Kortisonbehandling vid reumatism

Senast ändrad 2015-11-30 av Maj Jonnestedt Verksamhetsassistent

Kortison är kraftigt inflammationsdämpande. Effekten kommer redan efter någon dag. Medicinen används vid ett flertal reumatiska sjukdomar.

Så går det till

Tablett Prednisolon 2,5 mg, 5 mg och 10 mg
Tablett Deltison 50 mg
Tablett Betapred 0,5 mg
Tablett Dacortilen 6 mg (licenspreparat)

Dosering är alltid indivduell. I regel ska alla tabletter tas samtidigt på morgonen tillsammans med föda.

Kortison kan också vid svårare sjukdomstillstånd ges intravenöst (direkt i ett venöst kärl) och då i betydligt högre doser än vad man ger vid tablettbehandling

Efter behandlingen

Vid behandling med höga doser kan kontroll av socker i urin och blod bli aktuell.

Komplikationer och risker

Biverkningar

Ökad aptit, viktuppgång och magkatarr

Tunn skör hud med benägenhet för hudblödningar

Benskörhet (osteoporos) efter längre tids medicinering

Viss risk finns att utveckla diabetes samt högt blodtryck. Vid långvarig behandling finns också risk för att utveckla grå starr. Viss tendens att binda vätska i kroppen förekommer också. Biverkningarna klingar successivt av när man slutar med behandlingen.

Graviditet och amning

Prednisolon kan ges både under graviditet och amning om tillståndet så kräver. Deltison och Betapred passerar placentan /moderkakan) och ska inte användas under graviditet.

Viktigt
Om kortisonmedicinering pågått mer än tre månader kan kroppens förmåga att reagera på krissituationer påverkas. I krissituationer (allvarlig infektion, hög feber, olycksfall eller operation) kan därför behovet av kortison öka. Tala därför alltid om att du behandlas med kortison. Det blir oftast nödvändigt att tillfälligt öka dosen.

Du får heller aldrig plötsligt sluta med dina kortisontabletter. Ska behandlingen avslutas ska dosen minskas successivt och alltid ske enligt din läkares ordination.

Vid alla sjukvårdskontakter, tala om att du behandlas med kortison.

Motverka viktuppgång

Det är alltid lättare att förebygga viktökning än att sedan gå ner i vikt.

Dietistens rekommendationer: Regelbundna måltider dvs. 5-6 måltider per dag (frukost, lunch, middag, 1-3 mellanmål) Låt det inte gå mer än 3-4 timmar mellan varje måltid. Syftet med regelbundenheten är att skapa en jämn blodsockerkurva som minskar risken för sötsug och hungerkänsla.

Undvik söta livsmedel och söta drycker (läsk, juice, nyponsoppa, godis, marmelad, sylt, socker, söt fruktyogurt med mera). Syftet är att undvika förhöjda blodsockernivåer.
Undvik feta livsmedel (grädde, crème fraiche, snacks, choklad, kakor, ost och charkuteriprodukter med hög fetthalt).

Ät fiberrik kost (fullkornsbröd, frukt, grönsaker, baljväxter, fiberrik pasta och ris) som ger en jämnare blodsockerkurva och därmed minskad risk för blodsockersvängningar.

Fysisk aktivitet har stor betydelse både för att motverka oönskad viktökning, förhöjda blodsockervärden samt bevara skelettet. Sträva efter att utöva någon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter / dag.  En daglig promenad rekommenderas

Vid kortisonbehandling sätter man som regel in tillskott av vitamin D och kalk för att minska risken för urkalkning (osteoporos) av skelettet. Tänk gärna på att även låta din mat innehålla extra kalk (till exempel mjölk och ost) och vitamin D (till exempel fet fisk, lätt- och mellanmjölk).

Vill du diskutera din kost mer ingående rekommenderas du att be din doktor skriva en remiss till dietist.

Frågor/kontakt

Kortisonbehandling ges/ordineras på många mottagningar och avdelningar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Kortisonbehandling vid reumatism är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.