Infertilitet hos man

Kallas också Andrologi, Ofrivillig barnlöshet

Senast ändrad 2015-10-15 av Halina Tobiasson Barnmorska, vårdavdelning

Cirka 30 % av all barnlöshet anses bero på orsaker hos mannen, s.k. manlig faktor. Orsaker kan vara:
- Lågt antal spermier (oligozoospermi) 
- Spermier med dålig rörlighet (astenozoospermi)   
- För hög andel spermier med onormalt utseende (teratozoospermi) 
- Kombination av tillstånden ovan 

Behandling av manlig barnlöshet har sedan 1992 revolutionerats efter införandet av provrörsbefruktning (IVF) med s.k. mikroinjektionsteknik (ICSI). Med denna metod mikroinjiceras en spermie i varje ägg som plockats ut från kvinnans äggstockar.

Med ICSI teknik kan man idag också behandla män med frånvaro av spermier i sädesvätska (azoospermi) samt de män med avsaknad av sädesvätska (aspermi). Dessa tillstånd finner man i 2-3% av manlig barnlöshet. För att kunna behandla dessa män krävs dock viss spermieproduktion i testiklarna. Dessa spermier måste då kirurgiskt utvinnas inför provrörsbefruktning med mikroinjektion (se nedan).

Vanliga orsaker till azoospermi/aspermi  

1.  Pre-testikulär azoospermi
Nedsatt eller utebliven hormonstimulering av testiklarna från hypofysen.

2. Testikulär azoospermi (non-obstruktiv azoospermi)
Nedsatt eller utebliven spermieproduktion i testiklarna. Orsaker kan vara tidigare traumata mot testiklarna, testikelinfektioner, icke nedvandrade testiklar (kryptorchism), tidigare strålbehandling eller cellgiftsbehandling av cancersjukdom, kromosomrubbning (ex Klinefelter’s syndrom).

3. Post-testikulär azoospermi
A. Obstruktion

Orsaker kan vara tidigare trauma mot underlivet, underlivsinfektioner, sterilisering, medfödda missbildningar i bitestikel och sädesledare så som vid cystisk fibros (CF).

B. Dysfunktionell orsak
Skada i centrala nervsystemet (ex. ryggmärgsskada) eller ytlig nervskada ledande till erektionsstörning och/eller ejakulationsstörning (oförmåga till utlösning). I dessa fall finns även alternativa behandlingsmetoder såsom vibratorbehandling och elektrostimulering.


Utredning/behandling  

Vid azoospermi görs en diagnostisk provpunktion av bitestiklar/testiklar före IVF-försök. Befintlig spermieproduktion hos dessa patienter kan sällan garanteras, varför för diagnostisk provpunktion av bitestiklar/testiklar rekommenderas före IVF-försök. Detta för att undvika onödig hormonstimulering och äggplockning på kvinnan i de fall spermier saknas. Ytterligare operation av mannen kan då undvikas.

Alla operationsmetoder sker i lokalbedövning och patienten går hem samma dag. 

Kirurgiska spermieutvinningsmetoder  

PESA (perkutan epididymal spermieaspiration): En tunn nål förs in i bitestikeln och med hjälp av ett undertryck aspireras vätska som förhoppningsvis innehåller spermier. Om inga spermier hittas övergår man till TESA.

TESA (testikulär spermieaspiration): Med tunn nål punkteras testikeln och ett undertryck appliceras. Nålen förflyttas solfjäderformat i testikeln och små bitar av testikelvävnad aspireras. Upp till fem punktioner utföres på var sida.

Perkutan nålbiopsi (Quick core biopsi): En biopsinål införes i testikeln och en vävnadsbit tages. Upp till 5 biopsier tas från var testikel.

TESE (testikulär spermieextraktion) görs endast i undantagsfall: Testikeln frilägges kirurgiskt och testikelbiopsier (vävnadsbitar) tages för analys beträffande spermieförekomst. En till tre biopsier tas från var sida. Vävnadshyllena sys ihop med fin suturtråd.

Med undantag för PESA kan vid alla metoder preparat även skickas för histologisk undersökning.

Nedfrysning av spermier: Lyckas man finna spermier kan dessa nedfrysas och möjligen användas vid senare IVF-försök. 

Sjukskrivning  

Efter PESA, TESA och nålbiopsier kan patienten normalt jobba dagen efter. Efter TESE rekommenderas normalt 5-7 dagars stillhet och vila. 

Resultat  
Graviditetsfrekvensen är jämförbar med övrig IVF-behandling, dvs 30-40 %, i de fall orsaken är pre-testikulär eller post-testikulär och spermier från bitestikel/testikel har använts för ICSI.

I de fall orsaken är testikulär är graviditetsfrekvensen något lägre (20-30 %).

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Infertilitet hos man är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.