Genomlysning/Intervention - hals- och hjärnkärl

Senast ändrad 2016-01-21 av Wisam Witwit Underläkare, ST

Genomlysning av hals- och hjärnkärl (kallas även för angiografi) är en röntgenundersökning som – med hjälp av kontrastmedel – ger detaljerade tidsupplösta bilder av halsens/huvudets kärlsystem. Eventuella sjukdomliga förändringar i kärlen som man har hittat kan åtgärdas direkt genom olika typer av ingrepp som kallas för intervention. Undersökningen respektive ingreppet utförs vanligtvis av en röntgenläkare som får hjälp av sköterskor.

 Hur går det till att få bilder?

Ett röntgenrör sänder ut röntgenstrålning som dämpas olika mycket av olika vävnadstyper och kontrastmedlet vilket känns av av en detektor och resultatet blir en 2D (två dimensioner) bild i gråtoner. Många sådana stillbilder i rad ger slutligen en filmsekvens av det undersökta området.

 Varför gör man undersökningen?

Ett delmoment är att diagnosticera olika kärlrelaterade sjukdomar som t ex kärlförträngning eller artärbråck (aneurysm). Det andra delmomentet är att åtgärda och förhoppningsvis bota eventuellt funna sjukdomliga förändringar.

Före undersökningen

Innan undersökningen börjar får patienten information om hur undersökningen går till och vilka förberedelser som behövs, antingen via kallelsen eller via röntgenpersonalen på plats.

 Det ges alltid kontrastmedel i samband med den här undersökningen. För vissa patienter kan det vara farligt att få kontrastmedel och därför frågar röntgenpersonalen alltid innan om patienten har några allergier, har en njursjukdom eller använder metformin eller liknande läkemedel. Metforminliknande läkemedel kan i samband med kontrastmedel leda till njursvikt och därför måste patienter som tar dessa läkemedel oftast göra ett uppehåll i medicineringen efter undersökningen. För att kunna ge kontrastmedel måste ett kärl punkteras vilket medför en liten risk för blödning. Därför måste patienter som tar blodförtunnande mediciner (som t ex Waran eller Trombyl) ofta tillfälligt sluta med dessa. Patienten får i så fall exakt information.

 Innan undersökningen börjar ska patienten vanligtvis duscha och byta kläder.

Så går det till

Patienten ligger på ett undersökningsbord. För att kunna se artärerna i hals- och huvudregionen måste läkaren spruta kontrastmedel i dem. Man kommer in i pulsådersystemet genom att punktera ett kärl i ljumsken eller i armen. Läkaren börjar med att lägga en lokalbedövning. Via en tråd förs sedan en tunn platsslang (s k kateter) in i artären. Katetern skjuts framåt tills den ligger på rätt plats i en halsartär. Nu ger läkaren kontrastmedel genom katetern och tar bildserier ifrån olika håll.

Hittar läkaren någon kärlrelaterad sjukdom kan denna ofta åtgärdas direkt t ex genom att vidga en kärlförträngning genom att blåsa upp en liten ballong i kärlet. En kärlvidgning som har gjorts på det sättet kan ibland behöva förstärkas genom placering av ett rörformat metallnät (s k stent). Hittar man ett artärbråck kan bråcket fyllas med tunna metallspiraler (s k coils). Blodet i bråcket koagulerar sedan och risken för att bråcket spricker minimeras på så vis.

 En vanlig angiografi utan intervention (s k diagnostisk angiografi) tar vanligtvis 30-60 min. En angiografi med intervention kan ta en timme och ofta även längre.

Efter undersökningen

Efter undersökningen tas katetern bort som lades för att ge kontrastmedlet. Det läggs ett tryckförband. La katetern i ett kärl i ljumsken måste patienten ligga och vila en stund. Patienten bör undvika tunga kroppsliga aktiviteter i några dagar. La katetern i armen får man resa sig och gå direkt efter undersökningen. Man bör dock skona armen en viss tid. Patienten rekommenderas vanligtvis att dricka mycket under det första dygnet efter undersökningen så att kontrastmedlet utsöndras med urinen.

 En röntgenläkare granskar bilderna som togs under undersökningen och skriver ett svar som vanligtvis skickas till den läkare som begärde undersökningen.

Komplikationer och risker

Alla undersökningsmetoder som baseras på röntgenstrålning är potentiellt hälsovådliga. Därför bör dessa metoder bara användas om det är säkert att nyttan med undersökningen är större än faran man utsätter patienten för. Man försöker undvika röntgenundersökningar hos gravida kvinnor.

Kontrastmedlet kan utlösa allergiska reaktioner och om det tillförs till blodet finns risk för påverkan av njur- och sköldkörtelfunktionen. Det är därför viktigt att röntgenpersonalen informeras i förväg om eventuell överkänslighet eller funktionsrubbningar.

Det finns även en viss risk för blödningar från det kärlet som punkterades. I sällsynta fall kan ett kärl på att annat ställe i kroppen skadas genom trådarna och slangarna som förs in i kärlsystemet.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Genomlysning/Intervention - hals- och hjärnkärl är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Genomlysning/Intervention - hals- och hjärnkärl ingår i tema Tema radiologi