Ankyloserande spondylit (AS)

Kallas också Bechterews sjukdom, Pelvospondylit

Ankyloserande spondylit, AS, är en reumatisk sjukdom som främst drabbar ryggen. Sjukdomen börjar smygande, över flera månaders tid, hos unga vuxna från tonår tll 40-års åldern. Den angriper först bäckenlederna, sacroiliacalederna. Smärta upplevs ofta djupt inne i skinkan på ena sidan, med utstrålning mot baksidan av låret. Typiska symptom är stelhet och värk i ryggen som kommer på efternatten, och som lindras av att man går upp och rör sig.  Inflammationsdämpande läkemedel påverkar oftast symptomen påtagligt positivt. Andra områden som ofta drabbas är senfästen i hälar och leder på bröstkorgens framsida.

Så ställs diagnosen

Långvarig nattlig ryggvärk som lindras av rörelse hos en ung vuxen person inger misstanke om AS. Misstanken stärks om det finns nära släktingar med AS. Vissa sjukdomar som irit (inflammation i ögats regnbågshinna) och inflammatorisk tarmsjukdom är kopplade till AS, också om de finns hos släktingar.

Ett protein HLAB27, som finns på utsidan av kroppens celler och styr immunsystements funktion, är kopplat till en ungefär hundrafaldig ökning i risken att utveckla AS. Har en person med långvarig ryggvärk HLAB27 så är risken större att det rör sig om AS, men HLAB27 ställer inte en säker diagnos.

Idag ställer vi diagnos på AS då vi ser typiska reumatiska förändringar i sacroiliacalederna med datortomografi eller med magnetresonanstomografi (MR). 

Behandlingsalternativ

Vid AS blir ryggen ofta långsamt alltmer stel, vilket efter många år ger ett betydande rörelsehandikapp. Trötthet och försämrad allmän hälsa är också vanligt. Hur aktiv sjukdomen är och hur alvarligt den påverkar rörelseapparaten varierar mycket från person till person. Alla som har AS skall träna för att upprätthålla rörlighet, kondition och hälsa. Träningen går dels ut på att specifikt motverka stelhet som AS ger i olika delar av rygg, bröstkorg och leder; här spelar fysioterapeuter (sjukgymnaster) en viktig roll för instruktion till övningar och uppföljning. Träning av kondition och muskelstyrka motverkar trötthet och inverkar positivt på hälsan allmänt. Personer med AS bör träna regelbundet under hela sitt liv. 

För att dämpa inflammationen vid AS har vi huvudsakligen två grupper av läkemedel. De "vanliga" inflammationsämpande medicinerna, som ibuprofen, naproxen m fl som kan köpas utan eller med recept. Den biverkan man mest tänker på med dessa mediciner är risken för magkatarr och magsår. 

Vid kraftigare inflammation, speciellt där MR visar aktiv inflammation i rygg eller hos personer där AS ger förhöjt CRP (CRP är ett inflammationsprotein, kallas även "snabbsänkan") ges också kraftigare immundämpande behandling i form av TNF-blockerare. TNF är ett protein som är kraftigt immunaktiverande, och som visat sig ha central betydelse i sjukdomprocessen vid AS. TNF-blockerarna binder till och hämmar TNF, vilket typiskt ger snabb effekt på symptom som stelhet, värk och trötthet samtidigt som nivån av CRP normaliseras. En nackdel med TNF-blockerarna är dock att de samtidigt hämmar försvaret mot bakterieinfektioner, vilket gör att man för varje person med AS måste väga nyttan av behandlingen mot risken för biverkningar och då främst infektioner. 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Ankyloserande spondylit är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.