Benartärsjukdom

Kärlkramp i benen innebär att det gör ont i benen när man går en kortare sträcka. Det beror på att plack har lagrats på insidan av blodkärlen under en längre tid, så kallad åderförkalkning, vilket gör att blodet får svårare att passera till muskelcellerna.
Först får man en krampartad smärta i vadmusklerna när man går. Om man fortsätter att gå ökar smärtan och blir så intensiv att man tvingas stanna och vila. Då försvinner smärtan ganska snabbt.
Om det gör ont även när man vilar kan det tyda på att sjukdomen har förvärrats.
Artärerna är de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. Arteriella bensår kan man få om artärerna av någon anledning har blivit så trånga att blodet har svårt att nå ut i kroppen. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring och man får lättare sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.
Arteriella bensår brukar göra ont och man kan få svårt att sova eller röra sig som vanligt. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år. Arteriella bensår är något vanligare hos män än hos kvinnor och risken för att få dem ökar om man röker eller har diabetes.
Rökning är den i särklass största riskfaktorn för kärlkramp i benen. Dessutom bör man motionera regelbundet med till exempel promenader flera gånger i veckan, äta allsidig och lämplig kost och undvika att bli överviktig.
Utöver rökning är diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och uttalad övervikt andra riskfaktorer för kärlkramp i benen.
Kärlkrampen i benen kan ofta förbättras genom att man tränar – i första hand genom promenader. Det är inte farligt att man får ont i benen så man kan gärna pressa sig lite över smärtgränsen.

Stopp i blodflödet
I sällsynta fall kan det plötsligt bli helt stopp i blodflödet, oftast på grund av en blodpropp. Man får ont, benet blir blekt, kallare och känseln avtar. Då måste man åka till sjukhus direkt.

Blodtrycket vid ankeln ger oftast besked
Blodtrycket mäts på överarmen, men även på underbenet, precis ovanför fotleden. I stället för att lyssna med stetoskopet använder läkaren en så kallad doppler-apparat med ultraljud. Normalt är blodtrycket i underbenet lika högt som i armen eller något högre. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen tyder det på att det finns kärlförträngning i benet.

Hur blir man remiterad till bedömning av en kärlkirurg?
De flesta med dålig blodcirkulation i benen kan få hjälp av en allmänläkare på vårdcentral. Om man har svåra smärtor när man vilar och sår som inte läker, kan läkaren skriva en remiss till en kärlkirurgisk specialist som bedömer om det är lämpligt att operera.
Även vid kärlkramp i benen som stärkt begränsar livsföringen och är invalidiserande, kan läkaren remittera till en kärlspecialist.
Vid måttliga besvär av kärlkramp i benen görs som regel inga kärlkirurgiska ingrepp, men vid mer invalidiserande besvär som starkt påverkar livskvaliteten kan de övervägas. Vanligast görs de om man har vilosmärtor, svårläkta sår eller så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand.

Olika behandlingsmetoder
Mini-invasiv behandling eller öppenkirurgi.

Mini-invasiv behandling:
Mini-invasiv behandling sker på röntgenavdelningen, och innebär att man via ljumskpulsådern går in med tunna slangar för att först röntga blodkärlen genom att spruta in kontrastvätska och sedan med ledning av förändringarnas karaktär beslutar om lämplig behandling. Om man kan vidga kärlen genom så kallad ballongvidgning görs detta vid samma tillfälle. Ibland behöver man förstärka det vidgade området med tunna metallnät (stent). Detta är dagkirurgi. I särskilda tillfällen kan en övernattning vara nödvändigt.

Förberedelser vid mini-invasiv behandling
För att minska risken för infektioner är det viktigt med god hygien inför undersökningen. Tala om för koordinator/sjuksköterskan om du har problem med eksem/svampinfektion i ljumskar. På undersökningsdagens morgon eller kvällen innan skall du duscha och tvätta dig med en speciell bakteriedödande svamp, Descutan. Dessa svampar kan du köpa på Apoteket. (ett kombipaket med två svampar + schampo räcker) Följ anvisningarna. Om du av någon anledning behöver komma till oss kvällen innan, duschar du här. Du får lov äta en lätt frukost, t.ex. kaffe/te och smörgås om inget annat sägs. Ibland kan behandlingen kräva narkos.
Inför en kärlröntgen är det viktigt att dricka mycket för att skydda njurarna mot kontrastvätskan som ges under röntgenundersökningen. Drick gärna ett par extra glas vatten per dag, dagarna före den planerade undersökningen.
Har du problem med dina njurar, så får du före undersökningen vätskebehandling, vilket innebär dropp som ges under natten inför undersökningen..

Vi vill också att du sammanställer en aktuell medicinlista åt oss med uppgifter om namn, styrka och dos på de mediciner du äter. Du skall ta dina mediciner som vanligt.
Men om du är diabetiker och behandlas med tabletterna Glucophage eller Metformin skall du inte ta dessa undersökningsdagen.
Du skall inte heller ta vattendrivande mediciner undersökningsdagen.
Äter du medicinen Waran kontaktar du din AK-mottagning för att få hjälp med att tillfälligt sätta ut tablett Waran inför din kärlröntgenundersökning. Din ordinarie doktor eller läkaren på avdelningen informerar dig om när du kan börja ta dessa mediciner igen. Andra blodförtunnande mediciner kan också behövas sättas ut tillfälligt, kontakta koordinator för besked. Tablett trombyl kan du ta som vanligt.

Överkänslighet/allergi:
Det är viktigt att du meddelar eventuell överkänslighet mot läkemedel, kontrastmedel. Om du skulle vara överkänslig mot kontrastmedel så krävs det speciella förberedelser.

När du kommer till avdelningen träffar du en undersköterska och en sjuksköterska som kommer att ge dig information om undersökningen och du kan då också ställa de eventuella frågor som du vill ha svar på. Du förbereds på avdelningen med ett dropp i armen samt eventuellt en slang i urinblåsan, en så kallad kateter. Vi mäter även ditt blodtryck i ankeln.
Ibland kan väntetiden bli längre på avdelningen än planerat på grund av att röntgenavdelningen även bedriver en akut verksamhet. Även om det står en specifik tid i kallelsebrevet betyder det inte att du kommer att åka ner till röntgen den tiden.

Hur går undersökningen till?
Själva undersökningen/behandlingen utförs på röntgenavdelningen. Efter bedövning i huden punkteras blodkärlet i ljumsken med en injektionsnål. Genom nålen förs därefter en mjuk plastslang in i kärlet och kontrastvätska sprutas in. När kontrasten sprutas in får du en värmekänsla i kroppen. Detta är helt normalt och försvinner snabbt, samtidigt tas upprepade bilder. I många fall är det möjligt att åtgärda hinder direkt med en så kallad ballongvidgning eller stentning.

Är behandlingen riskfri?
Varje behandling är förenad med en viss risk. Din behandlande läkare informerar dig inför operationen.

Efter undersökningen
Efter undersökningen/behandlingen får du ligga helt plant i 2 – 6 timmar, tiden kan variera beroende på hur doktorn har tätat pulsådern efter insticket i ljumsken. Efter detta får du komma upp ur sängen. Innan hemgång tar vi bort urinkatetern och kontrollerar att du kan kissa.
Blåmärken vid insticksstället är inte ovanligt och oftast helt ofarligt. Uppstår en stor bula ska du dock kontakta oss.

Hemgång
Normalt sker hemgång under sen eftermiddag/kväll.
Om undersökningen/behandlingen dragit ut på tiden eller det medicinska tillståndet så kräver kommer du att få stanna över natten för observation.
Det är inte lämpligt att köra bil efter undersökningen, försök om möjligt ordna så att du blir hämtad. Du behöver inte vara sjukskriven efter en kärlröntgenundersökning men avstå tunga lyft eller dylikt de närmast tre följande dagarna.

Besked om resultat
Besked om resultatet av röntgen får du på avdelningen innan du går hem.

Risk finns att undersökningen blir ombokad
Trots att du fått en tid för din undersökning finns alltid en viss risk för att den kan bli uppskjuten eftersom röntgenavdelningen har en akut verksamhet.

Öppenkirurgi:
Vid en bypass-operation syr kirurgen in ett nytt kärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet. Till det nya kärlet används konstmaterial eller en blodåder, ven, från någon annan del av kroppen. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna, så kallad endartärektomi. I samband med operationen vårdas man på avdelningen 3-7 dagar.

Förberedelser i hemmet
Skriv gärna i förväg ner eventuella frågor du vill ha svar på inför/i samband
med/eller efter operationen.
Vi vill också att du sammanställer en eventuell medicinlista åt oss med uppgift om namn på den medicin du äter, ange styrka och dosering och tag då också med mediciner för första sjukhusdygnet. Det är viktigt att du meddelar oss eventuell överkänslighet mot läkemedel eller annat.
Om du är diabetiker och använder medicinen Glucophage/ Metformin skall du göra uppehåll med dessa 48 timmar innan operationen om du skall sövas.
Äter du tablett Waran skall du ta kontakt med din AK-mottagning som får hjälpa till med den tillfälliga utsättningen av tablett Waran i samband med operationen.
Speciella regler kan gälla för andra blodförtunnande mediciner, hör med doktor vid inskrivningstillfället.
Har du en Pacemaker vill vi veta det.
Det underlättar för vårdplaneringen om du tagit kontakt med din biståndsbedömare innan operationen eftersom du eventuellt kan behöva mer hjälp när du kommer hem.
Ta bara med det nödvändigaste såsom innetofflor och necessär. Smycken, kontanter och dyra kläder mår bäst hemma. Sjukhuset kan inte ansvara för tillhörigheter.

Förberedelser på sjukhuset inför din operation
Under inskrivningsdagen sker en del förberedelser men det blir också en del väntan. Något att läsa kan vara bra att ha med. Låt gärna en närstående följa med som stöd vid inskrivningen.
När du kommer till inskrivningsmottagningen träffar du både kirurg, narkosläkare, undersköterska och sjuksköterska som kommer att ge dig ytterligare information om ingreppet samt de rutiner som gäller inför din operation och vistelse här. För att kunna planera din vård individuellt kommer dessa personer att behöva vissa uppgifter om din hälsosituation. Speciellt viktigt är att du informerar om vilka mediciner du äter, om du behöver hjälp med vissa moment i ditt dagliga liv och om du har allergier.

Är operationen riskfri?
Riskerna med ingreppet får vägas mot sjukdomen. Information om detta får du av läkare och sjuksköterska.

Dagen före operationen
För att minska risken för infektioner är det väldigt viktigt med god hygien inför operationen och du måste därför duscha tre gånger. Första gången på morgonen dagen före operationen med en speciell bakteriedödande svamp Descutan. Tvätta dig noga och enligt bruksanvisningen. På sjukhuset duschar du en gång på kvällen före operationen och en gång på operationsdagens morgon.
Denna dag får du äta och dricka som vanligt fram till midnatt.

Operationsdagen
Du blir väckt ca.05.30- 06.00 om du har fått en tidig operationstid, för att du skall göra din tredje och sista dusch. Ibland blir man även rakad i ljumskarna/på benen. Du får ingen frukost då det är viktigt att din magsäck är tom inför operationen. Du skall inte ta några av dina egna mediciner på morgonen utan du får de mediciner som narkosläkaren har ordinerat.
När du kommer till operationssalen tas du emot av narkospersonalen.

Efter operationen
Under de första timmarna efter operationen vårdas du på en övervakningsavdelning eftersom det är extra viktigt att observera och kontrollera dig och din blodcirkulation. Därefter kommer du tillbaka till avdelning 18 för fortsatt vård och mobilisering.
Rehabiliteringen börjar direkt efter operationen. Det är viktigt för dig att följa de råd vi ger gällande andningsträning och mobilisering. Att sitta uppe i fåtölj och röra sig så mycket som möjligt underlättar den fysiska återhämtningen och minskar risken för komplikationer i form av blodpropp eller lunginflammation. Även om du känner dig trött och orkeslös så är det av största vikt att du försöker sitta uppe eller röra dig på avdelningen så mycket som möjligt. Din egen insats är av största betydelse. Vår sjukgymnast kommer att vägleda dig och hjälpa till med träningen
Hela benet kan bli svullet efter operationen. Detta orsakas av att det efter en lyckad operation kommer ned mer blod i benet än vad som var fallet innan. Svullnaden kan vara märkbar i flera månader men avtar med tiden.
Efter operationen är det viktigt att du tvättar dig ordentligt i ljumskarna i samband med duschning, för att undvika infektioner i operationssåret.

Var fortsatt uppmärksam på ...
Om du skulle få tilltagande smärta, feber, varbildning från såren eller vid ihållande eller tilltagande besvär av annat slag, bör du kontakta den mottagning där du kontrolleras. Om detta inträffar på helgen får du gärna ringa till oss på avdelningen. Om du är rökare minskar du risken för sårproblem ju fler dagar du är rökfri före operationen. Om du fortsätter att röka efter operationen äventyrar du alldeles påtagligt resultatet. Du kommer att få ett återbesök på kärlmottagningen ca en månad efter operationen.

Risk finns att operationen blir ombokad.
Trots att du fått en tid för din operation finns alltid en liten risk för att den kan bli uppskjuten eftersom sjukhuset har en akutverksamhet.

Bra att sluta röka
Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man fortare återhämtar sig. Man bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om man kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Hur länge varar förbättringen efter ett ingrepp?
Förträngningar i benens pulsådror kan sitta i bäckenartärerna, i låret eller nedanför knäet. Ju längre upp i kroppen stoppet sitter, desto bättre resultat ger ingreppen. Nio av tio som opererats i bäckenet är fortfarande bättre efter fem år. Av dem som opererades nedanför knäet är fyra av tio bättre efter lika lång tid. Anledning till detta faktum är sannolikt att det högre blodflödet i kärlen ovanför ljumsken gör att åtgärderna där får bättre effekt.

Man kan förebygga sår på fötterna på egen hand
Om man har dålig cirkulation i pulsådrorna bör man undvika att få sår på fötterna. Det gäller särskilt om man har diabetes. Sår kan nämligen infekteras och leda till kallbrand. Bra fotvård kan däremot minska antalet amputationer bland personer med diabetes.
• Inspektera fötterna dagligen för att upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Med hjälp av en liten spegel kan man se hela foten.
• Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka särskilt noga mellan tårna. Använd en mjuk handduk.
• Smörj in med fuktighetsbevarande kräm vid torr och sprucken hud.
• Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta.
• Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd fotfil av sandpapper.
• Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa.
• Vid problem kan man rådfråga distriktssköterskan eller professionell fotvårdare. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Benartärsjukdom är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.