Ankyloserande spondylit (AS)

Kallas också Bechterews sjukdom, Pelvospondylit

Senast ändrad 2017-01-24 av Sofi Ericsson Handläggare, övergripande verksamhetsplanering

Ankyloserande spondylit, AS är en reumatisk ryggsjukdom som tidigare kallades Bechterews sjukdom. Vid AS förorsakar immunsystemet inflammation i leder och senfästen i främst bäcken och rygg men även på andra ställen i rörelseapparaten. Under ett år insjuknar ungefär 6 av 100 000 invånare i AS. Tillståndet är kroniskt, och totalt finns det hos 0,12 % av befolkningen.

Vid inflammation vidgas blodkärl, nerverna blir mer känsliga, vita blodkroppar ansamlas för att ta bort det som skadar kroppen. Inflammation i leder medför att de svullnar, blir stela och kan värka.  Vid AS förstör inflammationen ledytor i ryggleder, vilket läker med förkalkning så att leden blir stel.

Typisk sjukdomsdebut vid AS

  • Besvären startar i tonårsåldern upp till 45 år.
  • Stelhetskänsla och värk i ländrygg och i bäckenleder (känns på djupet innanför skinkorna) under efternatt och morgon.
  • Besvären kommer gradvis under ett par månaders tid.
  • Värk och stelhet i ryggen lindras av att man går upp och rör på sig.
  • Vila lindrar däremot inte besvären. Inflammationsdämpande läkemedel hjälper bra.

Detta kallar vi för inflammatorisk ryggvärk.

Så ställs diagnosen

Röntgen

Diagnos AS bygger på typiska fynd vid bildundersökning av bäckenlederna (sacroiliacalederna), främst datortomografi eller MR, magnetresonans. Datortomografi kan påvisa typiska reumatiska förändringar i ledytorna, usurer. MR kan även påvisa pågående inflammation i leder, vilket är betydelsefullt för val av behandling.

HLAB27

10 % av alla människor bär på proteinet HLAB27. Det ärvs, och finns alltså från födseln. Bland personer med AS har hela 90 % HLAB27. Hos en person med ryggbesvär av inflammatorisk typ kan förekomst av HLAB27 säga något om hur troligt det är att AS skall utvecklas. HLAB27 ensamt – utan inflammatorisk ryggvärk - ställer inte diagnosen AS.

Fysioterapeuten har kunskap om hur olika tillstånd i ryggen påverkar rörlighet och funktion, och kan ofta bidra till bedömningen av vilken orsak till ryggbesvären som är mest trolig. Till slut är det en vanligen en reumatologspecialist som ställer diagnosen baserat på sjukhistoria och undersökningsfynd.

 

Om det inte är AS

Tänk på ryggvärk är vanligt! Minst 80 % av befolkningen har någon gång under livet smärta i ryggen. Vanligast är detta inte AS, utan orsakas av ogynnsam belastning eller skador på leder, muskler, muskelfästen, diskar och nervrötter i ryggen. Vanligt vid dessa tillstånd är att vissa rörelser framkallar ryggsmärtan. Detta kallas mekanisk ryggsmärta, som alltså inte har sin orsak i ett reumatiskt angrepp på ryggen.

 

AS kan påverka leder utanför ländryggen

  • Leder i bröstrygg och framsidan av bröstkorgen kan inflammeras. Det kan ge besvär av trånghetskänsla vid djupa andetag, tryck och smärta i bröstet vilket kan upplevas som mycket obehagligt.
  • Leder utanför ryggen kan drabbas, det är vanligare hos kvinnor. Höftleder, men även knän, anklar och tår kan angripas.
  • Senor och senfästen kan bli inflammerade med svullnad och ömhet. Typiskt drabbas senfästen i hälar, både hälsenan och hälsporre på undersidan av hälen. Andra ställen är kring knän, höfter och armbågar.
     

Andra organ kan drabbas

Hos personer med AS kan organ utanför rygg påverkas:

  • Irit, inflammation i ögats regnbågshinna (iris), kan komma plötsligt under ett par timmar. Man får då värk i ögat som förvärras av starkt ljus, då regnbågshinnan får en impuls att dra sig samman. Vid akut påkommen värk i ögat måste ögonläkare kontaktas samma dag – ring 1177 för vidare hänvisning.
  • Hos personer med AS är inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom eller ulcerös colit, vanligare än hos friska. Symtom på detta är lös avföring med tillblandning av slem, i svårare fall även buksmärta, feber och blod i avföringen. Sådana besvär utreds med avföringsprov och eventuellt coloskopi, då slemhinnan i tjocktarmen inspekteras med ett instrument. 
     

Sjukdomsförlopp vid AS

Personer med AS får besvär i rygg eller andra leder periodvis. De sämre perioderna kallas skov. Speciellt män med sjukdomen kan efterhand få inlagring av kalk i inflammerade leder och senfästen i ryggen, vilket gör att ryggen blir stelare.  Om AS-sjukdomen får fortgå utan medicinsk behandling och riktad träning (fysioterapi) är det inte ovanligt att kroppshållningen påverkas till att bli mer framåtlutad. När leder i bröstrygg och bröstkorg påverkas, blir dessa stelare och förmågan att dra djupa andetag försämras. Slutligen kan leder i nacken påverkas så att den blir stelare.

Behandlingsalternativ

Vem vänder jag mig till för råd om AS?

Primärvården är van att bedöma och utreda ryggbesvär. Hos en person med inflammatorisk ryggvärk (se ovan), och speciellt om riskfaktorer för AS finns, som att en nära släkting har AS, remitterar primärvårdsläkaren till reumatolog. Det är vanligen reumatologen som ställer diagnos. Personer som fått AS diagnos erbjuds även kontakt med fysioterapeut samt patientutbildning om sjukdomen. De flesta personer med AS kommer sedan att ha kontakt med primärvården för eventuella recept, kontakt med fysioterapeut mm.

Läkemedelsbehandling vid AS

Läkemedel vid AS syftar till att dämpa inflammation i leder och senfästen. Flera grupper finns att använda, var och en med sina effekter. Läkemedel medför också risk för olika biverkningar.

Vanliga inflammationsdämpande läkemedel, NSAID (NonSteroidal Anti Inflammatory Drugs). I denna grupp finns många substanser, som säljs under flera olika varumärken. Vissa är receptfria i lägre styrka. Exempel på substanser här är naproxen, ibuprofen, diclofenac, ketoprofen med flera. NSAID har snabbt insättande effekt på stelhet och värk. Vid AS ordineras ofta ett långverkande preparat att ta till kvällen, för att få effekt på morgonstelhet. Magkatarr och halsbränna är en vanlig biverkan, vilken kan lindras med syrahämmare som omeprazol. NSAID kan försämra redan nedsatt njurfunktion samt hjärtkärlsjukdom, varför personer med känd sådan sjukdom och äldre i allmänhet bör vara försiktiga med eller helt undvika NSAID.

Kortison är ett steroidhormon som har flera effekter i kroppen. Det har kraftig inflammationsdämpande effekt som används vid reumatiska sjukdomar. Vid AS kan kortison ges i injektion lokalt i leder, exempelvis till knän och höftleder. Vi rekommenderar att leder som belastas med kroppsvikten vilas minst ett dygn efter injektion, fråga din läkare vad som gäller. Effekten varar vanligen 1 till 3 månader. Kortison kan också tas som tablett, dock sällan vid AS. Vid långvarig tablettbehandling med kortison ses biverkningar som viktuppgång, benskörhet, skör hud och muskelsvaghet samt ökad risk för diabetes varför detta bör undvikas om möjligt.

Biologiska preparat. Denna grupp läkemedel är alla proteinmolekyler. De måste tas som injektion genom huden eller som infusion intravenöst (dropp).

TNF-hämmarna är den grupp biologiska preparat som vi har längst erfarenhet av. TNF-hämmarna ger ofta snabb effekt på besvär förorsakade av inflammation hos AS-patienter, så att värk, stelhet och trötthet reduceras inom något dygn efter att läkemedlet givits. För några personer kan det dröja flera veckor innan full effekt ses.

Viktigaste biverkan att tänka på med TNF-hämmare, liksom med andra biologiska läkemedel vid AS, är att kroppens försvar mot bakterieinfektioner försvagas. Särskilt personer med andra kroniska sjukdomar eller hög ålder löper ökad risk för att få lunginflammation, njurbäckeninflammation eller andra djupa infektioner. Vi kontrollerar före behandlingsstart för tuberkulos samt för hepatit B (gulsotvirus), samt föreslår vaccinering mot lunginflammationsbakterier. Andra biverkningar är allergiska reaktioner på läkemedlet, och sällsynt kan TNF-hämmare utlösa en annan autoimmun sjukdom.

Ytterligare två typer biologisk behandling finns vid AS sedan ett par år. Det är hämmare av IL17, respektive hämmare av IL12 och IL23. Dessa preparat ges främst när behandling med TNF-hämmare av någon orsak inte fungerat eller inte anses lämplig. Effekt och biverkningar är likartade som vid behandling med TNF-hämmare.

I tillägg till biologisk behandling ger vi ofta methotrexate, ett antireumatiskt läkemedel i tablettform. Detta främst för att det motverkar en immunreaktion som ibland uppstår mot biologiska läkemedel som gör att dessa kan tappa effekt.

Läkemedel och graviditet

AS påverkar inte möjligheten till graviditet, vare sig för kvinnan eller mannen. Rådgör dock med din läkare angående läkemedel före och under graviditet. Det är för övrigt vanligt att kvinnor upplever en lindring av AS besvär under graviditet.

Vid försämring av besvär

Om du är inskriven patient på reumatologmottagningen. Vid ett skov (försämring) i AS som du inte känner igen som en tillfällig, övergående försämring kan du kontakta reumatologmottagningen. Du tar kontakt för att boka tid på mejl via ”Mina vårdkontakter” eller via telefon 031-342 2615 med knappval till våra mottagningar i Göteborg respektive Mölndal samt till behandlingsavdelningen. För att se våra öppettider gå in på vår hemsida:

https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-4/reumatologi/enheter/reumatologmottagning-sahlgrenska/

Vid akut försämring kan du ringa 1177 för råd.

Om du inte är inskriven patient på reumatologmottagningen men vet sedan tidigare, eller misstänker, att du har AS kan du vända dig till din distriktsläkare för medicinsk bedömning. Din distriktsläkare kan sedan vid behov sammanställa ett medicinskt underlag som går till reumatologmottagningen. Detta ger fördelen av att reumatologen får en kollegas bedömning av dina besvär samt relevanta uppgifter om blodprovsresultat och ev. bildundersökningar. Möjligheten finns också för dig att kontakta oss på egen hand, det gör du genom att gå in på ”Mina vårdkontakter” där du kan skriva ut en egenremiss som du fyller i och skickar till oss.

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Ankyloserande spondylit är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.