Gallsten

Senast ändrad 2015-09-03 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan för att sedan tömmas i tolvfingertarmen i samband med att vi äter. Gallan bidrar till matsmältningen och upptag av bland annat fett och vitaminer. Det är vanligt att gallstenar bildas i gallblåsan och i de flesta fall ger de inga symtom. Gallsten kan orsaka inflammation i gallblåsan, gallstensanfall, stopp i gallflödet och ibland inflammation i bukspottkörteln. Gallsten är vanligt och oftast ofarligt. Alla som drabbas av gallsten behöver inte opereras. Den det drabbar vet dock att det kan vara mycket besvärligt. Gallstenar är ett slags kristaller som bildas oftare om man är överviktig, har vissa sjukdomar eller ärvda anlag och om man äter mycket fet mat. Ungefär var tredje kvinna och var femte man över 40 år drabbas av sjukdomen. Risken ökar ju äldre man blir. Det är också vanligare hos gravida.

Så ställs diagnosen

Om du har gallstensanfall får du attacker av kraftig smärta under höger revbensbåge. Oftast börjar smärtan mellan 30 minuter och 2 timmar efter födointag. Olika typer av mat utlöser gallstensanfall oftare än andra. Fet mat är vanlig men också till exempel ägg, äpple och lök. Smärtan kan stråla ut mot ryggen och mot höger axel. Utan medicin klingar det vanligen av inom någon timme upp till cirka 6 timmar.

Vid gallstensanfallet kan du bli kallsvettig, illamående och kräkas. Det kan därför vara svårt att använda vanliga smärtstillande tabletter. 

Gallstensanfallet uppkommer när en sten fastnar i gallvägen eller blåshalsen så att gallan inte kan passera förbi ut i tarmen. Många gånger passerar stenen senare ut i tarmen av sig själv.

Klinisk undersökning med laboratorieprover och ultraljudsundersökning har hög säkerhet för att fastställa gallsten i gallblåsan och eventuellt gallblåseinflammation. Kompletterande undersökning är skiktröntgen (CT) eller Magnetröntgen (MR).

Viktigt att urskilja är om du drabbats av en komplikation till gallstenssjukdomen.

  • Om gallblåsan blir inflammerad får du ihållande molvärk, feber och förhöjda prover.
  • Om stenen blockerar den gemensamma gången från bukspottskörteln kan du drabbas av bukspottskörtelinflammation (se separat diagnos).
  • Om stenen blir långvarigt fast i den gemensamma gallgången kan ingen galla rinna ned. Då får du gulaktig hud och ögonvitor, urinen blir mörk och avföringen vitaktig.

    Dessa tillstånd kräver annan behandling än ett okomplicerat gallstensanfall och leder ofta till operation.

Behandlingsalternativ

Första behandlingen på sjukhus är en smärtstillande och kramplösande spruta. Ibland krävs flera sprutor för att du ska bli smärtfri.

Vid smärtfrihet, och uteslutande av komplikationer får du gå hem och vid ett senare tillfälle göra ett ultraljud för att bekräfta diagnosen. Hemma kan du använda stolpiller med samma medicin om ett nytt anfall skulle komma. Försök utröna vilken typ av mat som utlöser anfall för dig och undvik denna om möjligt. Vid tätt återkommande besvär såsom gallstensanfall,gallblåseinflammation, ikterus och bukspottkörtelinflammation skickas remiss från vårdcentralen för ställningstagande till att operera bort gallblåsan. Gallan bildas i levern. Gallblåsan är en säck som samlar upp och koncentrerar gallan. Man kan leva utan gallblåsa. Gallan rinner då direkt ned till tarmen.

Vid komplikationer till gallstenssjukdomen blir du inlagd på sjukhuset och det beslutas vanligen om operation. Denna kan ske direkt i vissa fall men om inflammationen redan pågått 4-5 dagar väntar man tills efter att den aktuella inflammationen läkt ut, det vill säga efter cirka 6 veckor.

Operation sker i de flesta fall med laparoskopisk teknik (titthålskirurgi). Vid sten i djupa gallgången används ERCP-teknik före, under eller efter operation. ERCP utförs med rörligt kikarinstrument via magsäcken till tolvfingertarmen och till gallgångsöppningen och ballonger införs i gallgången och sten kan förlösas via gallgången.
Vid okomplicerad gallblåseoperation med laparoskopisk teknik är vårdtiden efter operation 1-2 dagar.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Gallsten är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Gallsten ingår i tema Tema mag- och tarmsjukdomar