Behandling för att återskapa hand- och armfunktion vid förlamning och spasticitet

Senast ändrad 2017-04-25 av Charlotte Schürer von Waldheim Verksamhetsassistent

Kirurgi för bättre hand- och armfunktion vid förlamning och spasticitet

Personer som har en halsryggmärgskada med nedsatt hand- och armfunktion har möjlighet att träffa en specialutbildad handkirurg på Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (C.A.R.E.), Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Man bedömer då vad som kan göras för att optimera handfunktionen, och om möjlighet finns för nerv- och/eller senförflyttning (nerv/sentransferering) för att återskapa (rekonstruera) hand- och armfunktion. C.A.R.E. kan även ge råd om andra tillgängliga behandlingar för att optimera handfunktionen.

Nervtransferering                                          

För att återskapa muskelfunktionen kan man i vissa fall koppla om nervgrenar. Detta är ofta möjligt hos patienter med en halsryggmärgskada på nivå C5-6 där operationen bör göras inom 18 månader efter skadan. Innan operationen utreds patienten ofta med en så kallad neurofysiologisk undersökning för att se om vissa muskler elektriskt kan stimuleras till sammandragning. Operationen görs i narkos och kräver oftast ett litet mjukt bandage efteråt. I bland kan gips över armbågen krävas i två till tre veckor, och resultat nås cirka ett år efter ingreppet: det vill säga en återskapad muskelfunktion. Framför allt används denna operation hos ryggmärgsskadade för att återskapa funktion i tum- och fingersträckare.

Sentransferering

Sentransferering innebär förflyttning av en sena tillhörande en fungerande muskel till en förlamad muskel för att återskapa funktion, till exempel kan finger- och tumfunktion skapas. Denna operation används vid nervskador, plexusskador och hos halsryggmärgskadade.

Olika typer av sentransfereringar:

Grepprekonstruktion

Återskapande av grepp hos ryggmärgsskadade och vid andra svåra nervskador (till exempel plexusskador) görs genom att 1) flytta senor (sentransferering) eller 2) om ryggmärgsskadan är yngre än ett år: kombinera nervtransferering och sentransferering. Patienten undersöks för att se om vissa muskler fungerar, och i sådana fall kan senorna till dessa flyttas för att ge nya funktioner.

Vissa funktioner har dubbla muskler och då kan en muskel/sena ”lånas” till återskapande av en utslagen funktion. Till exempel har en halsryggmärgskadad på nivå C5-6 ofta handledssträckning som utförs med två stycken handledsträckare.

En av dessa kan då användas till att skapa fingerböjare i stället. På liknande sätt kan tumböjare skapas av en armbågsböjare. Grepprekonstruktionen består av flera delingrepp som görs vid samma tillfälle. Dagen efter operation, som oftast utförs i narkos och tar fyra till fem timmar, påbörjas träning av de nya funktionerna.

Rehabilitering efter grepprekonstruktion

En aktiv träning att röra de funktioner som är rekonstruerade påbörjas dagen efter operation. Träning sker därefter fyra gånger om dagen och ett individuellt träningsprogram utformas, så att man som patient kan ta ansvar för sin egen träning i så stor utsträckning som möjligt. Mellan träningspassen ska en ortos användas, där ortosen syftar till att till skydda operationen samt att motverka postoperativ svullnad. Ortosen anpassas vid behov för att underlätta att använda armen i vardagen. Efter tre dagar åker patienten hem och fortsätter att träna sina rekonstruerade funktioner hemma med ett personligt träningsprogram.

Tre veckor efter operationen kommer patienten tillbaka till C.A.R.E. för en veckas intensivrehabilitering. Fokus är då att koordinera de rekonstruerade funktionerna och att börja använda funktionerna i det dagliga livet. Det är inte möjligt att göra förflyttningar med full belastning på handen förrän cirka åtta veckor efter operationen. För mer detaljerad information se ”Inför din grepprekonstruktion” på:

https://www.sahlgrenska.se/w/i/infor-din-grepprekonstruktion/

Uppföljning av teamet sker 3, 6 och 12 månader efter operationen. Efter ett år kan man förvänta sig se slutresultatet, eftersom styrka, koordination, kontroll och förändrade dagliga rutiner tar lång tid att uppnå.

Rekonstruktion av armbågssträckare

Många halsryggmärgsskadade saknar armbågssträckning (funktion i triceps). Detta försvårar till exempel manövrering av manuell rullstol, att nå ut med armen för att nå en lysknapp eller något på en hylla, samt förflyttningar. Armbågssträckare återskapas genom att flytta en tredjedel/hälften av en muskel vid axeln (deltoideus) och koppla ihop den med triceps. Operationen görs i narkos, och efteråt får patienten hålla armen sträckt i en skena och inte föra in armen framför kroppen på nio veckor. Man får räkna med en del begränsningar i vardagen, framför allt vad gäller förflyttningar, manövrering av rullstol och att använda armen framför kroppen. 

Rehabilitering efter armbågssträckare-rekonstruktion

Träning att sträcka armbågen startar dagen efter operationen och sker isometriskt (muskeln spänns men med liten/ingen rörelse tillåten) i ortosen som tillverkas efter operationen. Träningen utförs fyra gånger per dag enligt ett individuellt träningsprogram och ortosen måste användas dygnet runt i sju till tio veckor. De första tre veckorna är ortosen statisk, därefter byts den ut till en dynamisk ortos som gradvis ökar böjning i armbågen. För att skydda den rekonstruerade senan får armen inte korsas in över kroppen eller föras framåt/uppåt, därför behövs ett specialarmstöd på rullstolen i sju till tio veckor. Patienten åker hem tre dagar efter operationen och kommer tillbaka tre veckor senare, för fortsatt träning och uppföljning. För mer detaljerad information se ”Inför din armbågssträckare-rekonstruktion” på:

https://www.sahlgrenska.se/w/i/infor-din-rekonstruktion-av-armbagsstrackare/

Uppföljning av teamet sker 3, 6 och 12 månader efter operationen. Efter ett år kan man förvänta sig se slutresultatet, eftersom styrka, koordination, kontroll och dagliga rutiner tar lång tid att uppnå.

Senförlängning

En senförlängning innebär förflyttning av en sena tillhörande en fungerande muskel till en förlamad muskel för att återskapa funktion, till exempel kan finger- och tumfunktion skapas. Denna operation används vid nervskador, plexusskador och hos halsryggmärgskadade.

Spasticitetsreducerande kirurgi (en typ av senförlängning)

Efter en skada eller sjukdom i ryggmärg eller hjärna uppstår i bland spasticitet som kan vara ett hinder för patienten i det dagliga livet. Om sjukgymnastik, mediciner, eller botulinumtoxin inte hjälper kan en spasticitetslindrande operation hjälpa. En sådan innebär att senor förlängs och hela muskeln inklusive senan blir längre, varvid spasticiteten försvagas. Om det finns viljestyrda muskelfibrer kan nu dessa tränas upp och bli starkare. Vissa muskler kan också lossas från sina fästen för att få ett nytt mer fördelaktigt fäste. Operationen kan göras i narkos eller med lokalbedövad arm och efter operationen krävs träning och användande av ortoser.

Rehabilitering efter spasticitetslindrade kirurgi

Träningen startar dagen efter operation och syftar till att öka det passiva rörelseomfånget. Om aktiva funktioner finns tränas även aktivt rörelseomfång. Träningen utförs fyra gånger per dag enligt ett individuellt utformat träningsprogram. Mellan träningspassen ska en ortos användas som syftar till att till skydda den rekonstruerade senan, långvarig töjning, samt motverka postoperativ svullnad. Patienten åker hem tre dagar efter operationen och fortsätter träningen i hemmet.

Efter tre veckor kommer patienten tillbaka till C.A.R.E. för en veckas intensivrehabilitering. Fokus för träningen är då att fortsätta stärka svag muskulatur, koordination, kontroll och att använda arm/hand i dagliga aktiviteter på ett mer funktionellt sätt. För mer detaljerad information se ”Inför din spasticitetsoperation” på:

https://www.sahlgrenska.se/w/i/infor-din-spasticitetsoperation/

 

Grepprekonstruktion

Återskapande av grepp görs genom att 1) flytta senor (sentransferering) eller 2) kombinera nervtransferering och sentransferering. Återskapande av grepp görs genom att 1) flytta senor (sentransferering) eller 2) kombinera nervtransferering och sentransferering.

Rekonstruktion av armbågssträckare

Armbågssträckare skapas genom att flytta en tredjedel-hälften av en muskel vid axeln (deltoideus) och koppla ihop den med triceps. Armbågssträckare skapas genom att flytta en tredjedel-hälften av en muskel vid axeln (deltoideus) och koppla ihop den med triceps.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Behandling för att återskapa hand- och armfunktion vid förlamning och spasticitet är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Behandling för att återskapa hand- och armfunktion vid förlamning och spasticitet ingår i tema Tema ortopedi