Förstoppning

Kallas också Obstipation

Senast ändrad 2015-09-03 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tillfällig förstoppning har alla haft någon gång. För de allra flesta är problemen av övergående natur men många lever också med ständig förstoppning. För en person som är van att tömma sin tarm två gånger per dag kan det kännas obehagligt om man inte får gå på toaletten på en hel dag. Medicinskt räknar man med stora individuella skillnader. Att tömma tarmen från tre gånger per vecka till tre gånger per dag anses normalt. Det innebär att den medicinska definitionen på förstoppning är om man tömmer tarmen färre än tre gånger per vecka.

Det finns flera orsaker till förstoppning. I de allra flesta fall beror det på vårt eget sätt att leva. Förstoppning är delvis ett vällevnadsproblem, vi äter fiberfattigt och rör oss för lite. Förstoppning kan också vara kroppens sätt att reagera på alltför stor stress och anspänning. Men förstoppning kan också ha andra, organiska orsaker. Det kan dels bero på att olika delar av tarmkanalen inte fungerar som de skall och dels kan förstoppning vara ett symtom vid en del andra sjukdomar. Vissa läkemedel kan också ge förstoppning.

Det finns många orsaker till att man kan få en tillfällig förstoppning. Förändring av matvanor och miljöombyte till exempel. De flesta har väl varit med om att magen reagerar med förstoppning eller diarré när man semestrar utomlands. Stress på jobbet eller privat kan vara andra skäl. Den här typen av tillfälliga förstoppningar går ofta över av sig själv och brukar inte kräva läkarvård. Om du tidigare haft normala tarmvanor och får förstoppning som varar mer än tre-fyra veckor eller kommer tillbaka ofta bör du gå till läkaren för att få en utredning gjord. Förstoppning kan ge upphov till en del andra sjukdomar, hemorrojder till exempel orsakas ofta av förstoppning. Därför är det viktigt att ta sina problem på allvar.

Behandlingsalternativ

Det finns inga mediciner som helt botar kronisk förstoppning. För det stora flertalet handlar det istället om att lära sig leva på ett delvis annorlunda sätt för att på sikt bli bättre. Därför är det viktigt att den läkare du går till får en god bild av hela din livssituation. En vanlig behandling vid förstoppning är:

  • Fiberrik kost. Fibrer hjälper bland annat avföringen att suga åt sig vätska och svälla, vilket gör det lättare för tarmen att tömma sig. Exempel på fiberrik kost är rikligt intag av grovt bröd, gröt, musli, frukt, bär och grönsaker. Torkad frukt anses lösande. En dietist kan hjälpa dig att mer specifikt gå igenom vad du bör äta mer och vad du bör äta mindre av.
  •  Vätska. Många får i sig för lite vätska under dagen vilket också gör att avföringen kan bli torr och hård.
  • Motion. Fysisk aktivitet gör dels att man äter mer och på så sätt får i sig mer fibrer men fysisk aktivitet har också en direkt positiv effekt på tarmens funktion.
  • Se över ditt liv. Stress och annan psykisk anspänning kan bidra till förstoppning. Därför är det viktigt att se om det är något i din vardag som måste förändras.
  •  Träna upp dina toalettvanor. Magen behöver regelbundna vanor samt lugn och ro för att fungera.
  • Mediciner. Det finns mediciner som kan orsaka förstoppning, vilket inte kan hävas med enbart kostbehandling. Laxerande medel kan behövas regelbundet. I övriga fall skall man vara försiktig med laxermedel, om det inte är på läkares ordination. Alltför flitigt användande av dessa för att tömma tarmen kan göra att tarmen på sikt skadas.
  • Om man upplever att man inte själv kan komma till rätta med sina förstoppningsproblem kan man söka läkare på sin vårdcentral. Beroende på hur läkaren bedömer dina problem kan eventuell en undersökning utav ändtarmen göras där; en rektoskopi vilket innebär att man undersöker ändtarmen med ett instrument. I flera fall kan man få rekommendation att prova ett bulkmedel, volymsökande för att möjliggöra en ökad regelbundenhet för tarmen och att man kan få tätare tarmtömningar. Ett annat behandlingsalternativ mot förstoppning kan vara att prova vattenlavemang för en assisterad tarmtömning. Om besvären trots allt fortsätter kan läkaren remittera till en specialist inom medicin eller kirurgi  för vidare utredning och behandling.

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Förstoppning är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.