Analabscess

Senast ändrad 2016-09-16 av Kristina Edh Handläggare, övergripande verksamhetsplanering

Analabscess är en infektion med var vid eller i anslutning till analöppningen.  
Sjukdomen är vanligast bland män i åldern 20-50 år.

De flesta analabscesser bildas genom infektion/inflammation i analkörtlarna som ligger i botten av ”fickor” i analkanalen. Dessa körtlar går igenom den inre slutmuskeln och när någon av dem blir avstängd uppstår ansamling av sekret och bakterier och ibland en abscess (böld).

I hälften av fallen med analabscess finner man en fistelgång som vanligen mynnar i körtlarna och som är orsak till abscessen.

Så ställs diagnosen

Symtom

  • Smärta - dov, kontinuerlig, molande som successivt blir värre
  • Ömhet
  • Hudrodnad och värmeökning
  • Feber – i en del fall

 

Undersökning/diagnos

  • Sjukdomshistoria: Vanligast ett till två dygn. Tarmsjukdomar för övrigt?
  • Inspektion: Rodnad i huden. Om abscessen tömt sig ses var som rinner.
  • Undersökning av området: Varmt, ömmande och eller svullnad perianalt.

Andra diagnoser med liknande symtom

  • Hidroadenitis suppurativa - infektion utgående från svettkörtlarna invid analöppningen. Ger rodnad och tjockare hud, ofta med flera små abscesser inom ett större område. Har aldrig fistelgång in mot analöppningen. Kräver dränering akut och på lång sikt ibland avlägsnande av huden.
  • Furunkulos - infektion i en eller flera hårsäckar, kan leda till små abscesser.
  • Pilonidalcysta – sitter i mittlinjen rakt bakåt över korsbenet, kan bli infekterad och behöva dräneras akut och opereras bort när infektionen lagt sig.

 

 

 

 

Behandlingsalternativ

Behandling innebär operation

  • Operationen utförs i narkos (sövning).
  • Läkaren öppnar abscessen genom att skära bort en rund hudbit över den så att varet kan rinna ut. Läkaren spolar även rent i såret under operationen.
  • Ibland kan läkaren lägga in ett förband i sårhålan för att absorbera blod/sårvätska samt hindra såret från att läka ihop snabbare än infektionen läker. Den tas bort dagen efter.
  • Ibland tas det en odling från varet för att se om det är tarm- eller hudbakterier i abscessen.



Såret 

  • Såret lämnas öppet för att såret ska läka inifrån och ut, annars finns risken att det blir en instängd håla där det kan ansamlas var igen.
  • Fortsatt sårvård med handdusch ett par gånger dagligen. Du tar duschmunstycket och spolar direkt på såret varje morgon och kväll samt efter att du har bajsat. Om du inte har tillgång till dusch efter toalettbesök så är det viktigt att du tvättar rent området med blött papper och försöker spola området när du har tillgång till dusch nästa gång.
  • Från sjukhuset får du två bindor och två par nätbyxor som gör att bindorna sitter på plats. Det är för att skydda dina kläder. Köp gärna egna bindor när du kommer hem från sjukhuset.
  • Om du har ett förband i sårhålan får du information av sjuksköterskan eller läkaren om när du ska ta bort förbandet eller om det ska åka ut av sig självt.
  • Läkningen tar 3 - 4 veckor och du kan ha besvär med att sitta de första dagarna.

 

Mediciner

  • Antibiotika behövs inte vare sig före eller efter operationen.
  • Om du behöver smärtstillande mediciner kan du köpa paracetamolpreparat (t ex Alvedon och Panodil) receptfritt på apotek. Du ska inte behöva ta smärtstillande efter tre till fyra dagar. Däremot kan du känna obehag i området till dess att det är helt läkt.

 

Uppföljning

  • Abscess kan vara delsymtom vid sjukdomarna Ulcerös kolit, Proktit eller Crohns sjukdom, men det är mindre vanligt. Om läkaren misstänker det skrivs en remiss för uppföljning på vår kirurgmottagning.
  • Om du har fortsatta eller återkommande besvär, antingen som ny varbildning eller kvarstående läckage, kan en så kallad fistel ha uppstått. En fistel är en rörformad gång mellan de körtlar som ofta orsakar varbildningen och huden.
  • Inget återbesök planeras om inte läkaren eller sjuksköterskan informerar dig.
  • Om smärtan blir värre efter operationen kontaktar du akutmottagningen.
  • Om du har kvarstående läckage kontaktar du Kontaktpunkten. Du kan behöva undersökas för att se att du inte har en fistel som i så fall kan opereras bort vid en planerad operation senare. 


Sjukskrivning

Sjukskrivning behövs oftast inte, men det kan ibland vara lämpligt med 7 dagars egensjukskrivning.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Analabscess är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Analabscess ingår i tema Tema mag- och tarmsjukdomar