Hjärtinfarkt

Senast ändrad 2016-01-19 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Blodet får hjärtat genom kranskärlen som ligger på hjärtats utsida.


Kärlkramp
Kranskärlen kan drabbas av förträngningar. Det kallas för åderförfettning, eller åderförkalkning. Vid fysisk eller psykisk ansträngning är hjärtat i behov av mer syre. Om man har förträngningar i kranskärlen kan man drabbas av kärlkramp.

 

Symtom vid kärlkramp
Det vanligaste symtomet vid kärlkramp är bröstsmärta. Smärtan är oftast lokaliserad mitt i bröstet men kan även stråla upp mot käkarna, ut i armarna eller bak mot ryggen.

Kärlkramp som kommer vid ansträngning men som försvinner i vila är ofta godartad och behandlas med mediciner (se under Läkemedel), eller i vissa fall med ballongvidgning eller bypassoperation.

 

Instabil kärlkramp
Om kärlkrampsbesvär uppstår vid minsta försök till ansträngning eller till och med i vila kallas det instabil kärlkramp. Dessa fall kräver oftast sjukhusvård och utreds och behandlas på samma sätt som hjärtinfarkt.

 

Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt blir det akut stopp i ett kranskärl p.g.a. proppbildning. Detta leder till att en del av hjärtats muskel inte får tillräckligt med syre. Symtomen är oftast svår smärta. Den del av hjärtmuskeln som inte får syrerikt blod skadas. Storleken på skadan beror på var eller i vilket kranskärl proppen sitter och hur lång tid det dröjer innan man får behandling. Tid är hjärtmuskel!

 

Symtom vid hjärtinfarkt
Vanliga symtom vid hjärtinfarkt är tryck eller smärta över bröstet. Smärtan kan även upplevas på olika sätt så som buksmärta, ont upp mot käkarna, strålning ut mot armar eller ryggsmärta.

Andra symtom kan t.ex. vara illamående, kallsvett, andnöd, yrsel och ångest. Man kan också ha hjärtinfarkt utan smärta.

 

Komplikationer
En komplikation som kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt är hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa ordentligt och vätska kan ansamlas i lungorna och i kroppens övriga vävnader. Symtom är andfåddhet, viktuppgång och bensvullnad.

En annan komplikation som kan uppstå i samband med hjärtinfarkt är arytmier, en störning i hjärtats rytm som kan innebära att kroppen inte får tillräckligt med syre.

Modern hjärtinfarktbehandling har kraftigt sänkt dödligheten och ökat chansen till att återfå ett normalt liv.

 


Riskfaktorer
Alla människor kan få en hjärtinfarkt, men vissa faktorer ökar risken att drabbas. Risken ökar ju fler riskfaktorer du har.

  •  Rökning - Tobaksrökning är en stor riskfaktor. Rökning är mycket skadligt för hjärtat.
  • Högt blodtryck – Blodtrycket varierar med ålder och aktivitet. Högt blodtryck kan leda till skador på bl.a. blodkärl och hjärta. Blodtrycket bör ligga på högst 140/90 i vila.
     
  • Höga blodfetter/högt kolesterol. - Höga kolesterolhalter i blodet påskyndar åderförkalkning. Minskad kolesterolhalt minskar risken för att återinsjukna efter en hjärtinfarkt.
     
  • Övervikt – Framförallt bukfetma. Midjemått större än 102 cm för män och 88 cm för kvinnor ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar.
     
  • Stress – Negativ stress är ogynnsamt för kroppen.
     
  • Diabetes – Viktigt med välreglerat blodsocker.
     
  • Ärftlighet - Ärftligheten har betydelse.
     
  • Fysisk inaktivitet – Stillasittande påverkar kroppen negativt. Fysisk aktivitet har positiv effekt på flera av riskfaktorerna.

 


Vad kan jag göra själv?
 Du kan själv påverka din framtida livssituation.


Rökstopp!
Om du röker är det absolut nödvändigt att sluta. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka. Du minskar också risken att få en ny hjärtinfarkt.

 

Mat
Maten du äter är av betydelse för din hälsa och ditt hjärta. Ät hälsosamt! Gärna frukt, grönsaker och fullkornsprodukter vilka innehåller fibrer. Minska på saltintaget. Öka andelen fleromättat fett som finns i bl.a. fet fisk. Minska andelen mättat fett som finns i feta mejeriprodukter och feta charkprodukter som t.ex. korv.

 

Stress
För att klara stressiga perioder behöver man ha en balans i livet mellan arbete, fritid, vila och sömn. Försök att analysera dig själv och din livssituation för att bedöma om du utsätts för en stress som skadar dig.


Motion
Om du drabbats av en stor hjärtinfarkt tar det tid för hjärtat att läka. Under tiden kan du promenera eller utföra lättare arbeten. Vid en liten hjärtinfarkt kan det räcka med en kort sjukskrivningsperiod och ibland kan du återgå till normalt liv direkt.

 

Fysisk aktivitet påverkar kroppen på ett positivt sätt:

- blodsockernivåer stabiliseras
- blodfetter sjunker
- vikten minskar
- blodtrycket sänks
- risken för blodpropp minskar
- tröttheten minskar
- sömnen förbättras
- du känner mindre oro
 

Vid regelbunden fysisk aktivitet klarar du bättre av fysisk och psykisk stress. Det är viktigt att hitta en motionsform som passar just dig.

 


Läkemedel
Vetenskaplig forskning visar att medicinering minskar riskerna från att återinsjukna i hjärtinfarkt. Därför är det av stor vikt att du tar de mediciner du fått utskrivna. Om du skulle må dåligt av din medicin p.g.a. biverkningar, är det viktigt att du kontaktar din läkare och inte ändrar medicineringen själv.

 

Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är:

Blodförtunnande
Trombyl, Plavix, Clopidrogel, Brilique och Effient  är blodförtunnande tabletter som motverkar proppbildning.

 
Betablockerare
Ex. Metoprolol sänker pulsen och blodtrycket så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

 
Blodfettssänkare
Ex Lipitor  och Simvastatin minskar halten av blodfetter vilket också minskar risken för nya förträngningar i kranskärlen

 
ACE-hämmare
Ex. Enalapril eller Ramipril sänker ditt blodtryck vilket leder till att ditt hjärta får lättare att arbeta.

 
Nitrater
Ex. Nitrolingual eller Imdur vidgar blodkärlen.

Vissa mediciner behöver du äta livet ut. Kontrollera regelbundet att dina mediciner inte passerat utgångsdatum.

 

Vid hemgång:
Oro och depression
Oro och depression drabbar många efter en hjärtinfarkt. Det är vanligt med funderingar över livets mening. Man kan bli nedstämd och lättirriterad. Tid behövs för att få reagera och bearbeta det faktum att man har drabbats av en livshotande sjukdom. Sök hjälp om det behövs!

 

Sexuell aktivitet
Det finns inga restriktioner för sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Klarar du att gå i trappor utan bröstsmärta klarar du även att ha sex. Erektionsproblem är vanligt vid kranskärlssjukdom. Din läkare är van att diskutera sådana frågor.

Lyssna på kroppens signaler!

 


Att tänka på:
Det finns risk för blödning från insticksstället i handleden eller ljumsken efter en kranskärlsröntgen. Därför bör du undvika tunga lyft under minst tre dagar efter ingreppet.

 

Återbesök
Om du tillhör Sahlgrenska sjukhusets upptagningsområde:
Återbesök sker till vårt uppföljningsteam på hjärtmottagningen 2-3 veckor efter du gått hem. Detta team består av sjuksköterskor och läkare i ett nära och strukturerat samarbete. Vid första besöket kommer du få träffa en av sjuksköterskorna. Sjuksköterskan kommer där att informera vad du kan göra själv för att förhindra återinsjuknande. Sjuksköterskan avgör om du behöver träffa en läkare vid nästa uppföljningsbesök som sker efter 4-6 veckor.

Om du tillhör Östra sjukhuset eller Mölndals sjukhus kommer du kallas till uppföljning där.

Sjukskrivning efter hjärtinfarkt varierar efter behov och bestäms vid utskrivningssamtalet tillsammans med läkaren.

 

Hjärtskola
Under vårdtillfället kommer vår sjukgymnast att erbjuda dig plats i en hjärtskola. Där får du information och undervisning av läkare, dietist, psykolog/kurator, sjukgymnast och sjuksköterska. Du får där individuellt anpassad träning och möjlighet att göra ett konditionstest.

 

Vid nya bröstsmärtor
Vid ihållande bröstsmärta, ta nitropreparat och vänta 5 minuter. Om smärtan då fortsätter ta nitropreparat ytterligare en gång. Vid ihållande bröstsmärta i 15 minuter skall du ringa 112!

 

Kontakt
Kontaktpunkten ringer du om du har frågor om återbesök, remisser eller recept. Här kan du även få telefonrådgivning. Vid övriga frågor kan du ringa sjukvårdsrådgivningen. 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Så ställs diagnosen

EKG - övervakning
Vid misstanke om hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge information om det är syrebrist i hjärtat. EKG innebär att ett antal elektrodplattor fästes på kroppen. Hjärtats elektriska aktivitet läses av och man kan utläsa hur hjärtat mår. Detta är en smärtfri undersökning. På avdelningen finns även kontinuerlig EKG - övervakning.

Provtagning
Blodprover som tas ger ytterligare information. Vissa prover måste tas om flera gånger.

Kranskärlsröntgen
Vid misstanke om akut hjärtinfarkt undersöks kranskärlen med kranskärlsröntgen. Vid undersökningen ges lokalbedövning i handled eller ljumske, nära den kroppspulsåder där undersökningsinstrumentet förs in. Undersökningen genomförs utan narkos.

Ultraljud av hjärtat
Ultraljud av hjärtat (UCG) utförs i samband med hjärtinfarkt och PCI. Det ger information om hur hjärtmuskeln och hjärtats klaffar fungerar.

 

 

Behandlingsalternativ

Ballongvidgning/ perkutan coronar intervention (PCI)
Vid undersökningen sprutas röntgenkontrast in i kranskärlen. Röntgenbilderna visas på en skärm. Om det finns stopp eller förträngningar i kärlen, kan man i samma procedur göra en ballongvidgning. En tunn ballongförsedd kateter förs in till den aktuella förträngningen, ballongen blåses upp och trycker undan förträngningen.

Oftast placeras metallnät (stent) i kärlet för att minska risken att förträngningen kommer tillbaka. I samband med PCI ges oftast blodförtunnande dropp.

Bypass-operation
Ibland kan man vid kranskärlsröntgen se förträngningar som inte lämpar sig för ballongvidgning. Då är oftast kranskärlsoperation (bypass) bästa alternativ.  Detta är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man sövs och bröstkorgen öppnas. En åder tas från benet eller bröstkorgsväggen och fästs på kranskärlen. Blodet tar då en ”genväg” förbi förträngningen och försörjer på så sätt hjärtat med syre

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Hjärtinfarkt är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Hjärtinfarkt ingår i tema Tema akutsjukvård och Tema hjärt- och kärlsjukdomar