Lunginflammation

Kallas också Pneumoni

Senast ändrad 2015-09-18 av Johanna Petersson Verksamhetsutvecklar

Vad är lunginflammation?
Lunginflammation (pneumoni) är en infektion i lungorna.

Vid luftrörskatarr (bronkit) sitter infektionen i luftrören och sjukdomsbilden är lindrigare än vid lunginflammation, då infektionen sitter i lungorna.

 

Vilka är symptomen?

Symptomen kan variera, men vanliga symptom är trötthet, feber, hosta och ont i bröstet framför allt vid djupandning. Ibland kan det vara tungt att andas och vissa får också pip i bröstet.

 

Hur ställs diagnosen lunginflammation?

Hosta och feber kan tyda på lunginflammation.

Lunginflammation kan man ibland höra genom att lyssna med stetoskop över lungorna. Ofta behövs lungröntgen för säker diagnos. Röntgenbilden kan visa olika stora förändringar på ena eller båda lungorna. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte tyda på en allvarligare infektion.

 

Vad orsakar lunginflammation?

Både bakterier och virus kan orsaka lunginflammation. Bakterier, framför allt pneumokocker, är den vanligaste orsaken i alla åldrar men i synnerhet hos äldre.

En annan typ av bakterie, mykoplasma, drabbar framför allt äldre barn och vuxna. Hos barn är virus vanligaste orsaken.

 

Hur får man lunginflammation och hur kan man smittas?

Den vanligaste typen av lunginflammation är orsakad av bakterier som finns i näshåla och svalg. Infektionen kan antingen spridas därifrån till lungorna, eller via blodet. Mykoplasma– eller virusinfektion däremot, smittar via luften från person till person och de flesta får bara en lättare förkylning, medan någon enstaka får lunginflammation. Denna typ av lunginflammation är inte smittsam.

 

Hur får man veta orsaken till lunginflammation?

Genom vanliga blodprover kan man få reda på om orsaken är bakterier eller virus. Vid vissa bakteriella infektioner kan även bakterier finnas i upphostningsprov. Ibland kan man odla fram bakterier och påvisa virus från svalg eller näsa. Oftast är det svårt att från början säkert veta orsaken, och man väljer då behandling efter sjukdomsbild.

 

Sjukhusvård eller vård i hemmet?

Vid hög feber och kraftiga symptom framför allt hos äldre, brukar man inleda behandlingen på sjukhus några dagar tills en förbättring skett och därefter ge fortsatt behandling i hemmet. De flesta kan dock behandlas i hemmet hela tiden.

 

Hur behandlas själva infektionen?

Misstänker man att bakterier orsakar infektionen, påbörjas behandling med antibiotika, oftast vanligt penicillin, som är mycket effektivt mot pneumokocker. Om vanligt penicillin inte har någon effekt, måste man ibland byta till annat antibiotikum, som har effekt även på andra bakterier och mykoplasma. Vid virusinfektion finns inte antibiotikum som har effekt, utan man blir bra utan behandling.

 

Hur behandlas symptomen?

Om man har:

1. Feber — febernedsättande medel, som också är smärtstillande.

2. Ont i bröstet — smärtstillande medel.

3. Pip i bröstet — medicin som vidgar luftrören.

4. Segt slem — att dricka rikligt med vätska är viktigt och är ofta tillräckligt för att lösa upp slem. Det finns också slemlösande mediciner.

5. Rethosta — medicin som dämpar hostan, så att man kan sova bättre.

 

Hur länge kan man ha besvär?

När rätt behandling satt in brukar febern försvinna efter 3-5 dagar. Hostan ökar ibland de första dagarna och kan finnas kvar i flera veckor. Många har ont i bröstkorgen vid djupandning vilket kan bero på en retning av lungsäcken eller muskelbristning. Dessa smärtor försvinner successivt. Många känner sig trötta och kan ha lite hosta trots att rätt behandling givits. Om feber och andnöd inte minskar inom några dagar, bör man ånyo kontakta läkare.

 

Vad kan jag göra själv för att påskynda läkningen?

Djupa andetag är mycket viktigt för att förbättra lungans funktion. Om man har löst slem, är det bra om man försöker hosta upp det. Så fort man orkar skall man försöka vara uppe och röra på sig så mycket som möjligt. Det är bra både för lungorna och övriga kroppen.

Rökning försämrar läkningen och rökare borde kanske ta tillfället i akt att sluta röka.

 

Blir jag återställd?

En vanlig lunginflammation ger inga bestående men.

Däremot kan man vara trött och ha lindrig hosta upp till någon månad efter en lunginflammation.

 

Hur länge skall jag ta medicinen?

Lunginflammation behandlas vanligen med antibiotika i 7 dygn, men kan behöva förlängas i enstaka fall. Övriga symtomlindrande mediciner tas bara så länge man har besvär.

 

Kan jag få lunginflammation igen?

Ja, men risken att få lunginflammation kan minskas hos vissa patienter med vaccination mot pneumokocker och influensavaccination årligen.

 

Behövs någon kontroll efter lunginflammationen?

Eftersom en lunginflammation sällan ger upphov till bestående skada behöver man i allmänhet inte komma på återbesök till läkare. Däremot är det ibland lämpligt med en uppföljande telefonkontakt efter avslutad behandling. I vissa fall, särskilt hos äldre och rökare, görs en kontroll med lungröntgen efter omkring 2 månader för att se att lunginflammationen läkt ut.

 

 

Anmäl
Bevaka
Tipsa
Patient wiki

Sidan som beskriver Lunginflammation är öppen för att både patienter och vårdpersonal tillsammans ska kunna bidra till informationen. Syftet är att ge en så korrekt och relevant beskrivning som möjligt av den vård som erbjuds vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tänk på att du i första hand alltid ska följa de råd, rekommendationer och ordinationer som din läkare ger dig, oavsett vad du läser i generella beskrivningar.