Blodbrist

Kallas också Anemi

Blodbrist (anemi) innebär att blodvärdet (Hb )hos en person är lägre än det är när hen är frisk. Hb-värden varierar kraftigt mellan friska individer, men om man inte har tillgång till tidigare ”friska” Hb-värden kan man använda statistiska gränsvärden.

Ett Hb under 130 g/l hos en man eller 120 g/l hos en kvinna innebär oftast (men inte alltid) blodbrist; en person med Hb 135 g/l kan ha blodbrist om hens normala värde är 155 g/l.

Mätningen av Hb är ganska exakt, men är beroende av provtagningsförhållanden. Värdet kan variera med 5-10 g/l utan att det har någon betydelse.

Vuxna friska män har 10-15 g/l högre Hb i genomsnitt än friska kvinnor (utan järnbrist pga menstruationer).

Friska kvinnor bibehåller i princip sitt Hb under hela livet, men männen sjunker något fr.o.m. 70 års ålder, varvid könsskillnaden i Hb försvinner.

Symtom vid blodbrist beror på nedsatt syretransport men också på andra symtom som hör ihop med orsaken till blodbristen. Symtomens svårighetsgrad beror på hur snabbt anemin har utvecklats. Vid långsam nedgång i Hb kan patienten vara opåverkad trots mycket lågt Hb, vid snabb nedgång kan svåra symtom tillstöta, inte minst hjärtlungsymtom (andnöd, kärlkramp) och då behöver patienten utredas och behandlas inneliggande.

Blodbrist uppstår genom tre huvudgrupper av orsaker: akut blödning, nedsatt bildning av normalt hemoglobin (Hb) och ett abnormt snabbt försvinnande av röda blodkroppar (hemolys).

Nedsatt bildning av normalt Hb ses vid brist på järn, vitamin B12 eller folsyra, vid nedsatt funktion i benmärgen (inflammation, infektion, blodcancersjukdom, påverkan av vissa gifter såsom cellgifter, alkohol etc), samt vid medfödda störningar i blodkroppsbildningen, och brist på erytropoetin (vid fr.a. njursvikt).

Hemolys kan uppstå utan känd orsak, som läkemedelsbiverkan och vid andra svåra sjukdomar. Inte sällan föreligger flera samverkande orsaker till anemin, och en strukturerad utredning syftar dels till att klarlägga anemimekanism(er), dels bakomliggande sjukdom(ar).

Så ställs diagnosen

Utredning av anemi utgår från bedömning av de röda blodkropparnas storlek samt om blodbildningen är ökad, normal eller minskad, vilket bedöms m hj a mängden retikulocyter (förstadium till röda blodkroppar) i blodet.

Nedsatt bildning av Hb pga brist på järn, vitamin B12 och folsyra kan diagnosticeras med känsliga metoder, och en viktig del i diagnostiken är att patientens Hb stiger på rätt behandling samtidigt som retikulocyterna stiger. Även vid blödning och hemolys utan brist ökar retikulocyterna.

Vid fortsatt oklart fall eller om övriga blodvärden är påverkade blir det aktuellt med benmärgsundersökning, vid vilken man får mer detaljerad information och bl.a. kan diagnosticera ev blodcancersjukdom.

Personer med ursprung i länder kring Medelhavet och i ett område mot Fjärran Östern kan vara bärare av anlaget för talassemi, den globalt sett vanligaste ärftliga genetiska rubbningen. Bärare har alltid en måttlig, icke symtomgivande blodbrist. Om två bärare skaffar barn tillsammans finns 25% risk attt barnet får anlaget i dubbel uppsättning och därmed riskerar att få talassemia major. Denna sjukdom leder till ett uttalat behov av blodtransfusioner hela livet, vilket i sin tur leder till en abnorm inlagring av järn (se nedan under behandling).

 

Behandlingsalternativ

Vid uttalade symtom av akut blodbrist, dvs när man snabbt behöver höja Hb, ges blodtransfusion(er). Patienten behöver då vårdas på sjukhus, vid behov på intensivvårdsavdelning. Strikt sängläge, smärt- och ångestlindring ges för att minska syrekonsumtionen, och observation avseende hjärtt-lungfunktion kan bli aktuellt. Syrgas ges oftast. En enhet blod ger en höjning av Hb med upp till 10 g/l, och krävs flera enheter skall man ta ställning till att ge även koagulationsfaktorer och trombocyter.

För patienter som absolut inte kan ta emot blodtransfusion kan man ge annan behandling, som ev kan normalisera Hb även om det tar längre tid. Vid akut hemolys ges primärt högdos kortison, blodtransfusioner är komplicerat och ges v b i samråd med blodcentral. Icke-akut blodbrist kan behandlas polikliniskt, där är uppföljningen viktig för att bekräfta fr.a. misstänkta bristtillstånd. Både järn, vitamin B12 och folsyra kan ges i tillräckligt stora doser i tablettform, undantaget till patienter med omfattande sjukdom i tunntarmen.

En del patienter kan inte ta järntabletter p g a dosberoende magtarmbiverkningar, fr.a. förstoppning. Lägre dos under längre dos, att pröva ett annat preparat kan avhjälpa detta, men i en del fall får man överväga intravenös järntillförsel. De preparat som används idag är säkra och har oerhört sällan biverkningar, varför de kan ges polikliniskt, med de försiktighetsåtgärder som gäller för all medicin som injiceras.

Övrig anemibehandling riktar sig mot patientens grundsjukdom; även vid blodcancer kan bristtillstånd och hemolys behöva behandlas parallellt med grundsjukdomen.

Anemi hos patienter med brist på erytropoetin (EPO, normalt hormon som bildas i njurarna och som stimulerar blodbildningen), fr.a. de som har njursvikt, behandlas framgångsrikt med erytropoetin. Kontroller efter anemibehandling beror helt på anemimekanism(erna) och bakomliggande sjukdom(ar).

De flesta fall med anemi utreds och behandlas inom primärvården, och vid behov i samråd med utvalda specialister. Anemi vid en viss typ av blodcancer kan också ha gynnsam effekt av behandling med EPO, men i åtskilliga kroniska förlopp är regelbundna blodtransfusioner nödvändiga. Detta medför en ökad abnorm inlagring av järn med risk för organskador, och läkemedel för att åstadkomma utsöndring av järn via urin o/e avföring kan bli aktuella.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Blodbrist är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Blodbrist ingår i tema Tema hematologi