Emotionellt instabil personlighetsstörning

Kallas också Borderline personlighetsstörning

Senast ändrad 2015-09-03 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) eller Borderline personlighetsstörning är olika benämningar på samma diagnos. Benämningarna är olika beroende på att beteckningarna härleds från olika diagnosmanualer, DSM-IV eller ICD-10. I den här texten kommer förkortningen EIPS att användas.

I den senaste utgåvan DSM-V, som är ett diagnostiskt hjälpverktyg, är kriterierna för EIPS oförändrade men ny beteckning är personlighetssyndrom.

En hög andel av de personer som får diagnosen EIPS kan med hjälp av adekvata behandlingsinsatser bli bättre.

Hur yttrar sig problematiken?

Gemensamt för personer med EIPS är ett genomgående mönster av instabilitet i relationer med andra människor samt svårigheter att reglera och hantera starka känslor. Mönstret ska kunna härledas tillbaka till barndomen eller tidig vuxen ålder och innebär ett omfattande subjektivt lidande, en känsla av utanförskap och nedsatt funktion inom olika livsområden.

De snabba känslomässiga reaktionerna skapar problem framför allt i nära relationer eftersom man är rädd för att bli övergiven. Rädslan för att bli övergiven/separationsångest blir det som styr i förhållandet framför vad man själv behöver och mår bra av. Detta kan bland annat innebära att man stannar i ett destruktivt förhållande även om det inte är bra för en själv.

Personer med EIPS pendlar snabbt mellan starka känslor och har svårighet att hitta balans och mellanlägen i sina känslouttryck. Känslorna kan pendla mellan ytterligheter där allt är jättebra till att allt är nattsvart utan att det föregåtts av någon yttre förändring motsvarande den känslomässiga reaktionen. Detta kan leda till impulsiva beteenden där man agerar i affekt och självdestruktivt.  Självskadebeteenden av olika slag är ofta ett uttryck för detta då man inte har andra sätt att handskas med stark ångest, rädsla eller vrede- känslor som vederbörande har svårt att stå ut med.

Det finns olika teorier om varför en del personer utvecklar EIPS. Gemensamt är att man talar om en kombination av medfödd känslomässig sårbarhet i kombination med upplevelser under uppväxten.

Symtom                                                                                                                                                                                                                                       

Hur problematiken ser ut varierar från person till person, men för att få diagnosen krävs att man har minst fem av symtomen nedan och att dessa visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder.

  • Stark rädsla inför att bli övergiven/separationsångest
  • Störd, förvriden eller instabil självbild och identitetskänsla
  • Återkommande känsla av tomhet
  • Kraftig pendling mellan olika känslolägen
  • Stark irritation ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar
  • Stormiga relationer som pendlar mellan intensiv beundran och extrem nedvärdering
  • Intensiv vrede som inte står i proportion till vad som väcker den
  • Kortvariga överdrivet misstänksamma föreställningar eller övergående upplevelser av overklighetskänslor
  • Impulsivitet som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv till exempel missbruk av droger, sex, mat eller pengar
  • Självskadebeteende, självmordstankar återkommande självmordsförsök eller hot om självmord

Att få diagnosen EIPS innebär inte att man alltid kommer att ha den. Det finns väl beprövade behandlingar som hjälper personer med EIPS att hitta andra, konstruktiva, sätt att hantera sina svårigheter på och som gör att man inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen.

Så ställs diagnosen

Att diagnostisera Emotionellt instabil personlighetsstörning kräver specialistkompetens. Därför görs utredningen av personal på en psykiatrisk mottagning där diagnosen ställs.

Utredningen består av en klinisk djupintervju, samt olika screenings- och självskattningsformulär som regelbundet utvärderas, revideras och uppdateras. Psykologen i teamet kan om det behövs, komplettera med olika psykologiska tester. Även närstående kan ha viktig information att tillföra en utredning. Diagnosen sätts utifrån det underlag som framkommer när man sammanställt allt material.

Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest, ätstörning, missbruk, PTSD, ADHD, bipolär sjukdom m.fl. är ofta vanligt förekommande.

 

Behandlingsalternativ

De behandlingar som visat sig ha god effekt är Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Mentaliseringsbaserad terapi (MBT). En ny behandlingsform som visat lovande resultat och som för tillfället provas ut efter svenska förhållanden är Emotional Regulation Group Therapy (ERGT).

DBT

DBT utvecklades av Marsha Linehan, professor i psykologi, Seattle, USA, utifrån hennes insikter om att personer med EIPS inte var hjälpta av sedvanlig psykoterapi. DBT fick sitt genombrott 1991 när Marsha Linehan och medarbetare kunde presentera resultaten av en studie där hon kunde påvisa att borderline patienter som behandlats med DBT hade minskat sitt självskadebeteende efter ett års DBT behandling jämfört med kontrollgruppen.

DBT bygger på beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker som kombineras med influenser från zenbuddistiska strategier (tredje vågens KBT).

Behandlingen består både av psykopedagogiska strategier samt psykoterapeutiska. I behandlingen ingår dels en färdighetsträning i grupp 1g/vecka samt individualterapi 1g/vecka. Behandlingstiden är cirka ett och ett halvt år.

När man ingår i en DBT- behandling ges olika uppgifter som man måste praktisera mellan behandlingstillfällena. De följs upp varje vecka av den behandlare man har.  Olika tekniker att acceptera, hantera och stå ut med starka känslor lärs ut och mindfulness praktiseras. Möjlighet till telefonkontakt ges för stöd att tillämpa inlärda färdigheter om man mår riktigt dåligt.

När måendet stabiliserats och färdigheterna ökat går man vidare till nästa steg i individualterapin där det ges möjlighet att bearbeta tidigare smärtsamma livshändelser utan att återfalla i destruktiva beteendemönster. Man arbetar även vidare på att öka självrespekten samt att identifiera individuella livsmål utifrån egna önskemål och behov. 

I DBT ingår även stöd och utbildning till anhöriga i en kurs som kallas familjeband.

MBT

Mentaliseringsbaserad terapi är en manualbaserad behandlingsmodell, utarbetad av Peter Fonagy och Anthony Bateman verksamma vid Halliwick Specialist Service for personality Disorders i London. Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande integrerad med anknytningsteori där Peter Fonagys mentaliseringsidéer utgör den teoretiska grunden.

Inom den mentaliseringsbaserade terapin utgår man från att psykiskt lidande orsakas av och/eller upprätthålls av generella eller specifika brister i mentaliseringsförmågan. Mentalisering är förmågan att sätta sig in i andras inre världar av känslor, tankar och avsikter.

Terapin syftar till att man ska öka sin förmåga att tolka både sina egna och andra människors handlingar- att öka sin mentaliseringsförmåga. På så sätt kan man lära sig att förstå mer av både hur man själv och andra mår och reagerar. Terapin handlar om att stärka upplevelsen av sig själv och utveckla förmågan att skapa trygga relationer.

I behandlingen ingår både terapi i grupp 1g/v samt individualterapi 1g/vecka. Behandlingen sträcker sig över ca ett och ett halvt år. I den här terapimetoden handlar det inte om att göra det omedvetna medvetet, utan om att göra medvetandet medvetet – att öva upp och stabilisera förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre.

Bateman och Fonagy urskiljer fyra olika överlappande delmål, som alla hänger samman med mentaliseringsförmågan:      

  • att identifiera affekter och stabilisera känslouttrycken
  • att utveckla stabila inre representationer av tankar och känslor
  • att skapa en sammanhängande självupplevelse
  • att utveckla en förmåga att skapa trygga relationer

ERGT

ERGT är en gruppbehandling som pågår under 16 veckor med 90-120 minuters veckovisa sessioner. Behandlingsmetoden är specifikt fokuserad på självskadebeteende och andra impulsiva självskadebeteenden. Syftet är att bli bättre på att hantera och reglera sina känslor för att stabilisera måendet och att utveckla metoder att handskas med och stå ut med starka känslor.

Farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling botar inte EIPS, men ibland kan antidepressiva eller stämningsstabiliserande och i vissa fall antipsykotiska läkemedel behövas för att må bättre och för en stablilisering av tillståndet. En del personer med EIPS mår bäst utan mediciner.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Emotionellt instabil personlighetsstörning är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.