet korta tag: sug, sug, sug, sug – paus ... sug, sug, sug – paus ... Sedan efter en stund (några sekunder till minuter) kommer utdrivningsreflexen igång och mjölken drivs fram och barnet får en större mängd i munnen. Då börjar barnet suga med längre sugtag och sväljer efter nästan varje sugtag.

Efter en stund sväljer barnet mer sällan och är då i slutfasen av amningen. Under hela amningen är det normalt att barnet gör små pauser i sugandet. precis som vi inte tuggar och sväljer hela måltiden i en följd.

När barnet somnat och släppt bröstvårtan, eller bara eftersuger helt lätt eller ligger och ”killar med tungan”, är själva ätandet över för stunden. Många nyfödda kommer dit ganska snabbt. Ligger barnet kvar i famnen är det så mysigt att det gärna ligger tjugo till trettio minuter eller längre och bara sover och eftersuger (vilket inte är ätande). Lägger du barnet intill dig brukar det vakna efter fem till tio minuter och vara redo för att suga igen.

En måltid (med flera ”rätter”) ska dock inte ta mer än cirka en timma. Därefter är det bra om man får en paus, mest för sin egen skull. Det är bättre med fler amningar än få och långa.

Mjölkproduktionen
Det är en kombination av hur ofta och hur väl brösten töms som styr mjölkproduktionen. Ju oftare brösten töms, desto mer mjölk produceras.

Då barnet suger får du ett hormonpåslag av oxytocin, som driver fram mjölken, och av prolaktin, som är det mjölkproducerande hormonet. Ju oftare du ammar, desto högre halter av prolaktin – och mer mjölk.

Omständigheter och tankar runt amningen påverkar hur vi får igång utdrivningen av mjölken och vad barnet får i sig. Släpper man inte mjölken ifrån sig, då töms inte heller brösten och signaler om ökad produktion uteblir. Man kommer in i en ond cirkel och tillgången minskar successivt. Äter barnet effektivt blir hormonpåslaget större och signalerar om ökad produktion. Varje gång man lägger sitt barn till bröstet ger man brösten en chans att producera mer mjölk.

Såväl amning som pumpning är något man behöver lära sig och behöver öva.

Amningstips
Din kropp klarar av att amma och är förberedd för det!
Tro på dig själv!
Vila ofta, gärna då barnet sover.
Glöm inte bort att dricka när du är törstig.
Glöm inte bort att äta.
Ha inga större projekt hängande över dig. Försök leva för dig själv och för ditt nyfödda barn.
Sök hjälp om du behöver det.
Mjölken försvinner inte från den ena dagen till den andra!
”Forma bröstet”
Ibland kan barnet ha svårt att få ett stort och bra tag om bröstet. Då kan man prova med att forma bröstet något. För att få en bild av hur du gör kan du tänka dig att du ska bita i en hamburgare – för att få ett stort bett ”plattar du till” hamburgaren. Ungefär på samma sätt kan man ”platta till” bröstet, så att barnet kan få in mycket bröstvävnad i munnen. Undvik att ha fingrarna alltför nära det område där barnet kommer att sätta sina läppar. Tänk på att forma bröstet i ”rätt riktning”. Dina fingrar ska vara på de sidor av bröstet där barnet har sin underkäke och överkäke (det går inte att äta hamburgare på höjden). Forma bröstet, men flytta det inte. Stryk med bröstvårtan över barnets mun från näsan ned mot hakan, för att aktivera rootingreflexen. Då barnet gapar stort för du barnet närmare bröstet. Blev taget inte riktigt bra? Börja om och låt barnet ta ett nytt tag.
Amma "Laid back" - bekvämt tillbakalutad, med barnet ovanpå din kropp. Det stimulerar barnets instinkter att söka och ta bröstet på ett bra sätt. Läs mer på www.amningshjalpen.se (alfabetiskt register bokstaven L)

Läge och tag
Lägg barnet så att barnets nästipp eller överläpp hamnar i höjd med bröstvårtan. För barnet mot bröstet – inte bröstet till barnet. Då barnet gapar stort kan du hjälpa barnet till bröstet genom att föra barnet närmare dig. Undvik att trycka på barnets bakhuvud.

Är det svårt för barnet att få ett bra tag kan du prova att hålla barnet med omvänd hand. Gör då så här: Du håller alltså barnet med höger arm, då du vill amma från vänster bröst. Stöd huvudet med fingrarna och stöd mellan axlarna med din handlov. Forma eventuellt bröstet med vänster hand. För barnet mot bröstet med höger arm, då barnet gapar stort med tungan nere i underkäken. Eller tvärtom: håll barnet med vänster arm då du vill amma från höger bröst. Stöd huvudet med fingrarna och stöd mellan axlarna med din handlov. Forma eventuellt bröstet med höger hand. För barnet mot bröstet med vänster arm, då barnet gapar stort med tungan nere i underkäken.

Svullna bröst
När den mogna mjölken börjar bildas, svullnar ofta brösten och blir ömma och hårda. Då kan barnet ha svårt att få ett bra tag. För att göra området kring bröstvårtan mjukare kan du använda dig av Cottermans handgrepp. Det innebär att du placerar fingertopparna på vårtgården, runt själv bröstvårtan och trycker en stund för att pressa undan svullnaden. Se www.amningshjalpen.se, klicka på alfabetiskt register och bokstaven C.

Behandlingsalternativ

Amma på dina villkor
Amning kan upplevas mycket olika. Sök hjälp om du tycker att det inte fungerar som du tänkt dig! Hjälp och stöd kan du få på din barnavårdscentral (BVC), via förlossningsvårdens amningsrådvivning på vår amningsmottagning eller via den idella organisationen Amningshjälpen, www.amningshjalpen.se

Amning är inte bara att ge barnet mat. Det är ett sätt att umgås med sitt barn.

Amningsrådgivning
Om du har problem med amningen och behöver råd eller stöd kan du vända dig till vår amningsmottagning. Där arbetar särskilt amningskunniga barnmorskor. Vi ger dig råd på telefon och du kan även boka tid för personligt besök. Mottagning finns på Östra sjukhuset.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Amning är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Amning ingår i tema Tema förlossning