Depression

 

 

DEPRESSION

Depression är en vanlig sjukdom.  Cirka 350 miljoner personer i världen lider av den.

En person utav fem drabbas någon gång i livet av depression. Kvinnor insjuknar i depression mer än män, cirka dubbelt så mycket.

Bland kvinnor så insjuknar mellan 10 och 20% efter förlossning

Depressionssjukdomar kan vara mycket invaliderande och är bland de största orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i världen, enligt WHO (World Health Organisation)

Risk för själmord är cirka 20 gånger högre hos patienter med depression.

Det finns dock olika former och olika grader av depression. Det är viktigt att inte missförstå depression med tillfälliga övergående känslor av nedstämdhet och uppgivenhet. Numera används begreppet depression i det vanliga språket även utöver själva sjukdomsbeskrivningen.

 

Depression kan vara:

-          Unipolär, dvs med enbart depressiva episoder

-          Bipolär, med depressiva episoder som alterneras med maniska eller hypomana episoder, dvs perioder med uppvarvning

-          Recidiverande, dvs flera depressiva episoder under livets gång

-          Persistent, när depressiva symtom präglar tillvaron kontinuerligt, även om försämringar förekommer episodiskt

Begreppet depression har funnits sedan länge tillbaka: en beskrivning av depressiva symtom som en sjukdom fanns redan f. Kr. Det är dock bara i början av 1900talet att man började ”klassificera” depression som en sjukdom, då framför allt som ”manodepressiv sjukdom” och sedan med Sigmund Freud som skilde depression från ”vanlig” sorg.

Sedan dess, och framför allt de senaste 20 åren, har forskning inom psykiatrin fokuserat på depression och dess behandling.

Numera är själva benämningen, depression, ibland missbrukad och bagatelliserad. Man säger ”jag är deprimerad” relativt ofta utan att ha en fördjupad kännedom av vad detta innebär.

Depression karaktäriseras av en period av minst två veckor där ett antal av följande symtom förekommer och representerar en signifikant funktionsnedsättning:

-          Nedstämdhet hela dagen eller mest tid av dagen, nästan varje dag

-          Minskat intresse för allt eller det mesta, nästan varje dag

-          Minskad aptit, eller ökad aptit

-          Sömnssvårigheter

-          Psykomotorisk oro eller hamning

-          Trötthet eller minskad energi

-          Oduglighetskänslor eller överdrivna skuldkänslor och uppgivenhet

-          Minskad kognitiv förmåga

-          Dödstankar eller själmorsdtankar

Så ställs diagnosen

-          För att ställa diagnosen depression följer man oftast DSM, dvs ”Diagnostic and Statistic Manual av Mental Disorders”, som är ett stöd för klinikern och som går genom samtliga symtom och genom detta utser manualen ett antal kriterier som ska uppfyllas för att diagnosen kan sättas.

-          Utöver det kan man ta hjälp av diagnostiska intervjuer, såsom SCID-I och M.I.N.I. Under dessa intervjuer ställer klinikern ett antal frågor kring patientens mående, tankar, känslor, osv

-          Andra skattningsförmulär kan också användas som stöd, även om skattningsskalorna inte är diagnostiska utan ger kompletterande information.

-          Viktigt också att utesluta somatiska orsaker till depressiva symtom: rubbningar i sköldkörtelsfunktion kan till exempel ge symtom som liknar depression

Behandlingsalternativ

Behandling för depression som erbjuds på vår klinik omfattar både farmakologiska  och icke farmakologiska behandlingar,  beroende på allvaret, symtombild och behov.

Det bästa resultatet nås oftast av en kombinationsbehandling.

Bland de icke farmakologiska behandlingar är:

-          KBT (Kognitiv-Beteende Terapi): psykoterapi inriktad på symtom och vilka strategier man kan använda sig av för att lindra symtomen. Det är en bevisad metod med effekt mot depressiva symtom, ofta

-          Andra former av psykoterapi: till exempel psykodinamisk psykoterapi, inriktad till personens historia som föranleder till depression och dess symtom

-          Stödjande samtalsterapi:

-          Psykopedagogiska Interventioner: de är tänkta för både patienten men även för anhöriga. Barnens mående när en förälder har depression är i stor fokus.

-          Fysioterapi: avslappningstekniker och andra strategier som förbättra kroppkännedom

-          Arbetsterapi: med fokus på hur man fungerar i sin vardag och vilket stöd man är i behov av för att bättre klara av rutiner

-          ECT (elettroconvulsive therapy): används vid svårare depression med symtom av akut karaktär och när en snabb förbättring behövs. Behandlingen ges enbart på sjukhuset och under narkos. Biverkningar i form av förvirring och minnessvårigheter kan förekomma i samband med behandlingen men är oftast snabbt övergående efter behandlingsserrie (flera behandlingar krävs).

ECT kombineras ofta med läkemedelsbehandling,

 

Bland de farmakologiska behandlingar är:

-          Antidepressiva: de finns numera ett mycket brett spektrum av antidepressiva beroende på vilka symtom som är framträdande hos en person samt eventuella möjliga biverkningar som man ska beakta.

Det är viktigt att veta att den förväntade effekten kommer oftast inte förrän efter cirka fyra veckor och att biverkningar, om de förekommer, upplevs oftast i början av behandlingen.  Därför är det viktigt att man inte avbryter behandlingen på grund av avsaknad effekt efter några dagar eller en vecka.

-          Stämningsstabiliserande: har man en bipolär depression så ingår stämningsstabiliserande i ens medicinering för att skydda från både maniska/hypomana skov och depressiva skov.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Depression är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Depression ingår i tema Tema psykiatri