Benskörhet

Kallas också Osteoporos

Senast ändrad 2015-12-09 av Angelica Malmgren Jarlert Sjuksköterska

Benskörhet kallas också för osteoporos. Om man har benskörhet är skelettet skört och man har lättare att få benbrott. Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben i kroppen är rubbad, så att mer ben bryts ned än vad som återbildas. Skelettet får då en sämre hållfasthet.
Benskörhet är vanligast hos kvinnor. Det beror på att kvinnor har lägre benmassa från början och den minskar dessutom ytterligare efter klimakteriet. Risken för att få benskörhet och råka ut för olika benbrott kan öka av många olika anledningar, till exempel vissa sjukdomar eller läkemedel. Benskörhet är vanligare vid flera inflammatoriska reumatiska sjukdomar. 

Så ställs diagnosen

Oftast upptäcks benskörhet först när man får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Eftersom skelettet är skört kan det inträffa även vid mindre olyckshändelser. Ofta är det handlederna, höfterna, kotorna eller överarmen som skadas.

Behandlingsalternativ

Om man har benskörhet kan man behandlas med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott.
Man kan hjälpa till att bevara sin bentäthet genom att röra på sig, vistas utomhus och se till att kroppen får tillräckligt med kalcium och D-vitamin.
Det är också bra att ordna miljön hemma så att man minskar risken för att falla omkull och bryta ben i kroppen.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Benskörhet är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Benskörhet ingår i tema Tema geriatrik