Centrala infarter

Senast ändrad 2016-07-08 av Anki Delin Eriksson Verksamhetsutvecklare, Handläggare, övergripande verksamhetsplanering

Text av Anki Delin Eriksson, verksamhetsutvecklare, verksamhet onkologi och Sophie Lindgren, enhetschef, barnneuropsykiatriska kliniken (BNK), Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Det finns olika typer av centrala infarter, såsom central venkateter (CVK), perifert inlagd centralvenkateter (PICC-Line) och subkutan venport vilka kommer att presenteras i denna text. Din läkare avgör vilken central infart som passar för just din situation.

CENTRAL VENKATETER(CVK)

En central venkateter är en tunn plastslang som förs in i ett av kroppens större blodkärl, vanligast under nyckelbenet eller på halsen. Den används för att ge dig läkemedel som injektion eller dropp samt blodprovstagning. På detta sätt slipper du bli stucken i armarna. En CVK kan ha en eller flera lumen. När du inte behöver din CVK längre tar man bort den på sjukhuset eller på din vårdcentral genom att lossa på stygnen och dra ut slangen.

Förberedelser
Förberedelserna kan vara olika beroende på hur lång tid din CVK ska sitta. Om du ska ha CVK:n kortare tid än 2 veckor räcker det med att du duschar med tvål och tvättar håret med vanligt schampo före CVK-inläggningen.

Om du ska ha din CVK längre tid än så är förberedelserna lite fler. Du får instruktioner att tvätta dig med ett bakteriedödande medel kvällen och morgonen före CVK-inläggningen. Samma kväll ska du ta på dig rena kläder och bädda sängen med rena lakan. Det kan variera hur lång tid innan CVK-inläggningen som du ska avstå från att äta och dricka. Kontakta mottagningen som samordnar din CVK-inläggning för instruktioner. Vid behov kan du få en smärtstillande och/eller rogivande tablett innan CVK-inläggningen.

Så här går det till att lägga in en CVK
CVK läggs in på operation i lokalbedövning, vilket innebär att du är vaken men blir bedövad i det område där den sätts in. Vid behov kan du få smärtstillande och rogivande läkemedel under inläggningen. Efteråt behöver du göra en lungröntgen för att kontrollera att CVK:n ligger korrekt innan den kan användas.

Att leva med en CVK
Varje gång din CVK ska användas kontrollerar sjuksköterskan att katetern ligger i ett blodkärl. Detta gör sjuksköterskan vanligtvis genom att aspirera blod i en spruta. Din CVK läggs om och spolas minst 1 gång i veckan, man byter förband och tvättar av runt insticksstället. Ibland kan ditt förband behöva bytas oftare, t ex på grund av svettutsöndringar. Du bokar själv tid på din vårdcentral för provtagning och omläggning av din CVK. Remiss får du av din läkare eller sjuksköterska.

Det är bra om du själv kan titta till CVK:n och huden runt slangen dagligen. En klämma sitter på slangen och den måste alltid vara stängd när det inte går något dropp. Du ska vara uppmärksam på om det blir rött, kommer var eller ömmar vid insticket. Var även uppmärksam på om svullnad och/eller rodnad av armen och halsen på den sida där CVK:n sitter uppstår. Även feber, sjukdomskänsla eller andningssvårigheter kan vara tecken på att en komplikation uppstått. Kontakta i så fall din vårdcentral alternativt sjukhuset om du är under pågående behandling.

Du kan duscha som vanligt om förbandet sitter tätt över insticksstället. Duscha inte rätt på förbandet eller där slangen går in under förbandet. Om förbandet är smutsigt, fuktigt eller lossnar ska det bytas. Kontakta då din vårdcentral om det är vardag. Kvällar och helger kontaktar du sjukhuset där din behandling pågår.

 

PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER(PICC-line)

Detta är en tunn plastslang/kateter som läggs in via en kanyl i ett av kroppens större blodkärl via ett mindre kärl i överarmen. Genom slangen kan du få läkemedel, dropp och lämna blodprover utan att behöva bli upprepat stucken i armarna.

Förberedelser
Inför detta ingrepp är det viktigt att huden i området noggrant rengjorts för att förebygga eventuella infektioner orsakade av dina egna hudbakterier. På morgonen före inläggning ska du tvätta armarna och armhålorna med tvättsvamp som är förbehandlad med desinfektionsmedel. Tvättsvampen finns att köpa på apoteket alternativt att du får den tillhanda av sjukhuset. Tvätta 3 minuter och byt till rena kläder. Innan själva inläggningen kommer den valda armen att tvättas ytterligare en gång med desinfektionsmedel.

Så här går PCC-Line-inläggningen till
Inläggningen sker med hjälp av ultraljud antingen på röntgenavdelningen på sjukhuset eller på enhet där specialkompetens finns. Du kommer att få lokalbedövning i huden innan katetern förs in. Om inte det med säkerhet har kunnat fastställas att kateterspetsen ligger på rätt plats kan du eventuellt genomgå en lungröntgenundersökning efter ingreppet innan din PICC-line kan användas för behandling.

Att leva med en PICC-Line
Din PICC-line läggs om och spolas minst 1 gång i veckan, man byter förband och tvättar av runt insticksstället. Ibland kan ditt förband behöva bytas oftare t ex på grund av svettutsöndringar. Du bokar själv tid på din vårdcentral för provtagning och omläggning av din PICC-line. Remiss får du av din läkare eller sjuksköterska.

Det är bra om du själv kan titta till din PICC-line och huden runt slangen dagligen. När du duschar täcker du över din PICC-line med ett extra förband. Du ska vara uppmärksam på om det blir rött, kommer var eller ömmar vid insticket. Var även uppmärksam på om svullnad och/eller rodnad av armen och halsen på den sida där PICC-slangen sitter uppstår. Även feber, sjukdomskänsla eller andningssvårigheter kan vara tecken på att en komplikation uppstått. Kontakta i så fall din vårdcentral alternativt sjukhuset om du är under pågående behandling.

 

SUBKUTAN VENPORT (port-a-cath)

En subkutan venport är en dosa med en slang som opereras in i ett blodkärl på halsen och under huden vid bröstkorgen. Du får en subkutan venport när du behöver få upprepade behandlingar direkt in i blodet under längre tid (mer än en månad) eller att du av någon annan anledning inte kan ha en CVK eller en PICC-Line. Genom dosan kan du få läkemedel, dropp och lämna blodprover utan att behöva bli stucken i armarna.

Venporten är en dosa av plast med ett membran som tål att stickas i med nål många gånger. Du kan se och känna dosan utanpå huden som en liten förhöjning. Venporten kan användas under lång tid, upp till flera år och du kan leva som vanligt med den. I samband med operationen får du ett kort med information om just den venport som du har fått. Det är viktigt att du alltid visar kortet när du uppsöker vården och träffar annan sjukvårdspersonal än du brukar.

Förberedelser
De flesta infektioner uppkommer av den egna bakteriefloran. För att förebygga och minska risken för infektioner skall du kvällen före och på operationsdagens morgon duscha med tvättsvamp för desinfektion. Sov i rena sängkläder och ta på dig rena kläder. Du kommer att få instruktioner av din sjuksköterska eller läkare. Tvättsvampen köper du på apoteket alternativt får du den av sjukhuset. Det kan variera hur lång tid innan operationen du ska avstå från att äta och dricka. Kontakta mottagningen som är ansvarig för din operation för instruktioner.

Operationen går till så här
Venporten opereras in på operationsavdelningen. Området där venporten skall opereras in tvättas med desinfektionsmedel/hudsprit. För att skydda det tvättade området täcks du med operationsdukar. Oftast görs operationen i lokalbedövning. Det innebär att du är vaken och att området där venporten ska sitta bedövas med lokalbedövningsmedel. Vid behov kan du få smärtstillande och rogivande läkemedel under operationen. Efteråt behöver du göra en lungröntgen för att kontrollera att venporten ligger korrekt innan den kan användas.

Hur mår jag efter operationen?
Efter operationen får du stanna en stund på uppvakningsavdelningen där puls och andning kontrolleras. Du kan oftast gå hem samma dag. Såret kan ömma under några dagar efter operationen. När såret läkt blir det ett litet ärr i huden över dosan. Såret sys ihop med stygn som antingen är självupplösande eller som måste tas bort efter ca 10 dagar. Du får instruktioner från den mottagning som samordnar din operation innan du går hem.

Att leva med en venport
Venporten kan användas så fort den är inlagd. När såret har läkt behöver du inget förband och du kan bada och basta om inte en nål är insatt i dosan. När venporten inte används behöver den inte skötas om på något särskilt sätt.

När du ska få behandling sätts en nål in i dosan. Nålen kan sitta i sju dagar och täcks av ett förband. Därefter byts den eller tas bort. Om du tycker det är obehagligt att få ett stick kan du be att få lokalbedövningssalva på huden.

När venporten inte längre behövs tas den bort genom en liknande operation som gjordes när den lades in.

Ibland uppstår komplikationer. Var uppmärksam på om du får feber, svårigheter med andningen, smärtor kring operationssåret eller smärtor när porten används, rodnad, svullnad eller ömhet kring porten eller i armen och halsen på den sida som porten sitter. Kontakta i så fall din vårdcentral alternativt sjukhuset om du är under pågående behandling.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Centrala infarter är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.