KOL

Kallas också Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Senast ändrad 2016-09-14 av Carina Larsson Kommunikatör

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långvarig lungsjukdom med tecken på hinder i luftens passage på grund av svullnad i de små luftrören.

I tidiga stadier kan KOL vara helt symtomlös. I avancerade stadier kan KOL medföra förutom nedsatt lungfunktion även andra medicinska konsekvenser såsom undernäring, muskelsvaghet och benskörhet. Typiska symtom vid KOL är andnöd vid ansträngning och nedsatt prestationsförmåga. Andnöden kan orsaka oro och ångest. Vid skada på de små lungblåsorna (alveolerna) vilket kallas för emfysem så kan det bli svårare för lungorna att ta upp syre. När kronisk andningssvikt med  låga syrenivåer och eventuellt höga koldioxidvärden i blodet tillstöter, kan dessutom hjärta, njurar och blodcirkulation påverkas.

KOL är ett relativt nytt sjukdomsbegrepp. Sjukdomen är kronisk, är vårdkrävande i svårare fall och man räknar med att KOL kommer att bli en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. WHO prioriterar därför KOL som en bland fyra prioriterade icke smittsamma sjukdomar i världen.

Cigarettrökning och exponering för farliga ämnen på arbetsplatsen är de viktigaste riskfaktorerna för KOL. Att förhindra rökdebut ses som den viktigaste åtgärden för att motverka KOL. Miljöfaktorer som t ex en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL.

Så ställs diagnosen

Diagnosen KOL ställs främst med hjälp av andningsprov så kallad spirometri och lungröntgen. Spirometri visar om det finns en obstruktivitet, det vill säga andningshinder pga trånga luftrör. Spirometri är ett viktigt hjälpmedel vid uppföljning av behandlingsförsök och för långtidsuppföljning. Med hjälp av spirometri kan man även bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Lungröntgen görs för att utesluta att det finns andra lungsjukdomar som tex cancer.

Fler undersökningar som kan vara aktuella för att ställa diagnos och bedöma sjukdomens svårighetsgrad är till exempel blodgasanalys som kan visa på nedsatt syrgashalt och höjd koldioxidhalt i blodet och datortomografi av thorax med tunnskiktsteknik (HRCT) som kan påvisa emfysem. Ett gångtest under 6 minuter kan säga mer om hur din ansträngningsförmåga är jämfört med jämnåriga.

Läs mer om:

  • spirometri
  • lungröntgen
  • blodgasanalys
  • datortomografi med tunnskiktsteknik (HRCT)

Behandlingsalternativ

Patienter med Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) behandlas och kontrolleras på Sahlgrenska Universitetssjukhusets lungmottagning. Vi har KOL-sjuksköterskor på lungmottagningen som kan hjälpa de KOL-patienter som tillhör vår klinik att t ex kontrollera att man andas in rätt med sina inhalatorer, ta blodprov för att kontrollera syrehalten m m. Patienter med KOL som behöver sjukhusvård vårdas förutom på lungkliniken även på medicinklinikerna på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. Det är viktigt att tidigt kontakta sin KOL-sköterska eller läkare vid tecken på försämring som pågått något dygn tex om man upplever ökad andnöd och hostar upp gulgrönt slem vilket kan vara skäl att sätta in kortison och antibiotika.

Att sluta röka är den enda åtgärd som kan bromsa sjukdomen. Dessutom minskar symtomen om du slutar röka framför allt vad gäller symtom som hosta och slem. Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning i grupp eller individuellt. På lungkliniken finns flera sjuksköterskor som kan hjälpa till vid rökavvänjning via tex telefonsamtal. Det finns även en enhet för tobaksavvänjning på hjärtmottagningen.

Man bör varje år ta influensavaccination och även vid ett tillfälle ta vaccin mot en vanlig typ av lunginflammation s k pneumokockvaccinaton. Enligt senaste riktlinjer behöver pneumokockvaccination inte ges flera gånger om man endast har kronisk lungsjukdom och annars normalt immunförsvar.

Vid KOL är luftvägsförträngningen kronisk och kan inte avhjälpas med medicinering eftersom den orsakas av permanenta skador i de små luftvägarna och i alveolerna. Luftrörsvidgande läkemedel har en viss effekt, men inte på samma sätt som vid astma. Läkemedlen provas ut individuellt samtidigt som inhalationstekniken övas och kontrolleras. En del patienter drabbas av försämringsperioder s.k. exacerbationer och man vet att  vissa läkemedel kan minska antalet sådana skov. För närvarande pågår en intensiv forskning kring den inflammatoriska processen vid KOL och kunskapen ökar snabbt. Man försöker hitta nya läkemedel som kan förbättra prognos och symtom.

Regelbunden fysisk träning är mycket viktig för att förbättra livskvalitet och öka fysiska kapaciteten, det finns speciella träningsprogram anpassade för KOL-patienter.

Kontinuerlig syrgasbehandling (LTOT) används för att behandla  så kallad respiratorisk insufficiens dvs när man har kronisk syrebrist vilket man mäter med blodprov. Hos dem med kronisk syrebrist har man sett att syrgasbehandling i hemmet minst 16 timmar per dygn förbättrar livskvalitet och överlevnad men inte alltid minskar andningsproblemen.

Hos patienter med avancerad KOL och i övrigt bevarade organfunktioner kan det vara aktuellt att ta ställning till lungtransplantation, framför allt om sjukdomen framkallats av alfa1-antitrypsibrist. Denna brist upptäcks genom ett blodprov.

KOL medför i regel att det är nödvändigt att förändra livsstil för att förhindra ytterligare försämring. För det behövs information och kunskap. Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder utbildning i sjukdomen KOL för dig som patient eller närstående i den s.k. KOL-skolan. Undervisningen bedrivs i grupp och är en del i den rehabilitering vi kan erbjuda.

Rehabilitering
Inom området rehabilitering kan vi också erbjuda psykosocialt stöd och rådgivning, fysioterapi och arbetsterapi. Målet är för alla rehabiliteringsinsatser är att minska symtomen, förbättra livskvaliteten och öka den fysiska och sociala aktiviteten i det dagliga livet.
Fysioterapi kan omfatta fysisk träning, träning i andnings- och hostteknik, avspänningsövningar och bäckenbottenträning vid inkontinens.
En arbetsterapeut med särskilda insikter i KOL kan hjälpa dig med rådgivning, träning av andningsteknik under vardagliga göromål, hjälpmedel och ibland bostadsanpassning. Det finns olika grupper för KOL-patienter där man tränar aktiviteter i lugnt tempo tillsammans med fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Undernäring är ett allvarligt problem för de KOL patienter som drabbas. Undernäringen för med sig att musklerna och infektionsförsvaret blir sämre, risken för benskörhet ökar och den tid man har kvar att leva minskar. Därför är det bra om man redan tidigt upptäcker att vikten börjar gå ned. KOL patienter bör därför följa sin vikt och kontakta sin läkare om vikten oförklarat sjunker. Vi har därför även dietister kopplade till vårt KOL-team.

Kurator kan hjälpa till med samtal för att underlätta så att man lär sig leva med sin KOL-sjukdom och även ge råd angående olika åtgärder för att minska negativa konsekvenser på livssituationen.

Läs mer under Undersökningar, Diagnoser och Behandlingar i kolumnen till höger.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver KOL är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

KOL ingår i tema Tema geriatrik och Tema lungmedicin