Höftprotes

Kallas också total höftledsplastik, höftplastik

Senast ändrad 2016-11-28 av Ulrika Cederberg Fysioterapeut

Ortopedkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset genomförde ca 620 höftprotesoperationer 2015. Ortopeden har under senaste året aktivt arbetat med att förbättra för resultatet för patienter som genomgår höftproteskirurgi. Förväntad inneliggande tid på sjukhuset är 2-3 dagar.

Se gärna vår patientfilm om höftledsplastik inför din operation.

Höftleden
Höftleden består av en ledkula (ledhuvud på lårbenet) som vilar i en ledskål (ledpanna i bäckenet). För att leden ska kunna röra sig mjukt och friktionsfritt är ledytorna beklädda med ledbrosk. Om ledbrosket skadats uppstår atros. I vardagligt språk brukar den felaktiga benämningen förslitning. Ca 80% av de höftprotesoperationerna som görs vid Sahlgrenska sjukhuset har artros som grundorsak.  

Vad är artros?
Artros innebär att det brosk som normalt täcker benytorna i höftleden har förtunnats. Vid svår artros saknas brosket helt, så att benet ligger bart. Samtidigt minskar ledvätskan (ledens smörjmedel) och blir tunnare, vilket gör att funktionen försämras ytterligare. Orsak till artros är oklar men faktorer som kan påverka är ålder, ärftlighet, eller tidigare benbrott i anslutning till höften. Ledgångsreumatism och infektioner kan angripa höftens ledbrosk och ge artros. Artros kan ge försämrad rörlighet, smärta vid belastning, värk i vila och försämrad gångförmåga. Diagnosen säkerställs genom en vanlig röntgenundersökning.

Symtom vid artros
Det vanligaste symtomet vid artros är smärta vid belastning eller rörelse, endast i avancerade fall uppstår smärta även utan relation till aktivitet. Vilovärk är av någon anledning vanligt vid avancerad artros i höften men ovanligt i andra leder.
Det föreligger inte alltid ett samband mellan symtom och röntgenologiska fynd. Det är inte ovanligt att personer med röntgenologisk artros (förändringar som visar sig på röntgen) uppger sig vara mer eller mindre besvärsfria.

Behandling av artros
Sjukdomen går inte att bota, varför man försöker bromsa den och lindra besvären. Anpassad rörelse- och motionsträning stärker muskulaturen runt leden, vilket ofta förbättrar rörelseförmågan och kan lindra smärtan. Viktreduktion vid övervikt samt gånghjälpmedel som käpp eller krycka och skor med stötdämpande sula kan också minska besvären. För att lindra värk och smärta kan man använda smärtlindrande och/eller inflammationsdämpande mediciner.  Fysisk träning har i flera studier visat sig ha många positiva effekter för höftrelaterade problem. Den är också viktig för att uppnå så bra resultat som möjligt efter operation. Genom att träna upp styrka och rörlighet har du bättre förutsättningar till ett lyckat resultat.
Om smärtan och värken blir för uttalad, är det aktuellt att överväga operation med höftprotes (ibland kallad för höftplastik). Operationen innebär att den sjuka leden byts ut mot en konstgjord höftled. Beslutet om operation fattas gemensamt av dig och läkaren du träffar på ortopedmottagningen.

Före behandlingen

Höftprotes
En protes besår av två delar, en ledkula och en ledskål. Ledkulan som ofta är tillverkad i metall sitter på en stamdel som förankras i lårbenet. Ledskålen är oftast tillverkad i plast, denna förankras i bäckenet. Ledkulan av metall ledar mot ledskålen av plast vilket ger en låg friktion (som glatt brosk gör). Protesdelarna kan förankras i benet med eller utan cement. Det är vanligast att cement används vilket oftast ger bra resultat men det går även att välja en metod utan cement där en eller vissa delar cementeras. De anatomiska förutsättningarna innebära att operatören väljer vad som är bäst i det speciella fallet.

Höftproteskirurgi anses vara en lyckad operation. Cirka 90 % av alla patienter som har opererats med en höftprotes anger att de är nöjda eller mycket nöjda med utfallet efter kirurgi. Det är viktigt att med optimal förberedelse inför operation, både fysiskt och psykiskt. Forskning visar ett tydligt samband mellan kvaliteten på förberedelsen inför operation och resultatets efter operation. Inför operationen kommer du därför att få en broschyr hemskickad. Du kommer också att kallas på ett s.k. inskrivningsbesök. Läs gärna igenom broschyren inför detta besök.  

Inskrivningsbesöket sker vid inskrivningsenheten på ortopedmottagningen. Vid detta besök kommer du att träffa en sjuksköterska, narkosläkare, ortopedläkare en fysioterapeut och arbetsterapeut. Sjuksköterskan skriver in dig och tar EKG samt eventuellt nödvändiga prover. Det är speciellt viktigt med provtagning om du står på blodförtunnande läkemedel ta kontakt med din PK mottagning inför planerad operation!!. Ortopedkirurgen och narkosläkaren ser över och förbättrar förutsättningarna inför operation.

Så går det till

Före operationen
Cirka 2-4 veckor efter inskrivningsbesöket kommer du att läggas in på någon av ortopedens avdelningar 232 eller 233. Inskrivning på avdelningen görs normalt operationsdagens morgon. De sista förberedelserna sker på avdelningen av vårdpersonalen då dropp sätts och en lugnande tablett ges innan du får komma till operationsavdelningen. För att minska risken för blodpropp ges förebyggande mediciner i samband med operationen och en tid därefter. För att förebygga och behandla smärta efter operationen ges smärtstillande läkemedel redan innan operationen. För att få en bra smärtlindring ges tabletter kontinuerligt under dygnet. Med hjälp av en smärtskala (VAS) som är graderad från 0-10 kommer din smärta att kontrolleras och extra smärtlindring ges vid behov. En god smärtlindring är grunden för att komma igång och röra sig.

Operationsdagen
Operationen utförs vanligen i ryggbedövning. Detta innebär att bedövningen läggs i vätskan som omsluter ryggmärgen. Patienten få böja ryggen kraftigt, för att öka avståndet mellan kotorna och bedövningsmedlet injiceras med en mycket tunn kanyl. När läkemedlet är injicerat sprider sig en värmekänsla i fötter och ben och ibland i nedre delen av ryggen. När bedövningen börjar verka infinner sig en domnande känsla i ben och underkropp. Efter en stund kan inte dessa delar röras, resten av kroppen fungerar som vanligt. Detta försvinner när bedövningen går ur och allt blir som vanligt igen. Narkosläkaren kommer se till att inte patienten upplever något obehag under operationen. Operationen tar ca 90 minuter. Efter operation ligger du några timmar på uppvakningsavdelning där du också förväntas komma upp och stå, rehabilitering startar redan där.

Efter operationen
På vårdavdelningen kommer rehabiliteringen följas upp med hjälp av ett aktivitetskort som ligger på sängbordet. Det finns ett förväntat rehabiliteringsprogram som gäller under sjukhusvistelsen (2 dagar). Efter operationen är full belastning tillåten om inget annat meddelas. Det är viktigt att man kommer upp och rör sig, bland annat för att förhindra blodpropp. Fysioterapeut eller vårdpersonal visar hur man tar sig i och ur sängen de första gångerna. Gångträning görs de första gångerna med sällskap av fysioterapeut eller avdelningspersonal med ett så kallat gåbord. Gångträningen fortsätter varje dag och gåbordet utbytes sedan mot kryckor eller annat lämpligt gånghjälpmedel när patienten är mogen för detta. Du kommer också att träna gång i trappor före utskrivning.

Rehabilitering under sjukhusvistelsen
För att klara utskrivningskriterierna nedan är det av vikt att du tar ansvar och deltar aktivt i din rehabilitering samt kommer igång så fort som möjligt. Efter operationen behöver kroppen komma igång med fottramp och att du rör på benen. Redan på operationsdagen får du komma upp och gå på ditt opererade ben.
Du kommer att träna förflyttning i och ur säng samt gå igenom dina hemövningar så att du kan träna dessa på egen hand.
Gångträning fortgår under hela din sjukhusvistelse.

Utskrivningskriterier
Vid utskrivning förväntas du kunna:
● Ta dig i och ur säng självständigt
● Gå självständigt med hjälpmedel
● Gå i trappa (om behov finns)
● Utföra ditt hemträningsprogram
● Klara din hygien samt av- och påklädning

Efter utskrivning från sjukhuset fortsätter du utföra ditt hemträningsprogram. Dagliga promenader rekommenderas! Du kommer i samband med utskrivning att få en remiss för fysioterapi och vi rekommenderar att du ringer och bokar så att du har en tid cirka fyra veckor efter din operation.
Omkring 3 månader efter operationen får du ett telefonsamtal från en sjuksköterska som kontrollerar att allt fortlöper som planerat. I vissa fall kan vi välja att kontrollera dig med ett läkarbesök på mottagningen 3 månader efter operation. Du kommer att få kallelse till detta telefonsamtal / läkarbesök från ortopedmottagningen.

Före hemfärd ber vi dig observera

  • Att du har haft ett samtal med läkare.
  • Att du har fått recept (elektroniskt) på aktuell medicin.
  • Att du har fått tillbaka egen medicin, om du har lämnat sådan till sjuksköterskan.
  • Att du har fått remiss till distriktssköterska för att ta bort suturer/agraffer (stygn). Borttagning sker ca tre veckor efter operationen. Du ringer själv och bokar tid på din vårdcentral.
  • Du kan duscha med förbandet på men inte bada.
  • Att du har fått eventuella sjukintyg.
  • Att du har fått fysioterapiremiss.
  • Att du har fått alla dina frågor besvarade.
  • Hemresan sker oftast omkring klockan 11-13 för att lämna sängplats till nya patienter.

Bra att veta:

Trappor
Gå uppför med det friska benet först och nedför med det opererade benet först.

Bilkörning
Avvakta med att köra bil tills du upplever att du kan flytta fötterna mellan bilens olika pedaler och känner dig säker bakom ratten. Normalt tar detta 3-4 veckor. Diskutera detta med din fysioterapeut om du är osäker.

Gång
Vi rekommenderar gång med två kryckor de första 4-6 veckorna och därefter gång med en krycka i den icke-opererade sidans hand i ytterligare 4-6 veckor. Det är nyttigt att försöka hålla igång och promenera efter ork och smärta.

Vattengymnastik
Vattengymnastik är bra träning, men inte lämplig förrän såret är helt läkt (cirka 6 veckor). Simning bör undvikas under de första 3 månaderna då detta kan innebära ogynnsamma rörelser för din höft.

Framtiden
Att återfå tillfredsställande funktion i höften tar tid, ofta upp till ett år.

Samliv
Kan återupptas när det känns bra för din höft. Du avgör själv.

Hygien
Har du möjlighet att stå och duscha är det bäst. En antihalkmatta i duschen är bra för att minska halkrisken. Under den första tiden bör du inte sitta ned i badkaret. Du får råd av arbetsterapeuten på sjukhuset hur du kan göra istället.

Bära
När du går med kryckor kan det vara svårt att samtidigt bära med sig något. Knyt fast en plastpåse på kryckhandtaget, använd plagg med stora fickor, förkläde, ”magväska” eller ryggsäck.

Komplikationer och risker

Komplikationer vid ledkirurgi;

Riklig träning ger snabbare tillfrisknande. Du får hjälp av fysioterapeuten med träningen men det är viktigt att du även tränar på egen hand efter fysioterapeutens instruktioner. Träningen ska du även fortsätta med när du kommit hem.

Efter tre månader är ledkapseln helt läkt. Detta innebär att man kan böja sin opererade höft relativt fritt, om inga andra restriktioner meddelas. Dock skall man inte provocerat töja sin höft i ytterlägen eller utsätta höften för kraftig stötbelastning som till exempel löpning och hopp.

Komplikationer kan uppstå vid alla operationer men är relativt ovanliga. Det är viktigt att patienten är medveten om de problem som kan uppstå efter operationen.

Den inopererade höftprotesen är alltid infektionskänslig och du bör vara extra uppmärksam om du får infektioner i kroppen. Urinvägsinfektioner ska helst behandlas omgående. Du skall också informera din tandläkare om att du har höftprotes.

Infektion
Även om sårinfektion är ovanligt efter ledprotesoperationer kan det ibland uppstå. Infektion i leden är mycket svår att få bukt med, men risken att drabbas är liten. (Färre än 0,5 % av de som opereras med primär höftprotes får en infektion). Infektion beror på att bakterier fått tillgång till leden och protesen. Det är därför viktigt att uppmärksamma misstänkt infektion tidigt. När det har gått tio dagar efter operationen förväntas operationssåret vara torrt.

Följande symtom är varningssignaler som du skall vara uppmärksam på:

  • Feber
  • Ökad rodnad och värmeökning i operationsområdet
  • Ökad smärta
  • Läckage av sårvätska.

Det är viktigt att vid misstanke om infektion få en bedömning av sjukhusets ortopedläkare innan någon behandling med antibiotika sätts in!

Blodpropp
Trombos, dvs blodpropp, bildas oftast i underbenet och orsakas av effekter från operationen samt den aktivitetsminskning som följer av ingreppet. Symtomen kan vara svullnad, rodnad och ömhet i vaden ofta kopplat till feber. För att minska risken för trombos uppmanas patienten intensivt att aktivera sig efter operation. Under och efter operationen får patienten dessutom ett blodförtunnande medel som på ett effektivt sätt minskar risken för proppbildning. Trombos behandlas effektivt idag, men konvalescensfasen (återhämtningsfasen) förlängs något.

Följande symtom skall du vara uppmärksam på:

  • Tilltagande smärtor i vaden
  • Svullnad av vaden eller hela benet

Om du har ovanstående symtom skall du ta kontakt med akutmottagningen.

Luxation
Luxation innebär att ledkulan hoppar ur ledskålen efter höftproteskirurgi. För att undvika detta uppmanas patienten att följa de instruktioner läkare, fysioterapeut och personal på avdelningen givit. Speciellt viktiga är de första tre månaderna eftersom vävnaden runt leden inte läkt och muskelfunktionen inte är återställd.

Benlängdsskillnad kan av operationstekniska skäl uppkomma, även om man strävar efter att det opererade benet ska bli lika långt som det andra. Detta kan till en början upplevas som besvärande, men de flesta vänjer sig snart, och vid behov kan skillnaden korrigeras med klackförhöjning.

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Höftprotes är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Höftprotes ingår i tema Tema ortopedi