Datortomografi - tjocktarm

Kallas också DT colon, CT-kolografi, DT-kolografi

Senast ändrad 2016-05-26 av Wisam Witwit Underläkare, ST

Datortomografi är en speciell röntgenundersökning som ger detaljerade bilder av den undersökta strukturen som t ex tjocktarmen. Undersökningen utförs av röntgensjuksköterskor. En röntgenläkare granskar sedan bilderna och bedömer om det finns tecken till sjukdomar.

 Hur går det till att få bilder?

I en datortomograf sänds en röntgenstråle igenom kroppen från olika vinklar samtidigt som britsen som man ligger på sakta förflyttas igenom det område som man vill avbilda, det blir flera tusen bilder som sedan röntgenläkaren tittar på.

 Varför gör man undersökningen?

DT-kolografi görs för att kunna bedömma tjocktarmen som vid en vanlig koloskopi (här förs en slang med en kamera hela vägen in i tjocktarmen). DT-kolografi har fördelen att den är mindre obehaglig för patienten och den är särskilt bra på att påvisa tumörer och polyper i tjocktarmen.

Före undersökningen

Innan man gör en datortomografi av tjocktarmen kommer det ett tjockt brev hem i posten; däri finns kallelsen där undersökningsdatum och -tid framgår. Skulle man inte ha möjlighet att komma just denna dag bör man ringa i god tid och avboka/ändra på det telefonnummer som finns på kallelsen.

Inför undersökningen tar man ett blodprov för bestämning av njurfunktionen (kreatinin) om man inte redan gjort detta nyligen. Har patienten diabetes bör blodsockret kontrolleras oftare före och efter undersökningen, eftersom ändrade kosthållningen och laxeringen eventuellt kan påverka blodsockernivåerna. Om patienten har behandling med insulin rekommenderas patienten att ta kontakt med sin diabetessköterska. Tar man tabletter av metformintyp skall dessa inte tas efter undersökningen, förrän ett nytt blodprov tagits inom 2-3 dagar för bestämning av njurfunktionen. Diabetessköterskan eller din vårdcentral kan hjälpa till med detta. Metforminbehandlingen skall inte återupptas förrän blodprovet analsyerats och visat normal eller oförändrad njurfunktion.

För att undersökningen skall bli så bra som möjligt skall tarmen vara helt ren undersökningsdagen; man bör därför noga följa de förberedelser som skickats med i paketet.

Så går det till

På själva undersökningsdagen kommer patienten till röntgen och anmäler sig i kassan, där man har möjlighet att fråga om det är något som man funderat på.

När patienten kommer in på undersökningsrummet så får hen byta om till lämplig klädsel och röntgensjuksköterskan sätter en nål i ett blodkärl i armen (en tunn liten plastslang).

Gasen (koldioxid, samma som i kolsyrade drickor) fylls på i ändtarmen via en tunn plastpip som förs in några centimeter. Nu kommer patienten att få ligga på höger och vänster sida för att gasen skall kunna fördelas fint i hela tjocktarmen. Det man kan känna är ett obehag av en uppkörd och stinn mage.

 

Första bildserien man tar ligger patienten på mage (går inte detta så tar man två serier, en där man ligger på höger och där man ligger på vänster sida) och åker in i maskinen, där ombeds man att andas in och hålla andan. Sedan tas en serie där patienten ligger på rygg och nu ges också att ett kontrastmedel i armen, i den nål som röntgensjuksköterskan tidigare satt. Detta kontrastmedel gör att man får en övergående värmekänsla i hela kroppen och en metallsmak i munnen. En röntgenläkare kommer nu och tittar igenom serierna för att se att hela tarmen är bra fylld, ibland behövs det tas kompletterande serier. Undersökningen tar ca en halvtimma.

 

Efter undersökningen

Efter undersökningen kan patienten känna lite obehag av uppkördhet men det försvinner under dagen. Man får äta och dricka som vanligt men det brukar vara bra om man tar lite lättare lunch innan tarmarna kör igång som vanligt, för att förhindra magknip. Svaret på undersökningen kommer efter ca en vecka till den doktor som skrev remissen, som patienten sökte hos för sina besvär. Hur man får svaret varierar, vanligast brukar man få det på ett återbesök men vissa får ett via brev eller ett telefonsamtal.

Komplikationer och risker

Alla undersökningsmetoder som baseras på röntgenstrålning är potentiellt hälsovådliga. Därför bör dessa metoder bara användas om det är säkert att nyttan med undersökningen är större än faran man utsätter patienten för. För en DT-kolografi kan stråldoserna vara relativt höga, nytan med att tidigigt upptäcka en ev cancer väger dock betydligt mer. Man försöker undvika röntgenundersökningar hos gravida kvinnor.

För att kontrastmedel tillförs till blodet bör njurfunktionen kontrolleras innan och ev efter undersökningen och diabetiker måste ev anpassa sin medicinering (se ovan). Dessutom finns viss risk för utveckling av en allergisk reaktion. I de flesta fall är den inte allvarlig och går snabbt över. En svår reaktion är sällsynt, men röntgenpersonalen är förberedd och vet hur man hjälper patienten i nödfall.

 Att man blåser upp tarmen med koldioxid medför en minimal risk för perforation/bristning av tarmen.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Datortomografi - tjocktarm är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Datortomografi - tjocktarm ingår i tema Tema radiologi