Hjärtkateterisering på barn

Senast ändrad 2015-12-07 av Cecilia Söderman Verksamhetsutvecklar

Avsikten med hjärtkateterisering

Utredande/diagnostisk

Med en hjärtkateter, en plastslang med ca 2 mm diameter, undersöks de olika hjärtrummen samt kärlen till och från hjärtat. Ofta behöver man ha tillgång till både artär och ven. Katetern förs in via en kärlingång, i ljumskarna och/eller på halsen, till de olika delarna an hjärtat. Här kan man göra följande

•Ta blodprov för att mäta halten av syrgas.
•Mäta blodtrycket.
•Kontraströntga, dvs spruta in kontrastvätska via slangen och filma detta med röntgenkamera.
Med en information man får kan man beräkna hur hjärt- och kärlfunktionen är. Man kan också beräkna hur belastat hjärta och kärl är av t.ex. ett hål i hjärtats skiljeväggar.

Behandlande/interventionell

Med andra katetrar kan man i många fall behandla problem som finns i hjärta och kärl.

•Stänga defekter i hjärtats skiljeväggar med insättning av plugg/paraply.
•Vidga förträngda kärl med ballong/insättning av stent (små metallnät).
•Vidga förträngda klaffar med ballongteknik, så att det åter kan öppna bättre.
Exakt vad som ska göras med dig/ditt barn kommer ni att gå igenom med läkare dagen före ingreppet.

Före undersökningen

Inskrivningsdagen

 Ankomstsamtal med sjuksköterska, barnsköterska och läkare.

• Visning av hjärtdagvårdens lokaler.
• Kontroll av längd, vikt, blodtryck, syremättnad, EKG och ev. temp.
• Ultraljud och röntgen av hjärta.
• Blodprovstagning i samband med att en plastslang sätts i blodkärlet (PVK) inför sövningen. Inför detta sätts alltid bedövningssalva på huden.
• Samtal med narkosläkaren som skall söva barnet och med den barnkardiolog som ska utföra hjärtkateteriseringen.
•Information om svälttider och när man ska vara tillbaka dagen efter.
Räkna med att dessa förberedelser kan ta hela dagen, fram till kl. 16:00.

 

Gå gärna in på sjukhusets hemsida Dunder  tillsammans med ert barn och titta på hur olika undersökningar kan gå till. ( http://epi.vgregion.se/sv/Dunder/ )

 

Speciella förberedelser

Ungdomar med hårväxt i ljumskarna bör raka sig i ljumskarna en vecka före kateteriseringen.

Så går det till

Kateteriseringsdagen

•Tvätt av ljumskar och i vissa fall på halsen med bakteriedödande descutantvål.
•Kontroll av funktionen på plastslangen i blodkärlet.
•Förebyggande smärtlindring ges.
•Ombyte till rena sjukhuskläder.
Barnet kommer vara en av 2-3 patienter som genomför kateterisering samma dag. Det betyder att barnet kan vara sist ut och därmed inte starta ingreppet förrän framåt kl. 14. Föräldrarna får följa med till kateteriseringslaboratoriet som ligger på plan 6, och får stanna tills barnet har sövts. Äldre barn kan även göra ingreppet vaket.

Inne på kateteriseringslaboratoriet tvättas barnets ljumskar ytterligare en gång. Därefter sticker doktorn i ljumsken och en tunn kateter förs in. Det tar olika lång tid att göra undersökningen beroende på barnets diagnos, oftast 2-4 timmar.

 

Efter undersökningen

Efteråt flyttas barnet till uppvaket, dit föräldrarna får komma och sitta tills barnet bedöms vara helt vaket och medicinskt stabil. Därefter kommer ni åter ned till hjärtdagvården. Beroende på tid för sövning och undersökningens utförande, får  ni antingen stanna över natten på avdelning 323 eller gå på permission till hotellet/hemmet. Dagen efter hjärtkateteriseringen görs ibland ett nytt ultraljud och/eller röntgen för att kontrollera resultatet av ingreppet och därefter skrivs barnet ut från sjukhuset. I vissa fall kan även utskrivning ske samma eftermiddag.

Komplikationer och risker

Nytta respektive risker med ingreppet 

Hjärtkateterisering föreslås när det är det bästa sättet att utreda/behandla hjärtfelet. Alla ingrepp har dock sina risker och för alla ingrepp skall därför nyttan vägas mot riskerna.

Sedan början av år 2000 har vi fört ett komplikationsregister som omfattar alla patienter som genomgått en hjärtkateterisering. Detta gör att vi har god kännedom om vilka risker man utsätter patienterna för. Årligen genomförs ca 300 ingrepp, och i 90 % av fallen genomförs dem utan komplikationer. Bland de 10 % som råkar ut för komplikationer är följande vanligast:

•Blödning (blåmärke) eller blodpropp vid kärlingången: Efter avslutat ingrepp dras katetern ut och området handkomprimeras tills blödningen avstannar. Därefter sätts ett tejpat förband över insticket. Trots detta kan det uppkomma en ny blödning under de första timmarna av övervakningen.
•Störning av hjärtrytmen: Hjärtat har ett ”elektriskt” styrsystem. Då man undersöker hjärtat med en kateter är det vanligt att det elektriska systemet störs och hjärtat går i ojämn takt.  Detta brukar avstanna om man drar undan katetern. I sällsynta fall kan man dock utlösa en störning (hjärtrusning eller mycket långsam hjärtrytm) som kräver behandling med mediciner, defibrillering (s.k. elektrisk stöt) eller insättning av tillfällig pacemaker. Det är mycket ovanligt att någon störning kvarstår efter undersökningen är avslutad.

I mycket ovanliga fall kan följande inträffa:

•Perforation av hjärta eller blodkärl. Detta kan kräva akut hjärtoperation för att klara den uppkomna situationen.
•Slaganfall orsakat av blodpropp som åker ut i kroppen. För att förhindra detta ger vi blodförtunnande medicin som nästan slår ut patientens förmåga att bilda blodproppar.
•Den/det implanterade pluggen/stentet lossar och hamnar inte på avsedd plats. I vissa fall kan den lösa detaljen plockas ut under kateteriseringen, i andra fall krävs hjärtoperation.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Hjärtkateterisering på barn är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.