Datortomografi - kärl

Senast ändrad 2016-01-21 av Wisam Witwit Underläkare, ST

Datortomografi är en speciell röntgenundersökning som ger detaljerade bilder av den undersökta strukturen som t ex kroppens kärlsystem. Undersökningen utförs av röntgensjuksköterskor. En röntgenläkare granskar sedan bilderna och bedömer om det finns tecken till sjukdomar eller skador.

 Hur går det till att få bilder?

En datortomograf sänder ut röntgenstrålning i olika vinklar. Efter databehandling av signalerna får man detaljerade bilder av kärlsystemet.

 Varför gör man undersökningen?

Datortomografi av kärlsystemet görs för att kunna bedömma om det finns tecken till sjukdomar eller skador i kärlen. Exempel på påvisbara sjukdomstillstånd är artärbråck, skador på kärlväggarna eller blodpropp.

Före undersökningen

Innan undersökningen börjar kommer röntgenpersonalen att informera patienten om hur undersökningen går till och hur man ska förhålla sig för att bilderna ska bli så bra som möjligt. Man bör ta av sig sådana smycken och kläder på undersökt kroppsdel som innehåller metall.

 Nästan alltid behöver man tillföra kontrastvätska till blodet vilket oftast sker genom en så kallad venkateter i armen. Det används en tunn nål för att placera katetern, vilket kan göra lite ont. Vid tillförsel av kontrastvätska känner de flesta en snabbt övergående värmekänsla i kroppen. För vissa patienter kan det vara farligt att få kontrastmedel och därför frågar röntgenpersonalen alltid innan om patienten har en njursjukdom, har några allergier eller använder metformin eller liknande läkemedel (se nere).

Så går det till

Man får ligga på ett patientbord som kan föras in i maskinens öppning, så kallad ”gantry”. Undersökningen utförs i ryggläge. Det är viktigt att patienten ligger stilla under bildtagningen och det kan även vara nödvändigt andan. Då bildtagningen i regel går mycket fort brukar det inte vara något problem att hålla andan. Under själva bildtagningen är patienten ensam i undersökningsrummet, men har kontakt till röntgenpersonalen via mikrofon/högtalare. Det kan ibland vara nödvändigt att ta ytterligare bildserier under samma undersökning. Undersökningen tar vanligtvis 5-20 minuter.

Efter undersökningen

Efter undersökningen mår man i de flesta fall som vanligt. Det rekommenderas vanligtvis att dricka rikligt med vatten efter undersökningen om man har fått kontrastmedel i blodet. Svaret på undersökningen skickas till den doktor som skrivit remissen.

Komplikationer och risker

Alla undersökningsmetoder som baseras på röntgenstrålning är potentiellt hälsovådliga. Därför bör dessa metoder bara användas om det är säkert att nyttan med undersökningen är större än faran man utsätter patienten för. Under graviditeten brukar DT-undersökning undvikas om den inte gäller ett livshotande tillstånd eller en viktig diagnos.

Diabetiker som får kontrastmedel och tar Metformin, Glucophage eller Avandamet behöver vanligtvis göra ett uppehåll av medicineringen. Patienten kommer att få exakt information i så fall.

 Vid kontrasttillförsel finns viss risk för utveckling av en allergisk reaktion. I de flesta fall är den inte allvarlig och går snabbt över. En svår reaktion är sällsynt, men röntgenpersonalen är förberedd och vet hur man hjälper patienten i nödfall.

Vid känd njursjukdom kan kontrastmedel försämra njurfunktionen ytterligare. Beroende på läkarbedömning kan kontrastmedel ges ändå.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Datortomografi - kärl är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Datortomografi - kärl ingår i tema Tema radiologi