Gallblåsecancer

Senast ändrad 2017-11-28 av Maria Eriksson Handläggare, övergripande verksamhetsplanering

Denna sida saknar än så länge innehåll. Vill du dela med dig av det du kan om ämnet? Klicka på knappen "Ändra" och börja skriv!

 

Galla är en gul vätska som bildas i levern men som behövs i tarmen för att bryta ner fett i maten. Från levern transporteras galla ner till tarmen via gallgångarna, och på dess väg kan den vid behov lagras i gallblåsan, innan den rinner ut i tarmen strax efter magsäcken vid papilla Vateri, där också bukspottkörteln tömmer sig. De flesta som får cancer i gallgångarna/gallblåsan är äldre än 65 år, eller har underliggande gallvägssjukdom och cirka 350 personer drabbas årligen i Sverige.

Symtom

Symtom på cancer i gallvägarna liknar det man kan få av bland annat gallstenssjukdom som ju är långt vanligare.

  • Smärta eller ömhet upptill höger i buken och att man går ner i vikt kan vara symtom på gallvägscancer

  • Att hud och ögonvitor gulfärgas. Detta uppstår om gallan inte kan rinna ner fritt till tarmen, till exempel då en tumör täpper igen gallgångar eftersom galla då kommer ut i blodet i stället för i tarmen. Tarminnehållet blir då oftast ljust (det saknas galla), och urinen blir mörk

  • Klåda kan uppstå om avflödet för galla är stört

Utredning

  • Röntgen där flera undersökningar, som ultraljud, datortomografi eller magnetkameraundersökning, kan ge kompletterande information

  • Biopsi, ett vävnadsprov, då läkaren tar ut små prover från en misstänkt tumör med hjälp av en tunn nål förekommer

  • Endoskopisk retrograd kolangiopancreaticografi (ERCP) används ibland för att kunna komma till diagnos, men oftare  för att kunna stoppa upp ett dränage i gallvägarna  om det är trångt. Ett tredje skäl är att man vid ERCP kan ta cellprov (sk borstprov) som behövs för diagnostik (cytologi). Vid ERCP får man först bedövning i svalget och sedan för läkaren ner ett längre gastroskop – ett knappt lillfingertjockt, böjligt, rörformat instrument – via munnen, svalget, matstrupen och magsäcken till gallgångens öppning i tolvfingertarmen. Kontrastmedel sprutas in i gallgången som sedan röntgas

  • Perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC) kan göras för att dränera galla då hindret sitter högt upp mot levern. Då förs en nål in genom huden till en gallgång som fylls med kontrastmedel. Röntgenbilden visar var hindret finns. Ett vävnadsprov kan tas och en endoprotes kan sättas in i samband med kolangiografi. En endoprotes är ett litet rör som leder gallan förbi tumören till fria gallvägar. Kontrastmedel sprutas in i gallvägarna genom en slang i samband med kolangiografin

Cancer i gallblåsa

Vid cancer i gallblåsan och gallgångarna måste tumören vara begränsad för att sjukdomen ska kunna botas med en operation. Små tumörer i gallblåsan kan uppräckas som bifynd vid en operation för förmodad gallstenssjukdom.

Den vanligaste operationen vid cancer i gallblåsan är att hela gallblåsan opereras bort och även lymfkörtlar som sitter i närheten och ibland den närmaste delen av levern. Om tumören sitter vid Vaters papill, där den gemensamma gallgången går ut i tolvfingertarmen, så måste också en del av bukspottkörteln och tolvfingertarmen tas bort.

Cancer i gallgångar

Vid cancer i gallgångar inuti levern, så utreds de enligt SVF lever, och del av lever kan behöva tas bort.

Vid cancer i gallgångarna utanför levern (perihilär cancer, Klatskin-rumör), så kan det också krävas omfattande kirurgi där leverresektion ibland behöver kombineras med leverresektion. Tyvärr är det i de flesta fall ej möjligt att hitta en botande behandling. Om tumören växer så att den orsakar gulsot finns goda möjligheter att lindra symtomen. Det kan ske genom att en så kallad endoprotes, ett litet rör, sätts in för att leda gallan förbi tumören som kan läggas in via ERCP eller PTC (se ovan).

Vid gallvägscancer och gallblåsecancer ger behandling med cytostatika begränsad effekt mot sjukdomen om operation inte är möjlig. Efter operation kan cytostatika användas för att minska risken för återfall. Då ingen behandling kan ges mot tumören , så kan man ge annan typ av lindrande behandling (palliativ vård).

När ska man söka vård?

Om man har de symtom som beskrivs ovan ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Gallblåsecancer är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Gallblåsecancer ingår i tema Tema cancer