Claudicatio intermittens

Kallas också Fönstertittarsjukan, Arteriell cirkulationsinsufficiens

Senast ändrad 2016-11-08 av Joakim Nordanstig Överläkare

Tvingas du att stanna och vila under långpromenaden på grund av gångrelaterade smärtor i benen? Detta symptom kan bero så kallad ”fönstertittarsjuka” (sjukdomens latinska namn är claudicatio intermittens). Fönstertittarsjuka är en vanlig sjukdom som drabbar cirka 7 % av alla människor över 60 års ålder i Sverige.

En person med fönstertittarsjuka har åderförkalkning i benens blodkärl, vilket kan orsaka smärtor i benen under promenad. Smärtan försvinner i vila, och benämningen fönstertittarsjuka kommer sig av att man ofta tvingas stanna upp för att återhämta sig från besvären, varvid tillfälle ges att i väntan på att symptomen skall försvinna titta i skyltfönster för att fördriva tiden. Gångbegränsningen kan vara mer eller mindre uttalad och försämra livskvaliteten påtagligt.

Så ställs diagnosen

Personer som drabbas av fönstertittarsjuka får smärtor i benet eller benen enbart när de går. Om de fortsätter att gå trots smärtan, blir symptomen till slut så svåra att de måste stanna. Smärtorna är vanligast i vaden, men kan även sitta i lår och höft.  Efter en kort stunds stillastående, avtar ofta symptomen inom en till ett par minuter, och promenaden kan återupptas. Just det snabba avklingandet av besvären i vila är kännetecknande för fönstertittarsjuka.

Förutom dessa typiska besvär, kännetecknas åderförkalkning i benens blodkärl av svag eller utebliven puls i benen (ljumske, knäveck, fötter). Läkaren gör även en blodtrycksmätning i fötterna med en handhållen ultraljudsapparat.

För läkaren är det också bra att få information om den smärtfria- samt den maximala gångsträckans längd, alltså så långt du kan gå innan smärtorna debuterar, samt hur långt du kan gå innan det gör så ont att du måste stanna. Sträckan kan variera betydligt och vara individuellt olika, medan den maximala gångsträckan varierar mindre från gång till gång. Besvären är relaterade till graden av ansträngning – ju fortare gång, desto kortare gångsträcka. Gångsträckan är vanligen betydligt kortare i uppförsbackar jämfört med på plan mark. Läkaren kommer också att fråga dig vad du gör när du inte längre kan gå och vad som då händer med smärtorna.

Behandlingsalternativ

Som en konsekvens av åderförkalkningssjukdomen, har patienter med fönstertittarsjuka också en förhöjd risk att drabbas av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt. Åderförkalkning är nämligen den gemensamma nämnaren för alla dess tre folksjukdomar (hjärtinfarkt, stroke och fönstertittarsjuka).

Samtliga patienter med fönstertittarsjuka erbjuds därför blodförtunnande läkemedel och blodfettssänkande behandling. Dessutom är det viktigt med rökstopp hos rökare, behandling av förhöjt blodtryck, förbättrade blodsockernivåer hos diabetiker samt viktreduktion hos överviktiga. Bensymptomen vid fönstertittarsjuka kan lindras av medicinska behandlingsinsatser och gångträning men även kärlkirurgiska ingrepp kan minska symptomen.

Alla patienter ska rekommenderas fysisk träning, framför allt gångträning. Träningen går ut på att gå tills smärtan i benet är påtaglig, varefter patienten ska stanna och vila tills smärtan avtar och därefter upprepa. Om träningen genomförs regelbundet (cirka tre gånger per vecka) kan patienten förbättra sin smärtfria gångsträcka avsevärt. Träning kan rekommenderas utomhus, och då gärna i form av rask stavgång, som visat sig särskilt bra för att öka gångsträckan hos patienter med fönstertittarsjuka. Träning på gångmatta (finns på de flesta gym) kan också rekommenderas. Även andra träningsformer har gynnsamma effekter på både gångsträcka och generell hjärt-kärlrisk, och kan rekommenderas som ett komplement till gångträningen.

Patienter som inte svarar tillfredsställande på ovanstående behandling kan komma ifråga för specifik läkemedelsbehandling som i vissa fall kan minska bensymptomen. En mindre andel patienter med fönstertittarsjuka kommer trots ovanstående behandlingsåtgärder inte att i tillräcklig utsträckning förbättras. I vissa väl utvalda fall kan därför kärlkirurgisk behandling att bli aktuell.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Claudicatio intermittens är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.