Behandling med donerade spermier

Senast ändrad 2016-06-28 av Ingeborg Christina Larsson Barnmorska, vårdavdelning

När behandlas barnlöshet med donatorinsemination?

I de fall där spermier helt saknas i sädesvätskan kan man i vissa fall hämta ut spermier från testiklar eller bitestiklar att använda för provrörsbefruktning. Om detta ej är möjligt eller om mannen har anlag för en allvarlig ärftlig sjukdom kan ett alternativ vara insemination med sperma från annan man – givarinsemination eller donatorinsemination.

Både lesbiska par och ensamstående kvinnor kan få behandling med donerade spermier.

Telefonkontakt med kliniken

Om ni har några frågor kan ni ringa till donationsbarnmorskorna tisdagar och torsdagar, kl. 13.30 – 15.30, tfn 031-342 37 84.

Före behandlingen

Vilken utredning krävs för inseminationsbehandling?

Utredning av kvinnan som skall behandlas skall visa att äggledarna ej är skadade. För inseminationsbehandling måste livmoder och äggledare kontrolleras med kontrastultraljudsundersökning (HSS) eller normal laparoskopi (titthålsundersökning). I de fall där dessa undersökningar inte är normala kan man istället göra provrörsbefruktning med donerade spermier (spermiedonator-IVF).


Vi tar blodprover (HIV-test, hepatit B och C (gulsot), HTLV I och II, samt syfilis) i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar.

 

Hur går behandlingen till?

Läkarbesök före behandlingsstarten

Innan vi inleder behandlingen kallas paret/kvinnan för ett samtal. Vi går då igenom förutsättningarna för behandlingen och kompletterar om något saknas i utredningen. Kvinnan som skall behandlas bör ha skrivit upp datum för mensens första dag de senaste 3 månaderna. Läkaren kommer att diskutera lämplig behandling med er och ni har även möjlighet att ställa frågor till läkaren om behandlingen. 

Vid detta tillfälle får partnern i parförhållande underteckna Socialstyrelsens formulär, där han/hon godkänner att behandling med donerade spermier genomföres. Det är genom detta dokument som han/hon bindes till föräldraskapet för det barn, som förhoppningsvis blir resultatet av behandlingen

Enligt donationslagens bestämmelser kommer Ni också att kallas till ett samtal med vår kurator.

Så går det till

Vilka regler finns om givarinsemination?

Vem får utföra insemination?

Sedan 1985 finns det en lag med regler för givarinsemination. Från 2003 är även provrörsbehandling med donerade spermier tillåtet, dock endast på universitetssjukhus.

 

Om föräldraskap

Lagen säger att partner i parförhållande före behandlingens start skall underteckna en blankett, där han/hon intygar att han/hon förstått innebörden av behandlingen och samtycker till denna. När dokumentet undertecknats är partnern i alla lagliga bemärkelser förälder till det blivande barnet. Partnern kan återkalla sitt godkännande av behandlingen om detta sker innan behandling utförs.

 

Om anonymitet

Enlig lagen har barnet rätt att vid tillräcklig mognad få ta del av sjukhusets uppgifter om spermagivaren. Barnet har också rätt att få veta donatorns identitet. Några andra skyldigheter gentemot barnet har spermagivaren inte, bortsett från att han kan behöva lämna blodprov för faderskapsbestämning om det skulle uppstå tvivel huruvida graviditeten uppkommit genom inseminationsbehandling eller ej.

Donatorn har ej rätt att få information om de barn han har givit upphov till genom donation. Inte heller kan föräldrarna/föräldern få information om donatorns identitet. Samma regler gäller vid IVF med donerade spermier.

 

Om frysning av sperma och HIV-säkerhet

Socialstyrelsen föreskriver att endast frysförvarad sperma får användas vid donatorinsemination. Innan spermagivaren får lämna sperma för frysning måste han vara negativ vid HIV-testning. Innan sperma får tas ur frysen för insemination måste minst ett halvt år ha förflutit och mannen åter vara HIV-negativ.

 

  

Hur väljs spermagivarna ut?

Vi rekryterar spermagivare bland sjukhusets blodgivare och via annonser. Vi kräver att de skall vara fullt friska och det får inte finnas tecken på allvarlig ärftlig sjukdom hos deras närmaste släktingar. Helst bör givaren leva i ett stabilt parförhållande och ha egna barn.

Spermakvalitet måste vara perfekt och spermierna måste tåla frysförvaring.

Givaren undersöks för sådana sjukdomar som skulle kunna överföras genom sperma, såsom hiv/HTLV I och II, smittsam gulsot (hepatit B och C), klamydia, syfilis, kromosomanalys samt screening för cystisk fibros.

När vi väljer givare till ett par görs en matchning utifrån hudfärg, hårfärg, ögonfärg och längd.

 

Hur går inseminationsbehandlingen till?

Om kvinnan har regelbundna menstruationer ger vi en standardbehandling med ägglossningsstimulerande medicin. Man kontrollerar med ultraljud att äggblåsa/äggblåsor utvecklas. Vid lämplig tidpunkt gives en ägglossningsspruta. C:a 30-36 timmar efter ägglossningssprutan görs inseminationen på IVF-mottagningen.

 

Hur går inseminationen till?

Kvinnan ligger som vid en vanlig gynekologisk undersökning. Ett mjukt plaströr införs i nedre delen av livmodern och spermierna sprutas in. Behandlingen går fort och medför inget annat obehag än en vanlig gynekologisk undersökning. Kvinnan får ligga kvar 15 minuter efter behandlingen och kan därefter leva precis som vanligt. Vi ser gärna att partnern i parförhållande följer med till behandlingen.

Om mensen uteblir görs ett graviditetstest tre veckor efter inseminationen och om detta är positivt bokas en tid för ultraljudskontroll fyra - fem veckor efter inseminationen.

Om menstruationen kommer skall ni ringa och meddela detta och vi bokar tid för en ny behandling om ni önskar.

 

Hur många chanser får man?

Sex inseminationsförsök erbjuds. Om det på dessa försök inte blir någon graviditet avslutar vi behandlingen. Efter fyra behandlingar kan dock donator-IVF diskuteras och de sista två inseminationerna bytes mot en IVF-behandling.

 

Hur stor är möjligheten till graviditet?

Chanserna till att få ett levande fött barn är cirka 17 % per insemination.

 

Efter behandlingen

Du blir inte gravid efter en behandling

Detta betyder ingenting för nästa behandling. Majoriteten av behandlade blir inte gravida efter en behandling.

 

Du blir gravid men får missfall

Ungefär 15 % av alla graviditeter slutar med missfall såsom vid spontant uppkomna graviditeter. Det betyder i normalfallet ingenting för nästa behandling. De flesta missfall kommer tidigt eller upptäcks vid första ultraljudsundersökningen.

 

Du blir gravid men får utomkvedshavandeskap

Det är ovanligt, men kontrolleras vid ultraljudsundersökningen.

 

Du blir gravid med tvillingar

Tvillingar innebär ökad risk för förtidig födsel, varför man får ha noggrannare övervakning under graviditeten, upprepade ultraljudsundersökningar samt noggrann övervakning vid förlossningen. Om det upplevs som ett stort problem för er att få tvillingar, bör ni diskutera detta med ansvarig läkare och i första hand göra IVF med ett-äggsåterförande.

Komplikationer och risker

Medför behandlingen några risker?

Med de säkerhetskontroller som tillämpas räknar vi ej med några risker av själva inseminationen.

Däremot kan ägglossningsstimulerande behandling ibland leda till att det uppstår tillfälliga cystor i äggstockarna. Cystorna brukar försvinna av sig själva.

Ägglossningsstimulering kan även leda till att det utvecklas för många äggblåsor.

Det finns då risk för s.k. flerbörd. Man får då avbryta behandlingen och stimulera försiktigare med lägre doser nästa gång eller utföra spermiedonator-IVF.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Behandling med donerade spermier är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Behandling med donerade spermier ingår i tema Tema gynekologi