Behandling med donerade ägg

Senast ändrad 2015-10-28 av Ingeborg Christina Larsson Barnmorska, vårdavdelning

Vilka par behandlas med äggdonation?
 

De par som erhåller äggdonation är par som inte har någon annan behandlingsmöjlighet. Det kan vara avsaknad av äggstocksfunktion p.g.a. för tidig menopaus (före 40 års ålder), genetiska orsaker (t.ex. Turners syndrom) eller tidigare cellgiftsbehandling eller strålning p.g.a. cancer eller annan sjukdom. Vissa kvinnor har av olika skäl fått äggstockarna bortopererade. En liten grupp äggdonationspatienter utgörs av par där kvinnan är bärare av ärftlig sjukdom. Det är i Sverige inte tillåtet att använda äggdonation då orsaken är naturligt åldrande hos kvinnan.

 

Vem kan donera ägg?

Friska kvinnor mellan 18 och 35 år som inte har några kända ärftliga sjukdomar och helst har egna barn. Närstående donator, som syster eller väninna, kan förekomma. Antingen görs direkt donation eller så görs så kallad korsdonation, d.v.s. den egna donatorn ger ägg till en annan kvinna och mottagaren får i sin tur ägg från den kvinnans medförda donator. Donatorn får underteckna ett samtycke till att hennes ägg får användas för donation. Detta dokument är framtaget av Socialstyrelsen.

Önskar du få veta mera ring till våra donationsbarnmorskor, tfn 031-342 37 84, telefontid tisdag och torsdag, kl. 13.30-15.30.

Före behandlingen

Vilken utredning görs inför äggdonation?
 

Donatorn utreds i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar med blodprover för infektionsscreening avseende HIV, HTLV I och II, hepatit B, hepatit C och syfilis. De första testerna måste göras minst 6 månader innan donationen äger rum. Vidare görs en medicinsk genomgång av sjukhistoria och en gynekologisk undersökning. Donatorn bör helst vara helt gynekologiskt frisk och ha ganska regelbundna menstruationer, samt inte vara för kraftigt överviktig (BMI <35)) för att minska hennes risker vid behandlingen. Kopparspiral eller hormonspiral utgör inget problem vid donation och kan sitta kvar under hela behandlingen.

Vidare noteras hudfärg, ögonfärg, hårfärg, längd och vikt på donatorn. En matchning görs till den mottagande kvinnan avseende dessa utseendeparametrar inför behandlingen.

Det är viktigt att donatorn har blivit informerad om de juridiska regler som gäller och att hon känner att beslutet att bli donator fattats efter moget övervägande, så att hon inte på sikt riskerar att ångra sitt beslut. Samtal med läkare, barnmorska och kurator ingår därför alltid i utredningen.

 

Får donatorn någon ersättning?

Enligt lag får handel med humana ägg inte ske i Sverige. Donatorn får ett shablonbelopp som skall täcka alla faktiska utgifter (t.ex. resor och inkomstbortfall) Hon får också de läkemedel som behövs för behandlingen utan avgift.

 

Är äggdonatorn anonym?

I centrum står omtanken om barnet och barnets rätt att i mogen ålder få reda på hur det har kommit till. Barnet har därför rätt att få reda på donatorns identitet. Donatorn har inga andra juridiska eller ekonomiska skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet. Barnets föräldrar har inte rätt att få reda på donatorns identitet. Undantaget är naturligtvis om det är en känd donator, t.ex. mottagarens syster, då känner ju alla till varandra. Speciella journaler förs och förvaras separat i minst 70 år under strikt sekretess.

 

Kan man ångra sig?

Efter det att äggen är befruktade kan donatorn inte längre ångra sig. Eftersom vi kan frysförvara befruktade ägg upp till 5 år kan ett eventuellt barn födas lång tid efter att man donerat sina ägg.

Så går det till

Hur går äggdonation till?

En äggdonation sker på samma sätt som en IVF-behandling (provrörsbefruktning), d.v.s. befruktning sker utanför kroppen med donatorns ägg och sperma från mottagarens make/ sambo. Donatorn får hormonbehandling under cirka två veckor för att stimulera tillväxt av äggblåsor. Därefter uthämtas äggen med hjälp av en tunn nål via slidan. Vid detta ingrepp ges smärtlindring. Efter vila några timmar kan donatorn lämna sjukhuset.

En mer detaljerad beskrivning finns på separat informationsblad.

Efter behandlingen

Vilka utredningar görs på mottagarparet?

Utredningen syftar till att klargöra att mottagarparet har psykologiska, medicinska och sociala möjligheter att ta hand om ett barn och noga övervägt sitt beslut. Paret träffar såväl läkare och barnmorska som kurator/psykolog inför behandlingen.

 

Hur gamla får mottagarparet vara?

Paret skall ha en ålder som gör att man kan utgå ifrån att ett barn kommer att kunna växa upp med båda sina föräldrar i livet till vuxen ålder. Kvinnan skall vara i den ålder då hon naturligt skulle kunna bli gravid. I Göteborg är gränsen satt till 40 år. För mannen är åldersgränsen 55 år.

 

Hur går behandlingen till på den kvinna som får äggen?
 

Mottagaren behandlas med hormoner för att livmodersslemhinnan skall kunna ta emot det befruktade ägget. Den dag man uthämtar äggen från donatorn lämnar mannen i mottagarparet ett spermaprov för befruktning av äggen. Efter två dagar förs ett befruktat ägg till mottagarkvinnans livmoder via slidan med en tunn plastkateter. Hormonbehandlingen fortsätter sedan i cirka 12 veckor om graviditet uppstår. Övertaliga befruktade ägg av god kvalitet kan frysas för senare behandlingar.

Komplikationer och risker

Finns det några risker med äggdonation?

Då man gör en hormonstimulering på donatorn kan det förekomma vissa obehag som svullnad och huvudvärk. I mycket sällsynta fall kan en överstimulering ske och kvinnan kan då behöva läkarvård. Risken för andra komplikationer som infektion eller blödning är liten.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Behandling med donerade ägg är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Behandling med donerade ägg ingår i tema Tema gynekologi