Ändtarmscancer

Kallas också Rektalcancer

Senast ändrad 2016-11-14 av Maria Fornander Hoorn Verksamhetsassistent

Cancer i grovtarmens sista 15 cm kallas Ändtarmscancer. (Om tumören sitter i själva analöppningen kallas den analcancer – det är en helt annan sjukdom med andra celltyper och annan behandling. Analcancer är ovanlig.) Cirka 2 000 personer i Sverige får ändtarmscancer varje år. Symtomen visar sig ofta tidigt och mer än hälften blir idag botade. Ändtarmscancer är något vanligare hos män, och de som insjuknar är oftast i 70-årsåldern. Denna cancerform är mycket ovanlig före 40 års ålder. Ibland växer tumören bara på den plats där den startade. Men den kan också sprida sig (metastasera) genom lymf- eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna.

Kan man förebygga ändtarmscancer?
Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska risken att få cancer. Det gäller även ändtarmscancer. Risken för ändtarmscancer ökar något om man röker.

Vad man äter spelar troligen en viss roll för uppkomsten av ändtarmscancer. Frukt och grönsaker (fibrer) anses ha en skyddande effekt mot cancer i tarmen.

Att motionera regelbundet minskar risken för cancer. Minst en halvtimmes aktivitet om dagen, till exempel en rask promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt.

Orsaken till ändtarmscancer är oklar, men sjukdomen är vanligare bland personer med kronisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Det finns också en ärftlig form av grovtarmscancer som även kan förekomma i ändtarmen.

Så ställs diagnosen

Symtom
Några vanliga symtom som gör att patienten kommer till läkare

  • Blödning från tarmen. Det kan visa sig som rent blod eller vara blandat med avföringen.
  • Avföring oftare eller mer sällan än tidigare.
  • Avföringen innehåller slem eller är ”smalare” än tidigare.
  • Man får svårt att tömma tarmen och det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.

Oftast beror ovanstående symtom på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Blod i avföringen kan även bero på hemorrojder och ändrade avföringsvanor på att man börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad. Men man ska alltid kontakta läkare för att bli undersökt.

Undersökningar
Läkaren undersöker magen, känner på lymfkörtlar i ljumskarna samt känner med ett finger i ändtarmen. Det blir också blodprov och ett avföringsprov för att se om det är blod i avföringen. Misstänker läkaren därefter att det är tarmcancer remitteras patienten till koloskopi – en undersökning där en slang med optik förs i tarmen så att man kan se slemhinnan och eventuellt ta prover. Om läkaren hittar en tumör måste den undersökas i mikroskop, bland annat för att läkaren säkert ska veta om det är en godartad tumör eller cancer.

Visar det sig vara cancer kompletteras diagnostiken med magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT), för att få veta hur tumören sitter och om den har spridit sig till närliggande vävnader eller andra organ.

 

Behandlingsalternativ

Behandling
När undersökningarna är klara samråder flera läkare med olika specialiteter om resultaten. Det sker vid en videokonferens gemensam för hela regionen. Man kommer fram till en behandlingsplan som kan innefatta operation, strålbehandling och cancerhämmande läkemedel. En bit in i behandlingen kan videokonferensen diskutera ärendet igen för ytterligare behandlingsplanering. De flesta patienter inleder behandlingen med en operation, men det är också vanligt att man får strålbehandling före operationen för att minska tumören och risken för återfall. Strålbehandlingen brukar man få antingen under en vecka eller under fem till sex veckor. Den längre behandlingen brukar ges ihop med cytostatika. Det är vanligt att man får en tillfällig eller permanent stomi när man opereras för ändtarmscancer. En tillfällig stomi får man för att den nya kopplingen mellan tarmarna ska hinna läka innan avföringen passerar. Den brukar tas bort efter tre till sex månader. Ibland behöver man en permanent stomi. Det beror på att det inte har gått att koppla ihop tarmen med anus i samband med operationen.

Om cancern har spridit sig till närliggande lymfkörtlar eller visar andra tecken på att risken för spridning är hög ges cytostatikabehandling. Det får man ofta under sex månader efter operationen.

Uppföljning
När behandlingen är klar är det återbesök på sjukhuset för att undersöka om sjukdomen återkommit (recidiv). Vid återbesöken är det också uppföljning av de biverkningar som behandlingen givit upphov till – avföringsproblem, problem med stomin mm. De flesta återhämtar sig väl och kan återgå till ungefär samma liv som före cancersjukdomens debut.

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Ändtarmscancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Ändtarmscancer ingår i tema Tema cancer