Astma

Astma är en vanlig sjukdom som kan diagnosticeras hos ca10% av befolkningen i Sverige. Sjukdomen kännetecknas av att en kronisk inflammation oftast finns i luftrörsslemhinnan. Typiskt för astma är återkommande episoder med andnöd, pip och hosta som kan sättas igång av en mängd olika faktorer som kyla, ansträngning, allergiframkallande ämnen (allergener) och luftvägsinfektioner. Symptomen beror i regel på luftrörens benägenhet att dra ihop sig vid retning, vilket leder till en begränsning av luftflödet (obstruktion). Vid astma kan förträngningen av luftrören dock gå tillbaka, antingen spontant eller efter behandling, hos majoriteten av patienterna.

 

Astma är inte en enhetlig sjukdom, utan det finns en mängd olika typer.

Exempel på olika typer är allergisk/icke allergisk astma, astma med eller utan överkänslighet för acetylsalicylsyra, kortisonkänslig/ mindre kortisonkänslig astmainflammation etc. Svårighetsgraden kan likaså variera avsevärt. Många astmatiker får endast symptom sporadiskt och då i regel i lindrig form.

Hälften av patienterna har dock en kronisk astma med dagliga eller närmast dagliga symptom utan behandling. Dessa kan delas in i patienter med lindrig, medelsvår eller svår astma beroende på hur de svarar på läkemedelsbehandling.

Så ställs diagnosen

Grundläggande är noggrann sjukhistoria vad gäller symptom och utlösande faktorer, liksom lungfunktionstest (spirometri) före och efter inhalation av luftrörsvidgande medicinering. Vid lindrigare former av astma är lungfunktionen ofta normal i vila och i lugnare sjukdomsperioder och normal spirometri utesluter därför inte astma. Hos en del av dessa patienter kan diagnos ställas genom mätning av lungfunktion morgon och kväll i hemmet med en enklare form av lungfunktionsmätare s.k. PEF-mätning. Detta ger en uppfattning angående om lungfunktionen varierar mellan olika tidpunkter på dygnet, vilket också är typiskt för astma. Om patienten har normal lungfunktion vid spirometri och PEF-mätning kan andra diagnostiska metoder komma ifråga. Provokationstest av luftrören kan då behöva tillgripas. Luftrören retas då genom att patienten får inhalera ämnen eller utsättas för faktorer som har sammandragande effekt på luftrören hos astmatiker, t.ex ämnet metakolin eller fysisk ansträngning.

Allergisk astma är vanlig framförallt hos barn- och ungdomar, men även många vuxna har allergiska inslag i sin astma. Allergidiagnostik bör därför ingå som en del av astmautredningen. Vanliga allergiframkallande ämnen är pollen från björk, gräs och gråbo, pälsdjursallergen från katt, hund och häst samt kvalster. Mögelallergen är däremot inte någon vanlig orsak till astma.

Behandlingsalternativ

Målsättningen med behandling är:

  • symptomfrihet
  • ingen begränsning av dagliga aktiviteter
  • normal lungfunktion
  • inga försämringsperioder
  • inget/sällan behov av extra luftrörsvidgande medicinering
  • inga störande biverkningar av behandlingen
     

Kontroll av omgivningsfaktorer

I behandlingen ingår utöver läkemedelsbehandling även råd angående rökstopp, kontroll av allergiämnen och luftrörsirriterande ämnen i omgivningen, råd om fysisk träning samt viktnedgång vid övervikt.

Rökstopp är en grundläggande och nödvändig åtgärd för att uppnå astmakontroll hos rökande astmatiker. Tobaksrök har en kraftigt luftrörsirriterande effekt som påverkar luftrören negativt. Dessutom leder tobaksrökning till försämrad effekt av inhalerat kortison som annars normalt har god effekt vid kronisk astma. Rökning ökar dessutom risken för att utveckla en kronisk förträngning av luftrören med permanent nedsatt lungfunktion.

Underhållsbehandling med läkemedel

Alla patienter ska oavsett svårighetsgrad av astma ha tillgång till en snabbverkande luftrörsvidgande medicin att ta vid behov.  Om patienten har symptom som kräver snabbverkande luftrörsvidgande medicin >2 ggr per vecka ska underhållsbehandling med låg dos kortison i inhalationsform insättas. Kortison påverkar den underliggande inflammationen i luftrören vid astma. Inhalerat kortison har fördelen att det kan ges lokalt i luftrören och det räcker då med ytterst små mängder för att få goda behandlingsresultat. Detta innebär att låga/måttliga doser av kortison i inhalationsform, vilket är tillräckligt för majoriteten av astmatikerna, inte leder till några allvarliga biverkningar eller negativ påverkan på kroppen. Kortison i inhalationsform har varit revolutionerade när det gäller behandling av astma och lett till att ett stort antal astmatiker nu kan uppleva symptomfrihet och leva ett väsentligen normalt liv. Användningen av kortisoninhalation vid astma har också lett till dramatisk minskning av antalet akutbesök och sjukhusinläggningar samt en tydlig nedgång av antalet dödsfall i astma. 

Vid otillräcklig effekt av inhalationskortison i måttlig dos som enda astmaförebyggande medicinering finns en mängd läkemedel som kan ges som tillägg och som då kan leda till full symptomkontroll. De vanligaste tilläggsläkemedlen är långverkande luftrörsvidgande läkemedel i inhalationsform som ges morgon och kväll tillsammans med kortisoninhalation. Om patienten har god effekt av kombination med kortisininhalation och långverkande luftrörsvidgande medel kan dessa med fördel ges i en s.k. kombinationsinhalator som innehåller båda typerna av läkemedel och underlättar behandlingen för patienten. En annan typ av tilläggsmedicin är s.k. leukotrienhämmare som ges i tablettform. Leukotriener är ämnen som finns i vissa inflammationsceller och som kan frisättas vid astmatisk inflammation. Vid svår astma är det nödvändigt med höga doser av kortisoninhalation och en liten grupp patienter behöver underhållsbehandling med kortison i tablettform. Vissa typer av mycket svår astma kan behandlas med specialläkemedel på specialistmottagningar, men fortfarande finns tyvärr en liten grupp patienter där befintliga läkemedel inte ger tillräcklig effekt. Forskning pågår i syfte att hitta läkemedel för dessa svåra, men mindre vanliga former av astma.

Behandling vid graviditet

Underhållsbehandling hos gravida är densamma som hos icke-gravida. Mångårig uppföljning har inte visat någon ökad risk för komplikationer eller fosterskador vid användning av de vanliga astmaläkemedlen. Det är oerhört viktigt att gravida har en adekvat underhållsbehandling som även inkluderar kortison i inhalationsform eftersom en obehandlad eller dåligt behandlad astma medför en ökad risk för komplikationer vid graviditet.

Uppföljning

För att uppnå symptomkontroll krävs optimal läkemedelsbehandling och kontroll av miljöfaktorer. Vid uppföljning av astma behöver effekten av insatt behandling stämmas av med patienten. Uppföljningen inkluderar behandlingens effekt på symptom, försämringsperioder, behov av extra medicinering, möjlighet till normal fysisk aktivitet, sömn etc. Strukturerat enklare frågeformulär kan vara till god hjälp vid uppföljningen som komplement till uppföljningssamtal. Uppföljande spirometri bör göras återkommande.  Mätning av kväveoxid (NO) i utandningsluft är en metod som avspeglar grad av astmatisk inflammation i luftrören och som blivit tillgänglig framförallt i specialiserad vård de senaste åren. Denna metod kan vid sidan av övriga vara av värde vid uppföljning av vissa patientgrupper.  Det finns en mängd olika inhalatorer för tillförsel av astmaläkemedel i inhalationsform såväl sprayer som pulverinhalatorer. Vid nyinsättning behöver patienten få god vägledning i inhalationsteknik eftersom felaktig sådan är vanlig och kan leda till sämre effekt av läkemedlet. Kontroll av inhalationsteknik ska därför också ingå vid astmauppföljning. God astmakontroll kräver alltid aktiv medverkan från patienten och en god dialog mellan patient, behandlande läkare och astmasjuksköterska leder ofta fram till bästa möjliga behandling för varje individ. En skriftlig behandlingsplan underlättar för patienten att komma ihåg hur underhållsbehandlingen ska tas och hur medicineringen ska ökas vid eventuell försämring.

 

Referenser

Farmakologisk behandling vid astma. Läkemedelsverket 2015 (www.lakemedelsverket.se)

Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL. Socialstyrelsen 2015

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Astma är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.