Äggstockscancer

Kallas också Ovarialcancer

Senast ändrad 2017-11-07 av Annette Nattland Verksamhetsassistent

Allmänt

Äggstockscancer, eller ovarialcancer, drabbar ca 600 kvinnor per år i Sverige. De flesta som diagnosticeras är över 50 år, medianåldern är mellan 60 och 70 år vid diagnos.

Det finns flera cancerformer som utgår från celler i och kring äggstockarna som med ett samlingsnamn kallas äggstockscancer till exempel brukar även äggledarcancer och bukhinnecancer räknas in i denna grupp.

Äggstockscancer delas in i två huvudgrupper där den vanligaste formen växer på ytan av äggstocken, i äggledaren eller på bukhinnan (epitelial cancer) och den andra kommer från äggstockens insida (icke-epitelial cancer). En typ av tumör som ligger i gränslandet mellan godartad (benign) och elakartad (malign) sjukdom är borderlinetumör, som kan beskrivas som en sorts cellförändring och som inte är en cancer.

Flera riskfaktorer för att utveckla äggstockscancer är kopplade till att ha många ägglossningar under livet, (tidig mensdebut,  sent klimakterium, infertilitet eller få graviditeter). Faktorer som skyddar är att ha genomgått flera graviditeter, amning, preventivmedelsanvändning, att tidigare ha genomgått borttagande av livmoder äggledare/äggstockar eller sterilisering. Man har också sett att livsstilsfaktorer såsom fysisk aktivitet och normalt BMI ger minskad risk.

De flesta  fall av äggstockscancer är slumpmässsigt orsakade men det finns ärftliga varianter. Vanligen talar man om BRCA-1 och BRCA-2-mutation som ger kvinnor ökad risk för bröst- och äggstockscancer. Det finns även andra ovanliga ärvda mutationer som har kopplingar till andra typer av cancer hos både män och kvinnor kan också innebära ökad risk för äggstockscancer.

 

Symtom

Symtomen vid äggstockscancer är ofta diffusa. 60-70% av de som drabbas diagnosticeras först i ett stadium av sjukdomen när den redan har satt metastaser (dottertumörer) i buken. De fall som upptäcks tidigt kan föregås av akuta smärtor lågt i buken eller ökat bukomfång/kännbar tumör, vilket leder till att man hittar en förändring på en eller båda äggstockar. Ibland upptäcks förändringarna av en slump i samband med undersökningar där man inte misstänker förändringar på äggstockarna.

Symtom som är vanliga är fyllnadskänsla och illamående, ändrade avföringsvanor, uppblåsthet i buk, värk, samlagssmärta, urinträngningar och ökat bukomfång. Vissa känner en ökad trötthet, andfåddhet, får vaginala blödningar och man kan utveckla blodproppar lågt i buken eller i benen. Då symtomen visar på besvär från mag-tarmkanalen och urinvägar är det inte ovanligt att man inte tänker på äggstockscancer. Vid de första besöken hos läkare får många behandling mot förstoppning, urinvägsinfektion eller liknande.

Vilka symtom man får och i vilket stadium sjukdomen upptäcks kan också bero på vilken typ av äggstockscancer man drabbats av.

 

Utredning och diagnos

Vid misstanke om äggstockscancer görs en utredning i syfte att samla så mycket information som möjligt inför behandlingen. Det kan vara svårt att definitivt veta vilken sjukdom det rör sig om innan man gjort en operation eller tagit ett vävnadsprov och skickat tumörvävnad för analys. Remiss skrives för röntgenundersökningar, skiktröntgen (CT) av buk och bröstkorg. En gynekolog genomför samtal och gör en gynekologisk undersökning, utför vaginalt ultraljud och en allmän undersökning. Beroende på besvär och symtom behövs ibland undersökningar som till exempel koloskopi (undersökning av tarmens insida), provtagning av ytligt sittande förstorade körtlar eller andra förändringar.

I samband med besöket tas blodprover, inkluderande så kallade tumörmarkörer, vilket kan ge information om vilken typ av tumör det rör sig om. Ca-125 kallas den tumörmarkör som kan vara förhöjd vid äggstockscancer.

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF) som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Det kan innebära att du blir kallad till utredningar med kort varsel per telefon. Tänk på att sjukvården ofta ringer från dolt nummer

När sjukdomen spridit sig i buken är det inte ovanligt att man bildar fri vätska i buken, ascites. Man kan också få vätska i lungsäcken. I vissa fall, till exempel vid uttalade besvär eller för att få diagnos, tappas denna vätska ut med ett tunt dränage och skickas på analys. Fullständig diagnos fås dock först vid analys av vävnadsprover av tumören.

Andra cancersjukdomar som man försöker utesluta, men som kan ge liknande symtom och spridning, är bl.a. cancer i tjocktarm, blindtarmsbihang, magsäck, bukspottskörtel och bukhinna.

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Äggstockscancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Äggstockscancer ingår i tema Tema cancer och Tema gynekologi