Läpp-käk-gomspalt (LKG)

Senast ändrad 2016-01-27 av Anna Paganini Barnsjuksköterska

Läppar, käkar och gom bildas hos fostret när ansiktet successivt växer ihop under graviditetens andra och tredje månad. Det händer dock att delarna inte växer ihop helt och det bildas då en glipa, en så kallad spalt. Spalten kan uppstå inom olika delar av ansiktet, men vanligast är spalt i läppen, tandvallen (käken) och gommen. Spalten kan vara större eller mindre. Den kan gå rakt igenom eller bara påverka delar av läppen eller gommen. Spalten kan också vara enkel- eller dubbelsidig.

Varje år föds mellan 150 och 200 barn i Sverige med någon form av läpp-käk-gomspalt (LKG). Det betyder att ett barn av cirka 500 föds med spalt. Detta är den vanligaste ansiktsmissbildningen.

LKG-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av sex center i Sverige som opererar barn med läpp-käk-gomspalt (LKG).

Alla föräldrar kan få ett barn med spalt och man har ingen möjlighet att förutsäga vilka barn som kommer att födas med denna missbildning. Man vet dock att föräldrar som själva har spaltmissbildningar oftare än andra får barn med läpp-käk-gomspalt. För föräldrar som fått barn med spalt är risken något större att också nästa barn ska få spalt, men risken är fortfarande ganska liten.

Ibland går det att se spalten vid ultraljudsundersökning under graviditeten, men det beror på hur barnet ligger.

Ibland är spalten en del av något syndrom, men oftast är barn med spalt helt friska.

 

 

Behandlingsalternativ

Alla barn som föds med någon form av läpp-käk-gomspalt har rätt till vård. För att få komma till oss måste en barnläkare skicka en remiss, vilket görs redan på BB. Om barnet är adopterat skrivs remissen av läkare inom barnmedicin.

För varje typ av spaltmissbildning finns väl utvecklade operationsmetoder. De flesta metoderna innebär att man opererar barnet vid mer än ett tillfälle. Principen är att man börjar sluta mjuka gommen och läppen, därefter hårda gommen och sist käken. Mellan de olika operationsstegen förekommer ibland även annan behandling, exempelvis tandreglering, käkreglering och talträning. Det kan dessutom komma att behövas mindre korrigerande operationer under barnets uppväxt. Detta beslutas i varje enskilt fall i samråd med föräldrar och barn.

I behandlingsteamet ingår förutom plastikkirurger också logopeder (specialist på tal och kommunikation), ortodontister (tandregleringsspecialist), audiologer och audionomer (som båda är specialiserade på hörseln). Teamets barnpsykolog träffar alla barn och föräldrar minst en gång och finns tillgänglig under hela uppväxten. Barn med spalt följs av teamet under hela uppväxten.

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Läpp-käk-gomspalt (LKG) är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.

Läpp-käk-gomspalt (LKG) ingår i tema Tema logopedi och Tema plastikkirurgi