Knäprotes

Kallas också knäledsplastik, knäplastik, knäledsprotes

Senast ändrad 2016-09-16 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ortopeden vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförde ca 400 knäprotesoperationer under 2015. Ortopeden har aktivt under senare åren arbetat aktivt för att förbättra för resultatet för patienterna. Det förväntas att patienten ligger inne på sjukhus 2-3 dagar.

Innan patienten är aktuell för knäprotesoperation måste andra alternativ (icke operativa) för att lindra symtom vara uttömda. Det innebär alltid en risk att opereras. Som första steg utreder primärvården och som första behandling är då är fysioterapi eller deltagande i ”artroskola”. När dessa åtgärder är otillräckliga skickas remiss till ortopedisk specialist för vidare utredning och bedömning.

Fysisk träning har i flera studier visat sig ha många positiva effekter för knärelaterade problem. Det är också viktigt för att uppnå så bra resultat som möjligt efter operation. Genom att träna upp styrka och rörlighet har du bättre förutsättningar till ett lyckat resultat.

Se gärna vår patientfilm om knäledsplastik inför din operation. 

Knäleden
Knäleden består av den nedre delen av lårbenet och den övre delen av underbenet vilka bildar en led med varandra medan knäskålen rör sig i en fåra på framsidan av lårbenet. Benändarna är beklädda med ledbrosk, om ledbrosket skadats uppstår artros. I vardagligt språk brukar den felaktiga benämningen förslitning användas. Ca 80% av de knäprotesoperationerna som görs vid Sahlgrenska sjukhuset har artros som grundorsak.  

Vad är artros?
Artros innebär att det brosk som normalt täcker benytorna i knäleden har förtunnats och broskytan blir ojämn. Vid svår artros saknas brosket helt, så att benen ligger och gnider mot varandra. Vid artros minskar också ledvätskan (ledens smörjmedel) och blir tunnare, vilket gör att funktionen försämras ytterligare. Knät blir smärtande, stelt och instabilt. Orsak till artros är oklart, men faktorer som kan påverka är ålder, ärftlighet, tidigare benbrott i anslutning till knäleden. Ledgångsreumatism och infektioner kan angripa knäledens ledbrosk och ge artros. Artros kan ge försämrad rörlighet, smärta vid belastning, värk i vila och försämrad gångförmåga. Diagnosen säkerställs genom en vanlig röntgenundersökning.

Symtom vid artros
Det vanligaste symtomet vid artros är smärta, stelhet och instabilitet vid belastning eller rörelse endast i avancerade fall uppstår smärta även utan relation till aktivitet.
Det föreligger inte alltid ett samband mellan symtom och röntgenologiska fynd. Det är inte heller ovanligt att personer med röntgenologisk artros förändringar som visar sig på röntgen uppger sig vara mer eller mindre besvärsfria.

Behandling av artros
Tillståndet i leden går inte att bota, men med olika sätt försöker man bromsa förloppet och lindra besvären. Leden omges av flera starka ledband och muskler som ger leden stabilitet. Det är viktigt att få anpassad rörelse och motionsträning som stärker muskulaturen runt leden, vilket ofta förbättrar rörelseförmågan. Därför är det väldigt viktigt att man får delta i någon av vårdcentralernas "artrosskola" som ett förstahandsalternativ före operation. En operation är alltid förenad med risker och därför inte ett förstahandsalternativ. Viktreduktion vid övervikt samt gånghjälpmedel som käpp, krycka eller anpassade skor med stötdämpande sula kan också minska besvären. För att lindra smärta kan man använda smärtstillande och/eller inflammationsdämpande läkemedel. När dessa alternativ inte hjälper tillräckligt bra är det eventuellt aktuellt att överväga en operation med knäprotes (ibland kallad knäplastik). Operationen innebär att leden byts ut mot en konstgjord knäled.

Före behandlingen

Vård och behandling utgår från en individuell värdering och patienten måste kunna få en korrekt och välmotiverad uppskattning av riskerna inför operation. Det är viktigt att patienten inte har sår någonstans på huden (där bakterier kan komma in och bidra till sårinfektion vid det opererade stället). Om patienten har förkylning, tandvärk, urinvägsinfektion då kan det vara nödvändigt att skjuta upp operationen.
Som en annan viktig del för att minska infektionsrisken inför operation gäller rökstopp 6 veckor innan.
Att duscha med speciella tvättsvampar innehållande bakteriedödande medel används enligt instruktion (Descutansvampar finns att köpa på apotek) är också väldigt viktigt. Sårinfektion är annars ganska ovanligt efter ledprotesoperationer men det finns alltid en risk som måste minimeras.
Om patienten har vårdats eller varit på någon mottagning utanför Sverige någon gång under de senaste 10 åren är det viktigt att man talar om det vid inskrivningsbesöket. Om så är fallet måste provtagningen kompletteras. Detta är viktigt då det kan förekomma bakterier, som vanlig antibiotika inte har någon verkan mot. En av dem är Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA). Dessa kan man vara bärare av utan att ha några symtom.

Det är viktigt att med optimal förberedelse inför operation, både fysiskt och psykiskt. Forskning visar ett samband mellan kvaliteten på förberedelsen inför operation och resultatets efter operation. Patientens grad av ångest, stress och smärta kan minskas med god information före operation, detta ges i form av en broschyr (som skickas hem till då patient blir uppsatt för operationstid) samt information vid inskrivningsmöte. En välinformerad patient möjliggör ett bra utgångsläge för operation och ett bra postoperativt förlopp.

Syftet med inskrivningen är optimering av patienten medicinskt, omvårdnadsmässigt och ge nödvändig information. Inskrivning sker på inskrivningsenheten på ortopedmottagningen. Där ingår möte med ortopedisk specialistläkare, ortopedsjuksköterska, narkosläkare samt fysioterapeut och arbetsterapeut. Sjuksköterskan skriver in och tar EKG samt eventuellt nödvändiga prover tas. Det är speciellt viktigt med provtagning om du står på blodförtunnande läkemedel. Ortopedkirurgen och anestesi(bedövning)-läkaren ser över att bästa medicinska förutsättningarna finns inför operation.

Cirka två veckor efter inskrivningsbesöket då operationstid meddelats via koordinator, kommer patienter läggas in på någon av ortopedens avdelningar 232 eller 233, samma dag som operation. De sista förberedelserna sker på avdelningen av vårdpersonalen då dropp sätts och en lugnande tablett ges, sedan åker patienten i säng till operation. För att minska risken för blodpropp ges förebyggande mediciner i samband med operationen och en tid därefter.

Vid ankomst till Operation kan olika bedövningar användas, såsom lokalbedövning eller ryggbedövning. Vid lokalbedövning sprutas bedövning runt knäleden med hjälp av spruta. Ryggbedövning innebär att bedövningen läggs i vätskan som omsluter ryggmärgen. Patienten få böja ryggen kraftigt, för att öka avståndet mellan kotorna och bedövningsmedlet injiceras med en mycket tunn kanyl. När läkemedlet är injicerat sprider sig en värmekänsla i fötter och ben och ibland i nedre delen av ryggen. När bedövningen börjar verka infinner sig en domnande känsla i ben och underkropp. Efter en stund kan inte dessa delar röras, resten av kroppen fungerar som vanligt. Detta försvinner när bedövningen går ur och allt blir som vanligt igen.

Narkosläkaren kommer se till att inte patienten upplever något obehag under operationen, vilket tar ca 90 minuter. Efter operation ligger du några timmar på uppvakningsavdelning där du också förväntas komma upp och stå, rehabilitering startar redan där.

Så snart som möjligt börjar rehabiliteringen vid ankomst till avdelningen. Efter ca några timmar förväntas patienten komma upp ur sängen och stå/gå/eller annan anpassad rehabilitering med hjälp av personalen/fysioterapeuter/arbetsterapeuter. Det är viktigt att du kommer igång med fottramp och att du rör på benen. På vårdavdelningen kommer rehabiliteringen följas med hjälp av ett aktivitetskort som ligger på sängbordet. Det finns ett förväntat rehabiliteringsprogram som gäller under sjukhusvistelsen (ca 2-3 dagar). Det du tränat före har du mycket stor nytta av efter operationen för att uppnå bästa resultat.

För att förebygga och behandla smärta efter operationen ges smärtstillande läkemedel redan innan operationen. För att få en bra smärtlindring ges tabletter kontinuerligt under dygnet. Med hjälp av en smärtskala (VAS) som är graderad från 0-10 kan man beskriva smärtan. En god smärtlindring är grunden för att komma igång och röra sig.

Efter operationen är full belastning tillåten. Det är viktigt att man kommer upp och rör sig, bland annat för att förhindra blodpropp. Fysioterapeut eller vårdpersonal visar hur man tar sig i och ur sängen de första gångerna. Gångträning börjar i sällskap av fysioterapeut eller avdelningspersonal med ett så kallat gåbord. Gångträningen fortsätter varje dag och gåbordet utbytes sedan mot kryckor eller annat lämpligt gånghjälpmedel när patienten är mogen för detta. Det finns också tid att repetera träningen av att gå i trappor före utskrivning. Du kommer att träna förflyttning i och ur säng samt gå igenom dina hemövningar så att du kan träna dessa på egen hand. För att klara utskrivningskriterierna nedan är det av vikt att du tar ansvar och deltar aktivt i din rehabilitering samt kommer igång så fort som möjligt

Utskrivning
Vid hemgång ska följande utskrivningskriterierna uppfyllas

  • Ta sig i och ur säng självständigt
  • Gå självständigt med hjälpmedel
  • Gå i trappa (om behov finns)
  • Utföra  hemträningsprogram
  • Klara hygien samt av- och påklädning

OBS! SE TILL ATT TA MED AKTUELL MEDICINLISTA, om du tar mediciner (finns på vårdcentralen om patienten inte vet själv) och ifylld hälsodeklaration.

OBS! Utsättande av Waranbehandling ordineras av din AK-mottagning, du bör också ha ordnat en fullmakt för läkemedelsuttag.

Praktiska råd för att förbereda i hemmet före operation:

  1. Se till att mat finns handla hem mat i förväg laga och/eller frysa in mat.
  2. Placera saker du använder dagligen lätt tillgängliga.
  3. Planera med hemtjänsten (kommunen) eller annan(ex. anhörig) så du kan få den hjälp du behöver när du kommer hem.

Dagen före operation:

  1. Tvätta med descutansvamp enl. förpackningens instruktion(Hela kroppen även håret)
  2. Ta bort smink och nagellack, använd inte hudkräm eller parfym.
  3. Du får inte äta efter kl. 24:00 kvällen före operation. Däremot får du dricka vatten framtill klockan   05.00 på operationsdagens morgon.

Så går det till

Knäprotes

Den nedre delen av lårbenet och den övre delen av underbenet bildar en led med varandra medan knäskålen rör sig i en fåra på framsidan av lårbenet. I det friska knät finns ett självsmörjande system med slätt brosk som täcker ledytorna. Protesdelarna kan förankras i benet med eller utan cement. Det är vanligast att cement används vilket oftast ger bra resultat men det går även att välja en metod utan cement där en eller vissa delar cementeras. De anatomiska förutsättningarna innebära att operatören väljer vad som är bäst i det speciella fallet.

Knäprotes-första gången
När patienten får en ny knäprotes första gången kallas detta primär protes.

Knäprotes- revison
När patienten får sin protes utbytt, kallas det sekundärprotes. Detta kan exempelvis göras om protesen av ålder behöver bytas ut.

Efter behandlingen

Efter utskrivning från sjukhuset förväntas du utföra ”hemträningsprogram” . Dagliga promenader rekommenderas! I samband med utskrivning ska du ha fått en remiss för fysioterapi och det rekommenderas att du ringer och bokar en tid direkt efter hemkomst, cirka 3 veckor efter din operation.
Omkring 3 månader efter operationen får du telefonsamtal från sjuksköterska eller läkarbesök. Du kommer att få kallelse till detta telefonsamtal/ läkarbesök från ortopedmottagningen.

 Före hemfärd ber vi dig observera

  • Att du har haft ett samtal med läkare.
  • Att du har fått recept (elektroniskt) på aktuell medicin.
  • Att du har fått tillbaka egen medicin, om du har lämnat sådan till sjuksköterskan.
  • Att du har fått remiss till distriktssköterska för att ta bort suturer/agraffer (stygn). Borttagning sker ca tre veckor efter operationen. Du ringe själv och bokar tid på din vårdcentral.
  • Du kan duscha med förbandet på, men inte bada.
  • Att du har fått eventuella sjukintyg.
  • Att du har fått fysioterapiremiss.
  • Att du har fått alla dina frågor besvarade.

Hemresan sker oftast omkring klockan 11-13 för att lämna sängplats till nya patienter.

Bra att veta:

Trappor
Gå uppför med det friska benet först och nedför med det opererade benet först.

Bilkörning
Avvakta med att köra bil tills du har sådan funktion att du är en säker bilförare. Normalt tar detta 4-6 veckor om det känns bra. Diskutera med din fysioterapeut om detta om du är osäker.

Gång
Vi rekommenderar dagliga promenader. Det är nyttigt att försöka hålla igång och promenera efter ork och smärta. Kryckor eller andra hjälpmedel kan avändas i ca tre veckor och därefter successivt avvecklas.

Cykling
Cykling ute i trafiken är inte lämpligt förrän efter 3 månader.

Vattengymnastik
Vattengymnastik är bra träning, men inte lämplig förrän såret är helt läkt (cirka 6 veckor). Simning kan utföras, men det är lämpligt att sparka som man gör i crawl.

Framtiden
Det finns egentligen inga restriktioner, men det rekommenderas att undvika extrema belastningar. Vissa aktiviteter som springa, hoppa eller iknande, ger en stor belastning av protesen och bör undvikas. Du kan stå på knä, men det kan kännas obehagligt. Att sitta på huk är inte att rekommendera då knäledsrörligheten inte medger detta.

Samliv
Kan återupptas när det känns bra för knät. Avgör själv.

Hygien
Har du möjlighet att stå och duscha är det bäst. En antihalkmatta i duschen är bra för att minska halkrisken. Under den första tiden bör du inte sitta ned i badkaret. Du får råd av arbetsterapeuten på sjukhuset hur du kan göra istället.

Bära
När du går med kryckor kan det vara svårt att samtidigt bära med sig något. Knyt fast en plastpåse på kryckhandtaget, använd plagg med stora fickor, förkläde, ”magväska” eller ryggsäck.

Rehabilitering efter sjukhusvistelsen
Efter utskrivning från sjukhuset fortsätter du utföra ditt hemträningsprogram.
Dagliga promenader rekommenderas!
Du kommer i samband med utskrivning att få en remiss för fysioterapi och vi rekommenderar att du ringer och bokar så att du har en tid cirka tre veckor efter din operation.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Knäprotes är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Knäprotes ingår i tema Tema ortopedi