Läkemedelsbehandling vid blodcancersjukdomar

Senast ändrad 2016-04-20 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedel vid blodcancersjukdomar är cellgifter, antikroppar mot tumörcellerna, läkemedel som påverkar immunsystemet och läkemedel riktade mot specifika steg i tumörcellernas ämnesomsättning. I tillägg, inte minst när cellgifterna orsakar en nedsatt funktion i benmärgen, ges ibland ämnen som stimulerar den normala bildningen av fr.a.vita men också röda blodkroppar eller blodplättar (trombocyter). Kortison används i många kurer som understöd för övrig behandling, ibland i höga doser. Vid behandling av olika diagnoser följer man ett strikt schema, som dock vid behov kan justeras. Genom att kombinera cellgifter med olika verkningsmekanismer kan man dels angripa tumören på olika sätt, dels "späda ut" biverkningarna av de ingående medlen. Kombinationer av cellgifter och antikroppar ges också för att angripa tumörcellerna brett. Kombinationer med immunmodulerande läkemedel används också. I ovanliga fall används andra läkemedel, t.ex. antibiotika mot lymfom i magsäcken eller vitamin A-syra och arsenik mot en ovanlig form av leukemi.

Behandling ges som regel i kurer där varje kur kan vara 1 vecka eller längre. Man räknar alltid den första dagen i kuren som "dag 1", och om det t.ex. är 2-veckors intervall kommer nästa kur dag 15. När väl kurerna är genomförda kan det bli aktuellt med underhållsbehandling, ibland under 1-2 år. De flesta behandlingarna kan ges på hematologens dagvårdsenhet, dvs patienten behöver inte vara inlagd, behandlingen är poliklinisk. Vid tekniskt invecklad behandling eller om patienten så behöver, ges behandling inneliggande på vår avdelning 141.

Vid ev återfall kan, om lång tid har gått, samma behandling som tidigare upprepas, alternativt ges ny behandling. Resultatet av denna "andra linjens behandling"  kan ibland  befästas (konsolideras) med stamcellstransplantation.  

Före behandlingen

Tänk igenom att du har förstått målsättningen med behandlingen! En del behandling ges i botande syfte, men i många fall betraktas diagnosen som "kronisk". Behandlingen kan även här vara stark och ge biverkningar, och  syftar till att ta bort sjukdomssymtom och minska ned sjukdomen så mycket som möjligt, dvs få en djup och långvarig remission. Du bör även känna till hur du skall sköta om dig under behandlingsperioden vad gäller infektionsrisk, födointag, fysisk aktivitet, sjukskrivning m.m. I bl.a. patientpärmen står en hel del av dessa uppgifter, och vid behov skall du få kontakt med sektionens kurator. Våra kuratorer har t.ex. gjort en sammanställning på vilken typ av samhällsstöd som kan erbjudas i det enskilda fallet. Varje patient skall ha en skriftlig vårdplan med ungefärliga datum för kommande kurer m.m. Varje patient skall ha 1-2 personer som blir kontakt-sjuksköterska. Sist men inte minst skall du ha aktuella kontaktuppgifter till både dagvården (kontorstid) och avdelning 141 (kvällar, nätter och helger) dit du skall höra av dig vid problem, t.ex. feber/infektion. 

Så går det till

Behandlingarna ges som intravenösa dropp, injektioner under skinnet (subkutant) eller som tabletter. Intravenösa dropp kräver en bra infart, antingen dina egna blodkärl eller en inopererad slang (central venkateter, CVK) eller en dosa under skinnet (Porth - A - Cath). I samband med behandling ges alltid läkemedel mot illamående, både som förebyggande och om illamående ändå uppstår.

 

Efter behandlingen

Se ovan om när/hur du skall höra av dig till dagvården eller avd 141. Du skall höra av dig om något oväntat inträffar och speciellt vid feber, blödning eller oklara smärtor. Även utan biverkningar enligt nedan är det ofta tungt för kroppen och man känner en uttalad trötthet, som inte alltid lindras av vila. Denna trötthet är ofta tyngst under de första kurerna, då du fortfarande är sjuk i din sjukdom men också har biverkningar. Tilltagande trötthet ser man också hos de patienter som fått många behandlingar.

Komplikationer och risker

Biverkningar kan delas in på lite olika sätt:

  1. De biverkningar som patienten upplever: nedsatt aptit, illamående, kräkningar, trötthet, problem med slemhinnor, förstoppning eller diarre. Dessa biverkningar beror på vilka läkemedel och vilka doser som har givits.
  2. Nedsatta blodvärden, vilket kan behöva behandlas. Om blodvärdet (Hb) sjunker kan det bli aktuellt med blodtransfusion eller annan behandling. Blodbrist ger nästan alltid symtom fr.a. allmän trötthet men också muskelsvaghet eller t.o.m. kärlkramp i hjärtat. Om de vita blodkropparna (LPK) sjunker får man inga symtom av detta, men risken för infektion ökar. Dessa infektioner kan snabbt bli livshotande hos en person med nedsatt immunförsvar. Även om man följer reglerna för ökad smittrisk kan man få en infektion med kroppens egna bakterier. Vid all feber efter behandling skall man ta kontakt med teamet på dagvården eller avd 141. Om blodplättarna (trombocyterna) minskar under vissa nivåer får man inga symtom men blödning kan uppstå. Detta märker patienten som näsblod, stor blödning efter små sår, abnorma blåmärken eller rikliga menstruationer. Om något av detta inträffar, skall man också kontakta sitt team eller avd 141.

Det finns, beroende på vilken behandling som ges, även andra komplikationer och risker: vissa cellgifter ger påverkan på nervsystem och hjärta, och kortison i höga doser kan provocera fram diabetes, orsaka magsår och psykisk påverkan.

På lång sikt kan ett flertal cellgifter ge upphov till andra cancerformer, särskilt om patienten utsätts för andra cancerframkallande ämnen som t.ex. tobaksrökning. Det är därför mycket viktigt att patienter som behandlas för blodcancer är och förblir rökfria.

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Läkemedelsbehandling vid blodcancersjukdomar är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Läkemedelsbehandling vid blodcancersjukdomar ingår i tema Tema farmakologi och Tema hematologi